TEKNIKSKOLAN 3 Risken för läckage och andra fel ö
kar i takt med att fjärrvärmenäten blir äldre. Systematisk risk- och sårbarhetsbedömning hjälper Fortum Värme att identifiera nätets högriskdelar och ger samtidigt ett ovärderligt underlag för såväl planerat underhåll som reinvesteringsplaner. Ålder är inte allt Inläckage, dålig vattenkvalitet, högt tryck och hög temperatur bidrar till att sänka fjärrvärmeledningarnas tekniska livslängd. Läckor kan även förorsakas av exempelvis ändrad trafiklast ovan ledningen. Detta gäller särskilt äldre, stela ledningstyper som inte tål statisk belastning så bra. TEORI 3: RISKANALYS ▶ Även om ledningarna förväntas hålla i 60– 80 år gäller det att hålla ständig uppsikt över sin distributionsanläggning. – Intresset för ledningsnätens skick ökar bland fjärrvärmeföretagen, men jag skulle ändå vilja säga att överblicken rent generellt skulle kunna vara bättre, säger Kerstin Sernhed, biträdande universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola. Behövs många källor Kerstin Sernhed har respekt för alla de svårigheter som följer med markförlagda ledningar. Hon har genom åren lett flera av Fjärrsyns forskningsprojekt och är initiativtagare till det pågående projektet Risk- och sårbarhetsbedömningar – som kommer att avrapporteras tidigt nästa år. – Kanske beror bristen på kunskap om nätens status och kommande reinvesteringsbehov på det faktum att de flesta ledningar ännu är relativt unga och inte har hunnit uppnå sitt ”bäst-före-datum”. Lästips ◾ Sture Andersson, Jan Mohlin & Carmen Pletikos: Underhåll för riskbedömning och val av strategi för underhåll och förnyelse av fjärrvärmeledningar (FOUrapport 1999:41, Svensk Fjärrvärme). ◾ Kerstin Sernhed, Emma Ekdahl & Pål Skoglund: Statusbedömning av betongkulvert (Rapport 2012:9, Fjärrsyn). ◾ Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1). 26 Kerstin Sernhed vill öka kunskapen hur risk- och sårbarhetsanalyser kan användas vid planering av underhåll. Foto: PER ERIKSSON Avsaknaden av universalmodeller för status- och livslängdsbedömningar gör att analysen med nödvändighet måste bygga på många olika källor: – Förutom att titta på byggår, ledningstyp, dimension och andra fasta parametrar gäller det att dra nytta av all tillgänglig information från egna larmsystem, ronderingsanmärkningar, kundsamtal och så vidare för att få underlag att bedöma sannolikheten för och konsekvenserna av ett haveri. Hon poängterar värdet av ett GIS/NIS-verktyg. En digital kartdatabas över nätet av denna typ kan kompletteras med information om de specifika ledningarna. – Information om nätet får inte bli en ”personfråga” där viktigt kunnande försvinner med en jobbytare eller pensionär. För att GIS/NIS-systemet ska ge optimalt stöd gäller det också att reglera vem som är ansvarig för inrapportering av data, hur och när uppdatering ska ske samt var data ska lagras. – Ett väl dokumenterat ledningsnät, med all anläggningsdata enkelt tillgänglig, underlättar den viktiga risk- och sårbarhetsbedömningen. Skadestatistik Vad ska då ligga till grund för riskklassificeringen av nätet? Ålder och rördimension är två vanliga parametrar, men långt från de enda. – Att ge ålder för stor vikt i beräkningsmodellen är ett förenklat antagande om verkligheten, menar Kerstin Sernhed. Hon råder till att inte underskatta parametrar som markförhållanden, materialval, ledningars och komponenters konstruktion. Bedömningarna ska självklart också göras utifrån egen och andras skadestatistik. PER ERIKSSON Fjärrvärmetidningen • Nr 6 • Oktober 2015