Vårdfokus nr 10

Vårdfokus Åsiktstorget Vårdfokus Ordföranden Vårdfokus Sjuksköterskeledd vård Vårdfokus Aktuellt Vårdfokus Granskning: Utbildning Vårdfokus Vårdförbundet avtalsladdar Vårdfokus Intervju: Erika Falkenström Vårdfokus Tema: Framtidens vård att hantera stora informationsmaterial. I dag kan bara en bråkdel av den svenska vårdens datasystem prata med varandra i realtid. Det medför att resurserna inte organiseras rätt, och vården har inte heller den senaste tillgängliga kunskapen om patientens tillstånd eller vilken behandling som är att föredra. Delar av problemet är nära en lösning. Många landsting upphandlar nya vårdinformationssystem som är lättare att koppla samman med ny teknik och olika datakällor. Nästa utmaning är att komma överens om ett enhetligt sätt att skriva journal, där varje diagnos, symtom och behandling har en särskild etikett som systemen kan läsa av och föra vidare. Enhetlighet är nödvändigt, annars går det inte att bygga smarta system som är användbara i vården. AI bygger på matematiska instruktioner som gör att programmet lär sig genom övning. När det finns tillräckligt med träningsmaterial är det en tidsfråga innan systemen ställer diagnoser med övermänsklig precision, menar visionärerna. Det kallas för generell AI — men är ännu på idé- och teststadiet. — DET ÄR en överdrift när det pratas om att maskiner ska ersätta vårdpersonal. Det ligger långt fram i tiden, om det någonsin kommer att ske. Däremot är AI ett fantastiskt redskap. Det kan tränas till att hitta maligniteter och benbrott i röntgenbilder med hög precision, och det kan gå igenom stora mängder forskning och klinisk erfarenhet och leverera det bästa tänkbara beslutsstödet, säger Claes Lundström, projektledare för Aida, Analytic imaging diagnostics arena, en nationell resurs för storskalig analytisk bilddiagnostik. AI kan även vara till stor hjälp för röntgensjuksköterskor. Programmen kan tala om när det finns störningar i bilden som innebär att undersökningen måste göras om. Det beskedet kan lämnas omgående, till skillnad från i dag då patienten kanske hunnit gå hem innan det uppdagas att bilderna inte håller måttet. MEN BÖR VÅRDEN verkligen köpa alla dessa tekniska lösningar rakt av? I debatten har det framkommit kritik mot att låta genteknik, tester och sensorer för hemmabruk bearbetas av algoritmer i appar som sedan ger medicinska råd. Kroppen är komplex, det är svårt att förutsäga sjukdomar då en rad olika faktorer och omständigheter spelar in. Många av oss har dessutom små defekter, exempelvis oregelbunden puls, som avviker VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2018 29 från det normala. Det är svårt att skilja farliga från ofarliga avvikelser. Den nya tekniken kan därmed leda till en överdiagnostisering, med onödiga utredningar och behandlingar. Den nya tekniken måste också vara kvalitetssäkrad och verkligen mäta det den ska. Här har biomedicinska analytiker en viktig roll. Patrik Sundström på SKL är medveten om alla utmaningar som tekniken bär med sig. Men för den sakens skull kan vården inte sitta stilla i båten, menar han. Det gäller att prova sig fram och bygga evidens längs vägen, med patientens bästa i fokus. Målsättningen är att duka upp ett smörgåsbord av lösningar där den enskilde kan välja själv utifrån egna behov och önskemål. DEN BILDEN delar sjuksköterskan Marie Andersson på mag- och tarmmottagningen vid SÄS. — I takt med att vi kan göra allt mer med våra mobiltelefoner finns det en förväntan att vården ska hänga med i utvecklingen. Vi måste våga pröva nytt — och vara lyhörda. En del vill ha det på traditionellt vis. Andra vill göra mer själva. I dag har vi IBD-patienter från andra delar av landet som hör av sig för att de vill ta del av vår lösning, och på så sätt få mer kontroll över provtagning och medicinering. ”När det finns tillräckligt med träningsmaterial är det en tidsfråga innan systemen ställer diagnoser med övermänsklig precision.” GLESBYGDEN VISAR VÄGEN I norra Sverige, där avstånden till sjukvård är stora, är behovet stort att tänka nytt och använda teknik. Det är något som Västerbottens läns landsting gjort sedan mitten av 1990-talet. Förutom att video används vid flera typer av vårdmöten finns här bland annat dialys i hemmet och hjärtundersökning där läkare på distans styr en ultraljudsrobot placerad i en sjukstuga, dit patienten får ta sig. I Västerbotten finns Sveriges första virtuella hälsorum, där patienter själva mäter blodtryck, blodsocker, blodvärde och vikt. Via videolänk kan de träffa sin läkare, sjukgymnast eller dietist. Det finns planer på ett stort antal virtuella hälsorum i den norrländska glesbygden. GETTY IMAGES Vårdfokus Extra: Barnmorska Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska Vårdfokus Extra: Sjuksköterska Vårdfokus Tidstjuv på operation Vårdfokus Utredda fall Vårdfokus Gränslös vård Vårdfokus Student Vårdfokus Ledarskap Vårdfokus Läs & lyssna Vårdfokus Historiskt Vårdfokus Korsord Vårdfokus Medlemsinfo Vårdfokus Aktiviteter och stipendier Vårdfokus Kurser med mera Vårdfokus Lediga platser