Svensk Golf 12/1989

Svensk Golf Sida 1 Svensk Golf Sida 2 Svensk Golf Sida 3 Svensk Golf Sida 4 Svensk Golf Sida 5 Svensk Golf Sida 6 Svensk Golf Sida 7 Svensk Golf Sida 8 Svensk Golf Sida 9 Svensk Golf Sida 10 Svensk Golf Sida 11 Svensk Golf Sida 12 Svensk Golf Sida 13 Svensk Golf Sida 14 Svensk Golf Sida 15 Svensk Golf Sida 16 Svensk Golf Sida 17 Svensk Golf Sida 18 Svensk Golf Sida 19 Svensk Golf Sida 20 Svensk Golf Sida 21 Svensk Golf Sida 22 Svensk Golf Sida 23 Svensk Golf Sida 24 Svensk Golf Sida 25 Svensk Golf Sida 26 Svensk Golf Sida 27 PROFILEN JG Oxenstierna — ett annorlunda golföde Möt en golfare som slog sitt första golfslag 1918. Som byggt en egen bana. Som varit olympisk guldmedaljör. Som simmar och golfar nästan vare dag. Som är nyss fyllda 90 år och som gjort ett större offer än de flesta på golfens altare. TEXT: ANDERS JANSON Namnet Oxenstierna ger de flesta av oss associationer i tre olika riktningar. Det är först och främst den Oxenstierna vi läste om i skolans historieböck- er, rikskanslern Axel Oxenstier- na som under en stor del av 1600-talet bistod Gustav II Adolf med den komplicerade sven- ska utrikespolitiken under 30- åriga krigets dagar. Läsaren av Svensk Golf kommer säkert också att tänka på Anna Oxenstierna som ofta förekommer i våra spalter i sin egenskap av en av våra just nu allra bästa golfdamer. Årsfärsk segrarinna på Europatouren t.ex. Den allmänt idrottsintresse- rade placerar Johan Gabriel Oxenstierna som en av med- lemmarna i en av vårt lands mest exklusiva klubbar, för- samlingen "Guldklubben" som ar öppen enbart för olympiska guldmedaljörer. Det är om den sistnämnde som den här artikeln ska hand- -a. Segraren från moderna femkampen i Los Angeles-OS 1932 har nämligen en lång och intressant golfkarriär bakom sig. En karriär som trots den höga födelsedagen långt ifrån är slut. Värnbergs gård Alla tre hör till samma adliga släktträd även om den gren Axel Oxenstierna tillhörde dog ut tre generationer senare. Mellan Johan Gabriel och Anna är det två rätt nedstigande generatio- ner. Johan Gabriel är pappa till Thure Gabriel som är gift med skådespelerskan Elisaveta och pappa till Anna. En central roll i släkten Oxenstierna spelar Värnbergs gård, straxt norr om Norrtälje. Den gården fick Johan Gabriel Oxenstierna i gåva av Gustav III 1796, ja inte femkamparen och golfaren JG utan en anfa- der och skald med samma namn. Den gården spelar också en central roll i den nutida Johan Gabriels golfkarriär. Mer om det längre fram. Solskens-OS 1912 Det var den 28 augusti 1899 som Johan Gabriel föddes som yngste son till Erik C G Oxen- stierna. Nitton år senare steg han för första gången ut på en golfbana: - Jag var sjökadett men tving- ades i land när spanska sjukan gick ombord. Då utnyttjade jag väntetiden till att besöka Fal- sterbos bana där William He- ster satte golfklubbor i mina händer. Jag spelade några en- staka ronder men sedan ham- nade golfen under många år på sparlåga. Var det den första idrotts- kontakten? - Nej, ett av mina första minnen ärOS i Stockholm 1912. Min pappa var med i organisa- tionskommittén och jag satt på Stadion hela dagarna. Jag minns hur vi beundrade Jim Thorpe och hur strålande högsommar- väder det var, inte minst mara- tondagen där ju som bekant många kollappsade i hettan. På 20- och 30-talen hade en sjöofficer inte mycket tid över för golf. Speciellt inte en offi- cer som satt upp ett bestämt mål: att efter 4 segrar i Kung- ens Kanna i sjömilitär fem- kamp (pistol, simning, löpning) nå toppen även i en etablerad idrott. Valet blev modern femkamp och målet skrevs i klartext till: OS-guld. All ledig tid gick åt till träning. Ridning ingick i familjens uppfostran, skytte och fäktning i officers- utbildningen och löpningen som grundkondition. Kvar var sim- ningen där det är ett märkligt faktum att Johan Gabriel