STT 1
16 STT Vecka 20 onsdag 18 maj 2016 TYCK TILL REDA
KTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Av alla de satsningar som görs i Sjuhärad, har landsbygden inte fått ta del av något. Det hävdar Tommy Johansson och Linda Bodén i veckans debattartikel. Ta landsbygden på allvar! Det pågår stora satsningar på utveckling i Sjuhärad och kommunerna växer. Vi ser att det byggs och kommer att byggas, det har blivit en positiv utveckling för att få fler att bosätta sig i Sjuhärads kommuner. Men utav all denna satsning så har landsbygden inte fått ta del av något. Frågan är om det inte är dags att titta på de mindre tätorterna. Skapa förutsättningar för nya bostäder för att få igång en bostadsrotation även på landsbygden, vilket också kommer att gynna centralorten. Vi förstår att det är bekvämt att luta sig tillbaka och klappa sig på bröstet och kunna säga ”se vad jag åstadkommit under denna mandatperiod”.Glöm då inte att se utanför centrums gränser och se vad det egentligen blev av kommunerna: En förtätning av de centrala delarna av kommunerna, där man kan stå i vardagsrummet i sin lägenhet och titta över i grannens sovrum. Skolgårdar på förskolor/ skolor är i många fall för små. När alla barn som vill vara ute knappt får plats att leka, och de får andas in en luft som inte alltid är så hälsosam. Vi har cirka 130 utvecklingsgrupper i Sjuhärad. Alla gör ett fantastiskt arbete för att utveckla sin ort. Det finns ett antal attraktiva mindre tätorter i kommunerna som saknar bostäder. Många vill flytta till en lägenhet eller radhus på ålderns höst och kunna få det bekvämt men ändå kunna bo kvar på sin ort. Det finns hot att att lägga ner förskolor och skolor på landsbygden, för att satsa än mer på centralorten. Hur kan man tro att barn är billigare i centralorten och att man på detta sätt skall spara in pengar på landsbygdens barn och ungdomar! Ta vara på engagemanget ute i byarna och fundera istället på hur vi gemensamt kan utveckla förskolor och skolor i samarbete med hela bygden. Ta vara på alla kommuner och tätorter i hela Sjuhärad. I den utvecklingsstrategi som tydligen råder finns bara centrala delarna i kommunerna med, men skall hela kommunen utvecklas behövs även satsningar av bostäder utanför centrala kommundelarnas tätorter Glöm inte att vi alla är skattebetalare och har en möjlighet att ta ställning vid nästa val. Nu måste alla invånare i kommunerna få samma möjligheter att kunna bo och leva utan att förbli åsidosatta, när det gäller utvecklingen av Sjuhärads kommuner För att fortsätta utvecklingen på landsbygden behövs landsbygdsutvecklare i alla våra åtta kommuner med uppdrag att tillsammans med utvecklingsgrupperna delta i det utvecklingsarbete vi ser framför oss. Gemensamt kan vi vara en aktiv part i denna utveckling. Dags att ta ett ansvar för hela Sjuhärad För Hela Sverige Ska Leva HSSL Sjuhärad TOMMY JOHANSSON Ordförande LINDA BODÉN Vice ordförande Vårutflykt med föreningen Norden INSKICKAT Järnvägs historia, främst söder och öster om Ulricehamn var temat som Föreningen Norden i Ulricehamn-Tranemo hade för årets vårresa. Sådan gör föreningen vart år med olika tema. I år deltog 19 intresserade. Samling vid Marbäcks kyrka före avfärd mot Marbäcks gamla idrottsplats Åsunda. Där har man god utsikt över den sista järnvägen nära Ulricehamn före nedläggning. Här inledde Bo Carlsson, med rötter i Korpebo, berättelse om under åren så många förslag till järnväg mellan Göteborg-Borås och Jönköping, över Ätradalen år 1845-nutid. Bo Carlsson har inför den så kallade Götalandsbanan sammanställt en bok om utvecklingen. Först fanns smalspårig bana, dels Ulricehamn-Vartofta och dels LimmaredFalkenberg. Mellan dem ville man sammanbinda smalspåret för att få genomgående person och godstrafik. Samtidigt önskade man knyta an Västkusten och Vätterbygden. Den idén lever ju igen i form av förslag till höghastighetsjärnväg. Där var många förslag, både norr