Årsskrift 2013 1
paret besök på Sofiero av Margaretas bror Arthur
från England. Fotograf Alfred B Nilson från Helsingborg kallades in. Han förevigade värdparet och deras följe i eleganta, välregisserade golfposer. Resultatet blev några av den tidiga svenska golfens finaste foton som publicerades i julnumret 1905 av Ny Tidning för Idrott. Tidningen Idun hade redan den 5 oktober ett foto på prins Arthur, med en golfklubba i handen, taget vid samma tillfälle. id denna tid fanns det högst ett 80tal golfspelare i Sverige. De flesta spelade på Hovås (Göteborgs Golf Klubb) eller på Gärdet (Stockholms Golfklubb), därtill ett litet fåtal på de privata banorna på Ryfors – och på Christinelund. V Den 23-åriga prinsessan Margareta måste då ha varit en av de mest rutinerade golfarna. Några svenska spelare hade sett riktig golf i England eller Skottland, men det lär inte ha funnits någon utom Margareta som hade växt upp med golf. Golfen hade satt klorna inte bara i Margareta utan även i hennes make. 1906 blev prins Gustaf Adolf ordförande i Stockholms Golfklubb, ett uppdrag som han innehade i elva år. Klubbens medlemmar kunde nu spela på den nya banan vid Storängsbotten, där Fältrittklubben också höll till, och därefter, från 1912, på 10-hålsbanan i Råsunda. Balmoral”, den brittiska kungafamiljens sommarresidens. Sensommaren och hösten 1908 tillbringades på Sofiero ”då huvuddelen av tiden gick åt till tennis och golf”. Tennis kunde de nu spela på en ny tennisbana på Sofiero medan golfronderna fortfarande avnjöts hos Wachtmeisters på Christinelund. I ett brev till sin mor i England denna höst bad Margareta om hjälp att införskaffa golfbollar; i Sverige var de ”löjligt dyra”. Ebba Wachtmeister på Christinelund avled 1910, 45 år gammal. Enligt boken Golfbanan i Viken ”lär det ha fått hennes förtvivlade make att fullständigt lägga locket på deras gemensamma upplevelser i livets vår”. Det ligger nära till hands att anta att det därmed var slut med allt golfspel för hans del. Och det är nog anledningen till att Christinelunds anspråkslösa lilla golfbana, dock på utsökt fin golfmark, samtidigt gled in i glömskans mörker. Med dessa rader får den förhoppningsvis viss upprättelse i den svenska golfhistorien. N Även Margareta och Gustaf Adolf, som blev kronprinspar 1907, hann spela en hel del på dessa båda banor. Särskilt minnesvärd för kronprinsessan Margareta var väl SM-finalen 1914 på Råsundabanan. Även om hon förlorade klart mot Sveriges då bästa damgolfare spelade hon ändå final i ett svenskt mästerskap. Viveca Rosencrantz från Falsterbo vann med 5/3. Mest tid till golf hade dock kron - prinsparet under sommarferierna på Sofiero och vid de årliga besöken på Bagshot Park. Sommaren 1908 besökte de även OS i London och for sedan vidare till Skottland där de, enligt Tjerneld, ”cyklade och spelade golf vid 12 är första världskriget bröt ut 1914 tvangs Margareta och Gustaf Adolf avstå sina årliga resor till England. I stället kom de att tillbringa längre tid på Sofiero. I slottsparken växte en hänförande blomsterprakt fram under Margaretas ledning. 1915 gav hon ut boken Vår trädgård på Sofiero där hon visade sig besitta stor hortikulturell sakkunskap. Men hon fortsatte också att spela golf. I en intervju i Golf – den gröna sporten (1979) berättar Prins Bertil, född 1912: ”Jag såg [min mor] spela flera gånger. Hon spelade då på Vikens bana i närheten av Sofiero. Men då hade jag själv inte hunnit börja spela ännu, vi barn fick nöja oss med att titta på”. I en annan intervju, i boken Golfentusiaster (1991), säger han att ”under somrarna spelade [min mor] ofta på Vikens bana, strax norr om Sofiero”. Frågan är var hon spelade på 1910talet, sedan Ebba Wachtmeister hade ▼