lärde sig crawl först som 27-åring. Fem år senare var han OS-etta. När det verkligen gällde i Los Angeles hade han ingen svag gren. Efter fyra jämna insatser låg JG tvåa efter ame- rikanen Mayo inför terränglöp- ningen och kunde med klar marginal springa hem guldet. Omstart i London Golfspelet kom tillbaka in i bilden först när JG under andra världskriget hamnade som marinattaché i London. Då blev det ibland tid över till några ronder på banorna runt den bombade huvudstaden - på banor som hade tillfälliga "War Rules" för att anpassa sig till tidens bistra verklighet. Åren i London medförde att sjöofficeren gick i land för gott och i fortsättningen ägnade sig åt torpeder och robotar. 1954 gick han så i pension som kommendör - men den som trodde att han därmed skulle slå sig till ro känner inte före- målet i fråga. - Nej, nu blev jag till att börja med jordbrukare på hel- tid. Det var nu på 50-talet som konjunkturerna för jordbruket börjde peka nedåt och det var inte längre möjligt att hålla en stor stab anställda. Det spelade inte så stor roll om man var greve eller inte, traktorerna måste rulla och då var det bara att själv klättra upp och ta tag i ratten. Efter ett tag började far och son på Värnberg fundera på om det inte fanns något annat sätt att utnyttja en gård på 40 hektar i Roslagen. Skulle en golfbana vara ett alternativ? - Vi hade mark, vi hade maskiner, vi hade intresset själva...och visst skulle väl de 10.000 norrtäljeborna behöva en bana på närmare håll än Stockholm och Uppsala? - Däremot hade vi inte peng- ar att helt på egen hand bekos- ta banbygget och därför lanse- rade vi (först i Sverige mig veterligt) idén med medlems- andelar, berättar Johan Gabriel. För att hålla nere kostnaderna hade vi inte råd att anlita nå- gon banarkitekt utan Thure Gabriel som hade hcp 6 som bäst var den som ritade banan - och gjorde det alldeles utmärkt efter de förutsättningar vi hade. Ingen affär -1966 var de första nio hålen klara och 1972 var 18-hålsba- nan komplett. Någon affär var golfbanan inte de första åren - och är fortfarande inte om man inte väger in att den ger fler arbetstillfällen. Thure Gabriel var banchef under många år, numera har sonen Alexander (Nalle kallad) tagit över. Han och även hans yngre syster Anna fick vid unga år lära sig att ta de få stegen från deras som- martorp "Putten" till golfba- nan, för att köra klippare - och för att leka golf. - Numera räcker det inte heller i Norrtälje med enbart 18 hål, fortsätter JG. Thure Gabriel har, med viss assistans av Anna, ritat ytterligare nio hål som beräknas öppnas för spel nästa år. Visserligen hade Johan Gabriel sedan någon gång på 50-talet varit medlem i Djurs- SVENSK GOLF- 12/1989 27 Svensk Golf Sida 28 Svensk Golf Sida 29 Svensk Golf Sida 30 Svensk Golf Sida 31 Svensk Golf Sida 32 Svensk Golf Sida 33 Svensk Golf Sida 34 Svensk Golf Sida 35 Svensk Golf Sida 36 Svensk Golf Sida 37 Svensk Golf Sida 38 Svensk Golf Sida 39 Svensk Golf Sida 40 Svensk Golf Sida 41 Svensk Golf Sida 42 Svensk Golf Sida 43 Svensk Golf Sida 44 Svensk Golf Sida 45 Svensk Golf Sida 46 Svensk Golf Sida 47 Svensk Golf Sida 48 Svensk Golf Sida 49 Svensk Golf Sida 50 Svensk Golf Sida 51 Svensk Golf Sida 52 Svensk Golf Sida 53 Svensk Golf Sida 54 Svensk Golf Sida 55 Svensk Golf Sida 56 Svensk Golf Sida 57 Svensk Golf Sida 58 Svensk Golf Sida 59 Svensk Golf Sida 60 Svensk Golf Sida 61 Svensk Golf Sida 62 Svensk Golf Sida 63 Svensk Golf Sida 64 Svensk Golf Sida 65 Svensk Golf Sida 66 Svensk Golf Sida 67 Svensk Golf Sida 68 Svensk Golf Sida 69 Svensk Golf Sida 70 Svensk Golf Sida 71 Svensk Golf Sida 72 Svensk Golf Sida 73 Svensk Golf Sida 74 Svensk Golf Sida 75 Svensk Golf Sida 76 Svensk Golf Sida 77 Svensk Golf Sida 78 Svensk Golf Sida 79 Svensk Golf Sida 80 Svensk Golf Sida 81 Svensk Golf Sida 82 Svensk Golf Sida 83 Svensk Golf Sida 84