Omtanke 1
jour eller beredskap nattetid. I några av lägenhe
terna har Safe Homes möjlighet att ta emot personer i riskbruk och/eller med psykisk ohälsa. – Vi arbetar mycket med att slussa ut personer i ett förstahandskontrakt utifrån en individuell planering, vilket brukar kunna göras inom ungefär ett halvår utifrån en given samverkan då vi är övertygade om att trygga boendelösningar är en av grundstenarna för ett fortsatt liv fritt från våld. Mälarbygden skyddat boende har kollektivboende och lägenheter upp till tio platser. Fyra är heltidsanställda och man har beredskap nattetid. Specialisering på funktionsvariationer. Båda företagen har hög utbildningsnivå med en god grund i socialt arbete. – Två av våra heltidsanställda är socionomer. Jag tycker att det är viktigt med utbildad personal. I vårt närverk håller vi också utbildningar och delar med oss av erfarenheter. Många företag är små, så det är värdefullt att ta del av andras spetskunskaper, säger Sol. NATIONELLA SKYDDSINSATSER, SOM också är med i nätverket, är en av de större verksamheterna med 70-80 platser i olika boendeformer. Som det hörs på namnet är Sol Lindhöjd, Mälarbyggden skyddat boende. Maria Fischer, Safe Homes & Care. företaget specialiserat på just skydd, men har även många kompetenser för att möta klienters behov av psykosocialt stöd. Fredrik är säkerhetssamordnare och före detta polis med erfarenhet från kriminalvården och rättsväsendet. – Vi ska hjälpa den skyddsplacerade till ett liv fritt från våld. När vi får en placering har oftast socialtjänsten gjort en initial riskbedömning. Sedan gör vi en strukturerad riskbedömning och är det komplexa fall tar vi hjälp av Susanne Strand på Exposita som samverkanspartner. Hon är docent i kriminologi med stalking som expertområde. Det är viktigt med expertkunskap. Det är omöjligt att sätta in rätt insatser om man inte förstår vad man ska riskbedöma, säger Fredrik. – Riskbedömningen ska ligga till grund Patia Skyddat Boende Patia har lång erfarenhet av att ta emot skyddsplaceringar i såväl lägenheter, familjehem som kollektiva boenden. Vi arbetar med en hög säkerhetsnivå kombinerat med aktiva stödinsatser (krishantering, myndighetskontakter och bostadssökning) och farlighetsbedömningar (FREDA, SARA och PATRIARK). Skyddsplaceringar i kollektivt boende Skyddade boenden med dygnet-runt bemanning avsedda för kvinnor över 18 år i behov av skydd, tillexempel till följd av våld i nära relation eller hedersrelaterat förtryck. Vi tar emot kvinnor med eller utan barn. Verksamheten leds av socionomer som är specialiserade inom kvinno fridsfrågor, hedersrelaterad problematik och säkerhet. Egna fullvärdiga lägenheter, alternativt hemtrevliga rum med egen dusch och toalett. Stora gemensamhetsytor med kök, tv-rum, barn- och tonårsrum. Skyddsplaceringar i lägenheter Skyddade boenden för en varierad målgrupp, t ex kvinnor som inte kan bo i ett kollektivt boende, våldsutsatta män, par, personer med husdjur etc. Vi finns på ett flertal orter, bland annat Stockholm, Kronoberg och Västra Götaland. Skyddsplaceringar i familjehem Särskilt lämpade för minderåriga utsatta för hedersrelaterat våld. Familjehemskonsulenter samt skyddskonsulenter utbildade inom farlighets bedömningar och säkerhet. Trappan-samtal för de barn och unga som behöver krisbearbetning. Vi har möjlighet att ta emot placeringar dygnet runt och kan ombesörja hämtning. www.patia.se 010 459 01 03 skydd@patia.se för riskhanteringen, säger Susanne Strand. Man kan inte bara säga att det är hög risk. Hög risk för vad? Vad är vi rädda för ska hända? Varför är det hög risk och vad gör vi åt det? SARA är en metod för bedömning av framtida partnervåld och PATRIARK kalllas riskbedömningen för heder. Stalking har en egen checklista som kallas SAM. – Ofta sätter man in åtgärder utifrån den verktygslådan som man har, utan att utgå från riskbedömningen. Då förstår man inte varför man gör insatserna, säger Susanne. – Prio ett är ju att stoppa våldet, sedan vill vi också höja livskvaliteten för den våldsutsatta. När vi kan stärka personen så minskar sårbarheten. Mycket handlar om att lära sig att agera annorlunda och göra sig mindre tillgänglig. Sedan kanske risken minskar, då går det inte att ta bort alla insatser. Istället blir det en övergång från en åtgärd till en annan, det är en risk i sig, säger Fredrik. Han upplever att personer ofta slussas ut för tidigt eller att man har felbedömt risken. – Socialtjänsten har för lite resurser att jobba långsiktigt och i tidigt skede. Det är högrisk-ärenden som prioriteras. ●