Kanalen 1
4 samhälle & politik veckans nyhet tipsa Redaktio
nen redaktionen@fixmedia.se 08-540 883 00 Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egen text och bild. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material och att korta texter. Ytterligare kvällstur till Tynningö och Ramsö n SAMHÄLLE Från den 1 oktober 2014 har det beslutats om ytterligare en kvällstur till Tynningö och Ramsö. Förutom de turer som redan idag utförs med taxibåt klockan 22:00, tillkommer en tur klockan 20:30. Denna tur körs alla dagar i veckan, under hösten 2014, fram till dess att Waxholmsbolagets vintertidtabell börjar den 15 december 2014. Då täcks behovet av Waxholmsbolagets ordinarie tidtabell. Vidare har en sen kvällstur, fredagar och lördagar klockan 23:50, med taxibåt tillkommit. Denna tur är en så kallad kallelsetur, vilket innebär att beställning görs via telefon. Turen trafikerar inledningsvis bryggorna Tynningö och Ramsö. CL KäLLA: vAxhoLm.se Åkersberga kanalen nr 43 • vecka 43 • tisdag 21 oktober • 2014 ”Det är bra att få förhandsinformation kring områdena utan att behöva sätta spaden i marken. Visar det sig att det finns något intressant kanske det kan leda till eventuella framtida grävande undersökningar”, säger Pär Karlsson, som arbetar med arkeologisk prospektering på Riksantikvarieämbetet. Marken kring Tunaborgen undersöks med georadar Foto: ChArLottA LAmbertz Körde in i stängsel n POLISEN Den 17 oktober klockan 08:57 skedde en trafikolycka på Österskärsvägen i närheten av Åkersberga IP. En bil körde på ett byggstängsel och ner i diket. Polisen åkte till platsen och träffade föraren. Ingen personskada och polismännen skrev en minnesanteckning över händelsen. Det finns inga uppgifter om vad som föranledde olyckan. CL Trafikolycka i Stavabacken n POLISEN Måndagen den 20 oktober vid klockan 07:20 skedde en trafikolycka på väg 276 i Stavabacken i riktning in mot Stockholm. Räddningstjänsten och polis beordrades till platsen. Fyra fordon var inblandade i olyckan och samtliga fordon fick bärgas från platsen. Trafikolyckan orsakade ett långt stopp i morgontrafiken. Vid 07:50-tiden började trafiken rulla på igen. CL Förra hösten byttes vattenledningarna ut längs Borgvägen i Österskär och i samband med arbetet upptäcktes en tidigare söndergrävd mur. Arkeologer från Riksantikvarieämbetet kallades då in, vilka hittade fynd som kunde dateras till medeltiden. Nu fortsätter undersökningarna med hjälp av en georadar för att få fram mer information om de relativt okända omgivningarna kring borgen. – Det är troligt att det kan finnas fler hus och ytor i området än vad man tidigare känt till. Av erfarenhet vet vi att det runt den här typen av medeltida borgar ofta finns samtida byggnationer. Det kan vara bostadshus, ekonomibyggnader eller omgärdande murar, säger Johan Anund, regionchef vid Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet. Georadar ger information Men istället för att använda det mer traditionella sättet att gräva ut en plats så har arkeologerna valt att först scanna av marken med hjälp av en georadar. Ett georadarsystem liknar ett ekolod, men är gjort för att användas på land. Systemet skickar elektromagnetiska signaler ner i marken där de reflekteras mot objekt och olika gränsskikt i jorden. Man går fram och tillbaka över mätområdet med cirka 25 centimeters mellanrum och ekona från signalen registreras när de kommer tillbaka till markytan. Genom mätningarna är det sedan möjligt att få en tredimensionell datavolym som Klubbstuga brann ner i Svinninge n SAMHÄLLE I söndags morse brann det i klubbstugan på Svinninge tomtområde. Grannar larmade brandkåren cirka 06.50 och tack vare en snabb utryckning samt gynnsamt väder begränsades spridningen. Stugan totalförstördes liksom fyra båtar. Andra båtar har fått olika grader av skador. CL kan skäras i horisontella skivor, så kallade tidseller djupskivor och utifrån dessa Johan regionchef Anund, vid Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet. Fakta: Georadar - liknar ett ekolod fast på land En sändarantenn skickar signaler till en mottagarantenn och signalerna reflekteras från objekt och olika gränsskikt i jorden. Ekona från signalen registreras när de kommer tillbaka till markytan och visas