Årsskrift 2013 1
P.G. Wodehouse förstod golf innan han började spe
la P.G. Wodehouses första golfberättelse kom i tryck sex år innan han själv började spela. Han måste ha haft lika goda öron som The Oldest Member, skriver den engelske golfhistorikern JOHN MORETON. I förordet till The Golf Omnibus erkänner PG Wodehouse att han kom för sent till golfen och att han aldrig lyckades få lägre handicap än 18. ”Om jag bara hade börjat med golf tidigare, och ägnat all tid åt spelet, i stället för att larva omkring och skriva berättelser och sånt, så kanske jag hade kunnat få ned min handicap.” Helt klart var han medveten om golfens eviga sanning. I berättelsen A Mixed Threesome skrev han: ”Man bör smittas tidigt av golf, liksom av mässling, eftersom konsekvenserna kan bli allvarliga om det dröjer till mogen ålder.” Han var en vis man. P.G. Wodehouse började spela golf 1920, vid 39 års ålder, på Sound View Golf Club på Long Island. Han ville komma undan umgänget i New Yorks show business-värld. Han skrev att golf är ”ett osvikligt karaktärsprov”. En spelare som kan gå ensam ut i ruffen, med vetskap att bara Gud ser vad som händer, och spela bollen som den ligger, det är en person som kommer att tjäna dig väl. i en tävling på ett golfhotell i South Carolina. Han gick fram ”som en förtärande eldslåga genom ett startfält med Amerikas fetaste affärsmän”. PG kunde sin golfhistoria. De olika upplagorna av The Golf Omnibus är dedicerade till: ”Det odödliga minnet av John Henrie och Pat Rogie, vilka i Edinburgh anno 1593 fängslades för ’Playing of the Gowff on the links of Leith Every Sabbath at the time of Sermonses’ och till minnet av Robert Roberton som fick ett allvarligt problem med halsen av samma anledning anno 1604.” Redan 1923 hade Wodehouses golf blivit bättre ”än i mina vildaste drömmar”, skrev han i ett brev. Vanligen gick han runt på omkring 85 slag och en gång hade han 79. Han vann ett paraply 28 Upstairs. Den handlar om Archibald Mealing, ”en av dessa golfare vars längtan efter spelet överträffar förmågan”. Det var den enda golfhistorien i boken. Wodehouse arbetade då i Amerika och korsade Pölen regelbundet. Sedan kom tio golfberättelser, snarare parabler eller liknelser, 1922 i The Clicking of Cuthbert. Där får läsarna stifta bekantskap med klubbens äldste medlem, The Oldest Member. Han förblir sedan en vishetslärare – och ibland agent provocateur – som vägleder de yngre medlemmarna i deras hopplösa kärleksaffärer. Det är samma tråd i alla berättelserna och de slutar lyckligt. Klubben verkar vara en vanlig engelsk klubb, vars grabbar ibland masar sig in till London för att göra lite affärer (vanligen när det är lite kärvt hemma, kanske när en moster väntas på besök, eller för att fly undan kritiken för att ha tagit fel klubba på fjortonde hålet i en mixed foursome). Annars är det framstående amerikanska affärsmän som W odehouses första golfberättelse kom i tryck 1914 i The Man