Aktuella Byggen 1
JURIDIK Bakläxa för Oskarshamns kommun – detaljpl
an saknade lagligt stöd Text: Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma Kommunen har en stor frihet när det gäller att bestämma hur en detaljplan ska se ut. Det finns dock vissa begränsningar i fråga om hur bestämmelser får utformas, vilket Oskarshamns kommun blev varse om efter att en dom meddelades från Mark- och miljööverdomstolen. Bostadsbristen i Sverige och frågan om hur det ska byggas för att snabbt få bukt på problemet har varit ett hett samtalsämne under en tid, såväl bland politiker som runt fikabordet på många håll. Oavsett vart man vänder blicken under en promenad i Storstockholm möts man av byggkranar och i stadens utkanter har det på kort tid dykt upp helt nya stadsdelar. När det pågår en massa byggprojekt samtidigt kan man förundras över hur det egentligen går till när det planeras för så många nya hus på en gång? Hur får man den nya bebyggelsen att bli till en ”riktig stad” med grönytor och annat? Finns det några begränsningar gällande hur marken får användas? En bra början för att besvara de nyss ställda frågorna är att ta en titt i plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). Där framgår att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, 3 kap. 1 § PBL. Översiktsplanen ska enligt 3 kap. 2 § PBL ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunens fysiska miljö och ge vägledning för beslut gällande hur mark- och vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. Vidare anges att kommunen i vissa fall har ett krav på sig att pröva markoch vattenområdens lämplighet för bebyggelse, samt bebyggelsens utformning, genom att ta fram en detaljplan. Hur denna process går till regleras i 4-6 kap. PBL. 172 AKTUELLA BYGGEN NR 3 • 2019 Kommunen har en relativt stor frihet när det gäller att bestämma hur en detaljplan ska se ut. I 4 kap. 5 § p. 2 och 4 kap. 8 § 2 st PBL anges exempelvis att kommunen ska bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, samt att kommunen får bestämma hur allmänna platser med enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Det finns dock vissa begränsningar i fråga om hur bestämmelser får utformas, vilket Oskarshamns kommun blev varse om efter att Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom i mål P 8653-17 meddelades den 13 december 2018. Det hela började i mitten av april år 2016, då Oskarshamns kommun beslutade att anta en ny detaljplan för att möjliggöra utbyggnad av attraktiva tomter strax norr om stadens centrum. Genom förslaget skulle det till ett befintligt fritidshusoch bostadsområde tillkomma runt 40 nya tomter och områdets småbåtshamn skulle utökas med cirka 25 båtplatser. Den nya detaljplanen mottogs däremot inte med den entusiasm som kommunen förmodligen hade hoppats på, utan gav snarare upphov till ett mindre uppror bland områdets grannar. Grannarna var bl.a. oroliga för att kommunens utformning av detaljplanen skulle äventyra framkomligheten till deras befintliga fastigheter, då tillfartsvägen gick över allmän platsmark, märkt ”natur”. Detaljplanen överklagades och målet togs så småningom upp i MÖD. I denna instans fick utöver de berörda parterna även Boverket och Lantmäteriet yttra sig. Den omtvistade detaljplanen hade givits bestämmelser betecknade ”y1” och ”y2” gällande in- och utfarter över allmän platsmark, märkt ”natur”. Boverket förklarade att sådana utformningsbestämmelser (som regleras i 4 kap. 5 och 8 §§ PBL) kan röra exempelvis lekplatser, dammar eller allmänt tillgängliga gångvägar, men att de inte kan användas för att reservera mark för enskilda ändamål eller för vissa utpekade fastigheter. Utformningsbestämmelserna som kommunen tagit fram ansågs därför sakna stöd i PBL. Boverket angav vidare att bokstaven y av tra