Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Skifferprojekt kan få pris,
Sten K-sten: Johannebergskyrkan
Sten Intervju: Linda Lundin
Sten Tema: Modern kyrkoarkitektur
TEMA MODERN KYRKOARKITEKTUR tidskrävande och tu
ng. Små, enkla kyrkor byggdes med lokal sten. Redan omkring 1040 stod en stenkyrka i Varnhem mellan Skövde och Skara. Hållbarhet var kärnan. Sven Löfvenberg var med om att renovera Engelbrektskyrkans tak och torn för några år sedan. – Stenarbetena är i granit från Vätö och den behövde inte renoveras, säger han. Graniten från Roslagen står pall. E ngelbrekskyrkans modernism, som vi läser den i dag, blev snart omkörd av nya stilar och ideal som svepte in i kyrkobyggnaderna, först som en lek med antika element under nyklassicismen, sedan som regelrätt kyrkofunkis. På Skogskyrkogården i Stockholm finns exempel på bägge delarna. Uppståndelsekapellet, ritat av Sigurd Lewerentz och invigt 1925, är en nyklassicistisk byggnad, men med små vridningar och medvetna brott mot de klassiska reglerna. Kapellet är byggt i tegel men innehåller fantastiska element av natursten, främst tolv kolonner som svarvades i sjumetersbitar i Ignaberga stenbrott utanför Hässleholm. På samma sätt är Gunnar Asplunds funktionalistiska anläggning Skogskrematoriet ( 1940 ) med dess tre kapell laddade med utsökta stenarbeten. Fasaderna är klädda av varmt ljusbrun travertin. I Heliga korsets kapell finns kolonner av tandmejslad Ekebergsmarmor. Asplunds skiss över en kolonn av randad Hellekiskalksten med topp av Skrebergsmarmor är en läckerbit för stendiggaren. De kolonnerna står i Hoppets kapell med golv av tandmejslad Hellekiskalksten. Ett besök i kapellen är en underbar upplevelse av omsorg om materialen och deras koppling till människan. Vid platsen för de närmast sörjande i Heliga korsets kapell handhöggs ett mönster i golvet, som en matta framför stolarna, något att fästa blicken på vid begravningar. Ett fint stenarbete på många sätt. Gunnar Asplund påbörjade 1937 ritandet av Sankta Birgittas kapell och krematorium i Skövde, en stilig anläggning som i fasaderna tar upp områdets typiska kalksten. (Cementa har en jätteanläggning med brott i Billingen.) Asplund avled 1940 och Sven Ivar Lind fullföljde bygget, som invigdes först 1962. Också här finns en oerhört gedigen, lokalt inspirerad stenkänsla i ett kyrkobygge. Storfors kyrka. En av Sven Löfvenbergs favoriter är Storfors kyrka i Värmland, med fasader av kvartsrik, glimmande skiffer, bruten i Glava i Arvika kommun. Mest användes den stenen till takbeläggning, men också i fasader. Kyrkan ritades av Tor Engloo och invigdes 1959. Skiffern sitter som en välskräddad kostym på en stomme av betong. Golvet är av kalksten från Öland. – Jag knackade på där för några år sedan och kyrkan har ett fantastiskt kyrkorum. Jag älskar Glavaskiffer. Den är en hållbar sten som går att återanvända. Det finns en andrahandsmark - nad, men stenen är svår att få tag på i dag, säger han. O m nybyggen är sällsynta är underhållet av gamla kyrkor desto mer omfattande. – Tycker man om gamla hus då är kyrkobeståndet Formel 1, och inom restaurering har vi stora jobb, säger Sven Löfvenberg, som har renoverat kyrkor i hela sitt yrkesliv och hittills har hunnit med 30-40 stycken. Han är i grunden byggnadsingenjör och började sin bana som fastighetschef för Gustaf Vasa kyrka i Stockholm, byggd på tidigt 1900-tal i nybarockstil. Nu har arbetet med Högalidskyrkan i Hornstull i Stockholm påbörjats. Det blir stora stenarbeten, och graniten på utsidan ska tvättas. I det norra tornet finns en kalkstensbalustrad som behöver bytas. Arbetet ska ta två år. Källaren ska schaktas ur för församlingssalar och kontor. – Det är värdefulla kvadratmeter i Stockholms innerstad. Ett kommande projekt, som något oroande dessutom brådskar, är tornet till Johannes nygotiska kyrka i centrala Stockholm. Längst upp i spiran sitter granitblock travade på varann, i syfte att stabilisera och ge tyngd åt tornets gjutjärnsställning, som annars riskerar att skadas av sidokrafterna vid starka vindar. Här hittar vi prov på 1800-talets ingenjörskonst. Den tunga graniten balanseras av en sju ton tung pendel i järn som går ner i tornet. Pendeln har rostat, fungerar inte längre och tornet riskerar därför att skadas vid stora vindpåfrestningar. – Tornet måste plockas ner. Det skulle behöva göras akut. Kyrkan är stängd på grund av rasrisk, säger Sven Löfvenberg. Sådana akuta skador är dock inte så vanliga. Efter Johannes väntar fasadarbeten och takrenovering på Sofia kyrka på Södermalm i Stockholm. Den läcker i fogarna. Det finns oändliga uppgifter som berör sten att ta tag i i det åldrande kyrkobeståndet. Pengar behöver sökas och fördelas. Medlen kommer från två håll: församlingarna står för den stora biten och Svenska kyrkan tar resten. Trossamfundet får 460 miljoner om året i statsbidrag för att underhålla kyrkornas kulturarv. Graniten uppe vid Engelbrektskyrkan tycks belåten i sin orubblighet: ”Jag är här för att stanna.” n FOTO: CREATIVE COMMONS 19 ”Tycker man om gamla hus då är kyrkobeståndet Formel 1, och inom restaurering har vi stora jobb.”
Sten Projekt: S:t Matteus kyrka
Sten Projekt: Rosettfönstret blev altartavla
Sten Projekt: Mobila altare
Sten Historiska projekt: Chapel of Unity, Coventry
Sten Stenpriset: De nominerade 2021
Sten Familjeföretaget: Mysinge Stenhuggeri
Sten Designpriset 2021 till Peder Nilsson
Sten Fråga Stens sakkunniga
Sten Nyheter: Bra år för gravvårdsföretag, tydliga
re riktlinjer för skifferfasader mm
Sten I tiden: Baka på sten
Sten Krönikan: Tomaz Lewander
Sten Marknaden