Tidningen Energi 1
energilösningar sker en rejäl avlastning på elsys
temet, där behoven successivt kommer fortsätta öka. För att Lund ska kunna ligga i framkant, med ökad befolkningstillväxt, nya företagsetableringar och utveckling av forsknings anläggningar som ESS, har Kraftringen fått göra omfattande investeringar. – Vi har klarat oss bra och har inte haft några anslutningsköer. Tack vare två nya mottagningsstationer – nu har vi fem totalt – kan vi ta emot 50 procent mer effekt än tidigare. Något vi bedömer Lund kan klara sig bra på långt fram i tiden, säger Erik Häggsgård, chef för teknik och planering på Kraftringen. – Men vi måste fortsätta investera i andra delar av nätet. Vi lägger totalt cirka 400 miljoner kronor per år på samtliga våra elnät – att jämföra med 150 miljoner kronor för några år sedan. Tillsammans med kommunen och Rise har KraftRörarbete vid den nya fjärrkylacentralen i Brunnshög. ringen tagit fram ett nytt planeringsverktyg för att se hur effektbehovet ser ut framöver och hur prioriteringarna bör gå till. – Det är en gemensam plattform där kommunerna fyller på med sina planer så att vi kan förbereda oss för kommande effektbehov. Det är ett superbra samarbete där vi får mycket bättre överblick – och det är ju viktigt nu med den effektsituation som vi har i Skåne, säger Stefan Wessmén, chef för nätmarknad på Kraftringen. Stefan Wessmén, chef för nätmarknad, och Sara Hoff, pressekreterare. å Lunds kommunkontor, högst upp i Tingsrättens lokaler med fin utsikt över staden, sitter Markus Paulsson, energistrateg och projektledare för CoAction Lund, med sin kollega Karin Hammarlund, infrastrukturstrateg. I hård konkurrens med många andra kommuner valP des Lund – tillsammans med Stockholm – ut som en så kallad systemdemonstrator 2023 för att utveckla nya klimatsmarta lösningar inom ramen för Viable Cities. – Vi insåg att vi måste arbeta tillsammans med näringslivet och civilsamhället för att klara den här utmaningen. Redan idag är ju den kommunala organisationen nästan helt fossilfri, mycket tack vare fjärrvärmen, säger Markus Paulsson. – Men utmaningen ligger på transportsidan. Och för att minska utsläppen därifrån behöver vi jobba både med nya mobilitetslösningar och med energilösningar, som är en möjliggörare för att kunna byta bränslen. En bärande tanke är hur man kan arbeta tillsammans för att skapa gemensamma lösningar som optimerar helheten. Här är den nya planeringsplattformen en central del. – När vi nu ska expandera och bygga ut staden – hur ska vi förstärka nätet och var behövs det energi? Vi behöver ha en helhetsbild av det, och det är det som vi kan få nu genom det planeringsverktyg som vi tar fram i samarbete med Kraftringen och med hjälp av Rise, säger Karin Hammarlund. – Nätbolagen kan titta på våra planer och så kan 28 NR 2 2025 TIDNINGEN ENERGI