Anders Hedin Invest årsredovisning 1
Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts
med 10 % i förhållande till euron, med alla andra variabler konstanta, skulle årsresultatet per den 31 december 2015 ha varit 1 608 tkr (505 tkr) lägre/ högre, som en följd av ändrade inköpspriser. Ränterisk i upplåning Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Koncernen använder som huvudregel inga derivatinstrument för att justera underliggande ränteexponering. Under 2015 och 2014 bestod koncernens upplåning till rörlig ränta av svenska kronor, till en genomsnittlig ränta mellan 0,6-1,6 %. Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2015 varit 1 procentenhet högre/ lägre med alla andra variabler konstanta, hade den beräknade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit 24 Mkr (2014: 19 Mkr) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta. Kreditrisk Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Användning av kreditgränser följs upp regelbundet och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från motparter. Kreditrisken i kundfordringar finns specificerade i not 19. Likviditetsrisk Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av koncernens CFO. Koncernens CFO följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som de löpande bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats så att koncernen inte bryter mot lånelimiter på några av koncernens lånefaciliteter. Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De blopp som i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. Förfallotid på skulder Skulder till kreditinstitut Finansiella leasingskulder Checkräkningskredit Leverantörsskulder Övriga skulder Summa < 1 år 1 987 891 6 607 522 142 632 152 64 844 3 213 636 1-2 år 30 133 6 798 0 0 0 36 931 > 2 år 0 51 500 0 0 0 51 500 Avtalsenlig förfallodag avseende större delen av upplåningen är under 2016, men förväntas förlängas med bibehållen amorteringstakt. Av Skulder till kreditinstitut kommer 78 723 kkr att amorteras samt 57 562 kkr avseende bilfinansiering i hyrbilsrörelsen att lösas under 2016. Återstående del kommer att förnyas. Beräkning av verkligt värde Klassificering finansiella instrument värderade till verkligt värde har skett enligt verkligt värdehierarkin, där de olika nivåerna definieras enligt följande; Nivå 1 avser noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. noterade priser enligt nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar). Nivå 3 avser data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata. Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras till nivå 1. Verkligt värde på finansiella skulder motsvarar bokfört värde. Byggnader och mark värderas till verkliga värden enligt omvärderingsmetoden och klassificeras till nivå 3, se även not 3. NOT 3 UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andrafaktorer, inklusive förväntningar på framti da händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 13). Återköpsavtal Vid försäljning av bilar ingår koncernen ibland återköpsavtal, innebärande ett åtagande att köpa tillbaka såld vara till ett på förhand bestämt restvärde. I huvudsak avser detta försäljning av bilar i privatleasing. Avtalen redovisas som operationella leasingavtal i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Avtalen innebär en restvärdesrisk genom att koncernen i framtiden kan tvingas avyttra begagnade bilar med förlust, om värdeutvecklingen för dessa bilar är sämre än vad som förutsågs vid avtalets ingång. Det görs löpande bedömningar av dessa fordons framtida nettoförsäljningsvärde. Bilarna redovisas som fordon i materiella anläggningstillgångar och återköpsåtagandet bland Övriga skulder. Varulager Värdering av begagnade bilar görs till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärde fastställs utifrån bedömt försäljningsvärde minskat med försäljningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet understeg anskaffningsvärdet med 16 194 kkr (13 592). Värdering av fastigheter Fastigheterna är föremål för regelbunden värdering av extern part, och är gjord senast i december 2014. Värderingen bygger på bedömningar av marknadsvärdet utifrån analyser av försålda objekt. Värdet har bedömts med stöd av en marknadsanpassad kassaflödeskalkyl i vilken man genom simulering av de beräknade framtida intäkterna och kostnaderna analyserar marknadens förväntningar på respektive objekt. Hänsyn har tagits till vakanser i den mån det funnits, och till de hyreskontrakt som finns. Intern användning av fastigheterna har bedömts utifrån en bedömd marknadshyra för respektive område och tioårskontrakt. Direktavkastningskravet varierar mellan 6,0-8,0 % beroende på ort. Inflation har antagits till 2 procent årligen. Om direktavkastningskravet förändras +/- 0,5 procentenheter förändras marknadsvärdet 95 Mkr. Kalkylränta varierar mellan 8,0-10,0 %. Om kalkylräntan förändras +/- 0,5 procentenheter förändras marknadsvärdet 85 Mkr. Nivå 2 avser andra observerbara data för tillgången eller skulden än ANDERS HEDIN INVEST AB / ÅRSREDOVISNING / 2015 71