och söDags att ta ansvar för hela Sjuhärad. TOMMY JOHANSSON der Åsunden. Tekniskt var terrängen svår med stora höjdskillnader respektive mossar. Men där var också olika önskemål om samhällen som borde få del av nya kommunikationer. Dessutom en kostnadsoro för investeringen. Några ville hellre bygga en normalspårsbana för att kunna anknyta befintliga stambanor, och därmed få genomgående godstransporter utan omlastning. senare byggda järnvägen mot Jönköping, ett bygge som starkt pådrevs lokalt i Ulricehamn. Där ville man ha den nya järnvägen att utgå från stationen. För att då klara nivåskillnaderna måste man planera slingor som sakta följde sluttningen i bukter. Litet av samma problem fanns i Jönköping. Bygget gjordes som ett nödarbete av arbetslöshetskommissionen, och kunde den vägen inte utan vånda färdigställas, och invigdes 1940. Under de följande krigsåren fanns ganska mycket transporter av bland annat virke och ved. Eftersom banan inte gick nära så många samhällen var persontrafiken låg. Efter kriget tunnade all trafik ut, och slutligen lades banan ner 1960, efter endast 20 år. Den har inte utan skäl kallats Sveriges dyraste och mest onödiga järnväg. Efter stunden vid Åsunda reste vi intresserade i bil mot mål vid den gamla banan. På vägen berättade undertecknad om de ännu äldre ridvägarna och deras sträckning genom Marbäck, från östra sidan av Korpebo berg, över Pineboån mot Skottek. Efter kriget VI BEHÖVER OCKSÅ FÅ VÅR TRYGGHET Jag undrar varför vi som arbetat och betalat skatt i alla år, men nu behöver komma in och få lite trygghet när vi inte orkar gå i trappor, måste ställa oss i kö och vänta tre och ett halvt år för att få plats på boende. Men när det kommer invandrare då byggs det nytt och köps in villor och bygger om i ett nafs. Det fina Furubergsgården byggs om till tandvårdsklinik och boende, men inte för oss som arbetat och bott här alla år, utan vi skall flyttas till Östra Frölunda, Överlida eller Lysjölid i Sexdrega. Hur tror ni politiker det känns för anhöriga att flacka var och varannan dag och undra hur de mår? Ni tänker inte ens på miljön när ni vill att de ska bo hemma och hemtjänsten skall köra skytteltrafik, fast de boende vill komma in och få trygghet och sällskap. Ett djur skall inte vara ensamt, vi människor som sitter ensamma när alla vänner är borta behöver också sällskap. Jag undrar hur det står till i hjärnkontoren, man blir förbannad, ni tänker inte ett dugg på oss som är utslitna, men vi har rätt att leva vi också, samt bo kvar i vår hemort!. GAMMAL UTSLITEN C HAR ALTERNATIV SOM BEHÖVS Vi i Centerpartiet presenterade nyligen en vårbudget, som är vårt alternativ till regeringens budgetproposition. För det behövs verkligen ett alternativ. Regeringens vårbudget är tom på de stora reformer som krävs när jobben inte växer till, trots högkonjunktur, och när kostnaderna skenar, inte minst på grund av ett onödigt dyrt flyktingmottagande och en ineffektiv arbetsmarknadspolitik. Regeringens vårbudget är också gles på satsningar utanför storstäderna. I stället för att föra en politik för hela Sverige väljer man att dra ned på småstäder och landsbygd. Det blir dyrare att gå på bio på mindre orter, medan det blir gratis att gå på museum i huvudstaden. Barnfamiljer och snickare straffas med mindre ROT-avdrag, medan byggherrar subventioneras för att bygga ettor i storstäderna. Centerpartiet tror på ett levande och växande Sverige. Därför satsar vi bland annat en extra miljard på bredband på landsbygden. Vi anser också att man ska kunna känna sig trygg var man än bor i landet. Centerpartiet vill öka polisens anslag med 2,4 miljarder kronor, vilket ger ytterligare 2000 poliser. Vi lägger dessutom 140 miljoner på att prioritera vardagsbrottsligheten. Även klimatarbetet är något som inte bara kan ske i storstan. När vi ställer om till en fossiloberoende fordonsflotta måste det finnas laddstolpar längs vägarna även i småstäder och