Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59 viss standardhöjning när det g
äller vad som efterfrågas, men fortfarande är det ekonomin som i de flesta fall helt och hållet styr valet av bevattningssystem. Det är synd, man vill ju gärna designa och sälja just det bevattningssystem man vet kom mer att fungera bäst på lång sikt. Det normala och enkla bevattnings systemet (se figur 1) beskriver Lindblom kortfattat så här: - Ett enkelradigt spridarsystem på fair- ways. Blocksystem på tees och greener. Med block menas att spridarna inte kan styras individuellt utan bara i just block, det vill säga gemensamt i grupp. Det bety der att alla spridarna går i gång när syste met sätts på, normalt med en spridning på 360 grader. Det betyder i sin tur att även områdena runt omkring greenen, inom en kastradie på normalt 18-22 meter, bevatt nas. Med ett sådant system har du ingen möjlighet att kontrollera greenens och greenområdets olika vattenbehov. - Samma sak med fairwayspridarna, de sitter i block om två och två eller tre och tre, och placeras med kastradien som av stånd. Med ett sådant här system går det aldrig att finjustera. Det är ju många fakto rer som egentligen bör tas med i beräk ningen: Sol, vind och inte minst marklut ningarna. Ett högt beläget fairwayområde, där ytavrinningen av naturliga skäl blir ef fektiv, drabbas lättare av torka än ett lägre beläget dit avrinningen söker sig. Vill man bevattna det torra området tvingas man be vattna även de som inte är torra. Det kan skapa kvalitetsproblem. fan-Erik Lindblom, och även Rain- bird/S.48 och andra konkurrenter i bran schen, skulle välkomna en genomgripande attitydförändring bland klubbar och bestäl lare. Jan Stavas instämmer: - Det verkar ha skapats en svensk norm när det gäller bevattningssystem. De ska vara enradiga och ha blocksystem och får aldrig kosta mer än två miljoner kronor, BEVATTNING - INGET SJÄLVSPELANDE PIANO Det bästa bevattningssystemet i världen klarar inte ensamt av sin uppgift. Det måste styras och program meras med tanke på en rad faktorer: sol, vind och regn timmar, luftfuktighet, gräsarternas vattenupptagnings förmåga, markens vattenhållande egenskaper, evapo- transpirationen (avdunstningen från marken plus plan tans transpiration) och liknande komplicerade saker. En skicklig greenkeeper tar i praktiken hänsyn till allt detta genom att regelbundet studera vad som hän der med banan och dess gräs under olika förhållanden. En god idé är förstås att föra regelbundna anteckningar om sakernas tillstånd och även hålla kontakt med närmaste väderstation (eller till och med investera i en egen). För att kunna bevattna med optimala doser, det vill säga tillföra rätt vattenmängd vid rätt tillfälle, är ET-värdet (evapotranspirationen) särskilt viktigt. Det anger alltså den mängd vatten som försvinner upp i atmosfären - och ska ersättas - och som är beroende av bland annat sol, vind och temperatur. Moderna väderstationer (kan köpas till rimliga kostnader) anger automatiskt ET- värdet, som sedan sätts in i en formel där även hänsyn tas till andra faktorer. For meln ger sedan antal millimeter vatten som ska tillföras. - I USA och England arbetar greenkeepers ofta med dessa formler, väldigt sällan i Sverige. Men då bör i stället markprofilens fuktighet kontrolleras visuellt. Detta sker genom att regelbundet använda profilspade, jordprovare eller fuktmätare. En greenkeeper behöver alltid ha björnkoll på vad som händer i växtbäddarna, säger bankonsulenten Jan Stavås helst under. Så är det säkert på 90 procent av de svenska banorna. Valet styrs alltså av ekonomiska faktorer, inte av vad den en skilda banan verkligen behöver. Vad bevattningsleverantörerna skulle vilja sälja in i den bästa av världar framgår av figur 2. - Här kan man verkligen finlira och be vattna exakt det område på spelfältet man önskar, säger Lindblom. Det är sektorspri- dare på tees, vilket innebär att de bara be vattnar själv teeytan. Fairwaybevattningen sköts av ett treradigt system med så kallade valve-in-head-spridare, vilket i korthet in nebär att de kan styras individuellt via da torn. Mittenraden har fullcirkelspridare medan de yttre raderna har delcirkelspri- dare med en justerbar spridning på 30-330 grader. - Greenkomplexet bevattnas med ett så kallat back-to-back-system. I stället för att ha till exempel fem greenspridare har vi här fem gånger två. Två delcirkelspridare placeras bredvid varandra, återigen juster- bara mellan 30 och 330 grader. En bevatt nar greenytan, den andra området utanför greenen. Naturligtvis med valve-in-head så att varje spridare kan styras individuellt. Vill man hålla det torrt utanför greenen stänger man helt enkelt av de spridarna. Mellan dessa två ytterligheter finns förstås även funktionella tvåradiga SVENSK GOLF 9 2004 Det högeffektiva systemet består av treradiga fairwayspridare, där varje spridare kan styras individuellt. På greenerna används ett så kallat back-to-back- system där spridarna placeras i grupper om två - en bevattnar området utanför green, den andra själva greenytan. Varje spridare kan styras individuellt. Här finns alla möjligheter att bevattna med högsta precision - vilket långsiktigt ger hög gräskvalitet och god vattenekonomi. 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100
Svensk Golf Sida 101
Svensk Golf Sida 102
Svensk Golf Sida 103
Svensk Golf Sida 104
Svensk Golf Sida 105
Svensk Golf Sida 106
Svensk Golf Sida 107
Svensk Golf Sida 108
Svensk Golf Sida 109
Svensk Golf Sida 110
Svensk Golf Sida 111
Svensk Golf Sida 112
Svensk Golf Sida 113
Svensk Golf Sida 114
Svensk Golf Sida 115
Svensk Golf Sida 116
Svensk Golf Sida 117
Svensk Golf Sida 118
Svensk Golf Sida 119
Svensk Golf Sida 120
Svensk Golf Sida 121
Svensk Golf Sida 122
Svensk Golf Sida 123
Svensk Golf Sida 124
Svensk Golf Sida 125
Svensk Golf Sida 126
Svensk Golf Sida 127
Svensk Golf Sida 128
Svensk Golf Sida 129
Svensk Golf Sida 130
Svensk Golf Sida 131
Svensk Golf Sida 132
Svensk Golf Sida 133
Svensk Golf Sida 134
Svensk Golf Sida 135
Svensk Golf Sida 136
Svensk Golf Sida 137
Svensk Golf Sida 138
Svensk Golf Sida 139
Svensk Golf Sida 140
Svensk Golf Sida 141
Svensk Golf Sida 142
Svensk Golf Sida 143
Svensk Golf Sida 144
Svensk Golf Sida 145
Svensk Golf Sida 146
Svensk Golf Sida 147
Svensk Golf Sida 148
Svensk Golf Sida 149
Svensk Golf Sida 150