i en graf på en skärm på georadarn. data kan man sedan, i samarbete med geofysiker, göra arkeologiska tolkningar. Georadarmätningar passar till exempel bra för att lokalisera och avbilda gropar, diken, rör, stenar och stenstrukturer i marken. – Vi testar att undersöka marken på två ytor kring borgen för att se om det här är rätt metod för oss. Utifrån de data vi får fram kan Länsstyrelsen sedan besluta om vidare georadarundersökningar eller kanske en mer konventionell utgrävning av några delar, men det är bra att ha förhandsinformation om de områdena eftersom det på vissa sätt kan vara destruktivt att sätta spaden i marken, säger Pär Karlsson, som arbetar med arkeologisk prospektering på Riksantikvarieämbetet. Tuna känt från 1200-talet Huvudgården Tuna är känd från år 1298 och var en av fyra gårdar där Upplands biskops tionde (beskattning) skulle samlas upp. Borgen är troligen uppförd någon gång på 1200-talet och har sedan byggts på i flera omgångar. – Den största delen av bygget har förmodligen utförts på 1300-talet. Det är ett högklassigt stenarbete och det kan vara samma stenhuggare och byggare som uppförde Biskops Arnö. Det byggdes många prestigeprojekt i Uppland under den här tiden, berättar Johan Anund. Från början låg borgen strategiskt belägen på en ö vid ett av inloppen Ett georadarsystem liknar ett ekolod, men är skapat för användning på land. Georadarantennen skickar ner en elektromagnetisk signal i marken och signalen reflekteras från objekt och gränsskikt i jorden. Ekon från georadarsignalen registreras när de kommer tillbaka till markytan. Under mätningen skjuter georadarsystemet ner radarspår var femte centimeter i raka profiler genom marken medan man går fram och tillbaka över mätområdet. Djupet som georadarn kan tränga ner i, är beroende av antennens frekvens till Långhundraleden som förband Gamla Uppsala med Saltsjön, men leden blev med tiden allt mer svårframkomlig på grund av landhöjningen. Därmed blev användningen av borgen allt mindre och till slut övergavs den. Täcktes med jord I mitten av 1600-talet byggdes herrgården Tuna gård en bit från borgen och troligtvis användes då sten från den gamla borgen som lämnats att förfalla. Resterna av borgen har senare täckts över med jord och under lång tid var därför Tunaborgen bortglömd. – Det är lite av ett mysterium varför man täckte över ruinerna med jord, säger Johan Anund. Ruinen av Tunaborgen återupptäcktes på 1920-talet på kullen i det då glest bebyggda området i Österskär, inte långt från Tunafjärden. År 1921 gjordes en undersökning där det visade sig vara en medeltida borganläggning. Själva borgen och angränsande ytor Gunnar Winberg och Leif Svensson från Österåkers hembygds- och fornminnesförening fanns på plats för att se georadarundersökningen. ”Det känns väldigt kul att man äntligen undersöker mer av området kring Tunaborgen - det här är precis vad vi från hembygdsföreningen har väntat på”, säger Gunnar Winberg. har grävts ut i omgångar, senast år 1969, varefter man försåg ruinen med dess nuvarande tak. Byggnaden har huvudsakligen bestått av ett fyrkantigt torn sammanbyggd med en nästan kvadratisk borggårdsmur. Idag finns bottenvåningen kvar med porten, tre tegelinfattade fönster samt konsoler till fyra kryssvalv, vilka löpt ihop mot en kolonn i salens mitt. Agneta Åkermark Kraft på Länsstyrelsen i Stockholm och Birgit Lindholm, tf kulturchef i Österåkers kommun fanns på plats vid undersökningarna. Undersökningen vid Tunaborgen bekostas av Länsstyrelsen i Stockholm. Mätningarna från georadarundersökningen kommer att bearbetas och inom cirka en månad beräknas en rapport att vara klar. Möjligtvis vet vi då lite mer om hur området kan ha sett ut kring medeltiden. Charlotta Lambertz och markens beskaffenhet. En antenn med låg frekvens (till exempel 250 megahertz) når ner till ett djup mellan cirka 6–15 meter, men har en låg upplösningsförmåga. Den upptäcker objekt med en storlek på ungefär 30 centimeter i diameter. En antenn med hög frekvens (till exempel 1000 megahertz) har en hög upplösningsförmåga och upptäcker objekt med en storlek på ungefär 5–10 centimeter i diameter, men når ett begränsat djup på cirka 1–1,5 meter. KäLLA: rIKsAntIKvArIeämbetet Foto: ChArLottA LAmbertz Foto: PrIvAt