utanför de större tätorterna. Centerpartiet föreslår att 150 miljoner kronor per år investeras i utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och laddinfrastruktur i hela landet. Det motsvarar 30 000 laddstolpar. Centerpartiets vårbudget är fylld till bredden med skarpa reformer för att få in nyanlända på arbetsmarknaden, ställa om till ett fossiloberoende Sverige och göra det billigare och enklare för småföretagare att skapa nya jobb. Behovet av skarpa reformer är stora, vart man än bor. EVA JOHANSSON Gruppledare (C) Svenljunga ANNIE LÖÖF Partiledare Centerpartiet Just där vi möttes, i Marbäck, fanns flera förslag att dels öka tillgängligheten och dels nå den rikare och mer utvecklade Gällstadtrakten innan man nådde stambanan i Limmared. Många ville även försvara sina äldre investeringar i smalspårsbanor och materiel. Den normalspårsbana söderut som sedan byggdes kom att heta västra centralbanan från Falköping till först Limmared med fortsättning mot Landeryd-Halmstad. Längs Åsunden var terrängen bergig utom just över Marbäcksviken. Där fyllde man ut från berget söderut, men sjöbotten var av lera och annan jord. Det hände flera gånger att den uttippade banken nästa dag bara hade sjunkit ner i dy. Men den blev klar och tjänstgör nu utmärkt som cykelväg. Egentligen var vårt mål att se den långt SKOLMATEN VECKA 21 TRANEMO KOMMUN TRANÄNGSKOLAN & GYMNASIET Mån: Global Festival! Sydeuropa. Grekisk potatismoussaka med sallad och tzatziki. Veg: Rotfruktsgratäng med timjan och citron. Tis: Global Festival! Asien. Vietnamesisk kyckling (Ga ro ti) serveras med jasminris. Veg: Quorngryta och jasminris. Ons: Global Festival! Sydamerika. Chili con carne med hembakt bröd, quinoa och linssallad. Veg: Chili sin carne. Tors: Global Festival! Orienten. Falafel med vitlökssås, sallad och tortillabröd. Fre: Global Festival! Afrika. Harira, kryddig soppa med kyckling och pasta, mjuk smörgås. Veg: Kryddig soppa med grönsaker och pasta. TRANEMO KOMMUN SKOLOR & FÖRSKOLOR Mån: Global Festival! Asien. Vietnamesisk kyckling (Ga ro ti) serveras med jasminris. Tis: Global Festival! Orienten. Falafel med vitlöksås, sallad och tortillabröd. Ons: Global Festival! Sydamerika. Chiliegryta med hembakt bröd. Quinoa och linssallad. Tors: Global Festival! Sydeuropa. Grekisk potatismoussaka med sallad och tzatziki. Fre: Global Festival! Afrika. Harira. Kryddig soppa med kyckling och pasta. SVENLJUNGA KOMMUN Mån: Köttbullar, sås, potatis. Tis: Kokt fisk, ägg och persiljesås, potatis. Ons: Kycklingsallad, ris, kall sås. Tors: Köttgryta, ris. Fre: Kålsoppa med köttfärs, mjuk smörgås, ost. I regel serveras ett varierat salladsbord, mjukt/hårt bröd, margarin, mjölk eller vatten i samtliga skolmatsalar. Reservation för ändringar. tunnades Vid Almelund kunde vi på en cirkel av björkstockar äta medhavd mat, i torrt men något kallt väder. Längs dessa vägar kunde vi se mycket spår av forna tiders slit för mat, före utvandring till Amerika och industrialisering, både övergivna odlingar och vackra skötta marker. Därefter fortsatte resan på trafiken ut och banan lades ner. den så kallade Getaryggen tills vi mötte järnvägsbanken vid före detta Galtåsen station. Samhället där heter ju Kinnared, och den gamla kyrkplatsen pekades ut. Sedan ut på riksväg 40, för att vid Gullered vända söderut några km, till före detta Ubbaredsby station, där stationshuset är kvar i ursprungligt skick, om än märkt av åldrande. Här fullföljde Bo Carlsson sin berättelse med olika episoder från den epoken. Snart fick staten genom SJ ta ansvar för färdigställande och drift av denna järnväg, något som SJ hela tiden varit avvisande till, eftersom man ansåg att inget behov alls fanns, och i vart fall onödigt konkurrerade med SJ andra nät. Under 1960-talet togs rälsen bort och senare såldes järnvägsbanken till närliggande grannar. I vissa delar är banken nu bortodlad eller bebyggd. Inskickat av LENNART LINDHAGEN Marbäck