STT 1
STT Vecka 40 onsdag 4 oktober 2017 13 DEBATT & IN
SÄNDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com Nu bygger vi välfärd! Med den nya budgeten stärker vi välfärden, framförallt för barnen. Den borgerliga underskottsekonomin är ett minne blott och nu visar den socialdemokratiska politiken vad den går för. Genom den största välfärdssatsningen i modern tid ska vi bygga upp tryggheten för dem som har det svårast i samhället. Socialdemokraterna visar återigen att det är ett parti som kämpar för att utjämna klassklyftorna i Sverige. Det är den generella välfärden som ska stärkas och det gör vi genom att höja barnbidraget, som stått och stampat på samma nivå sedan 2006, med 200 kronor i månaden. Även studiebidraget höjs, och det med 300 kronor i månaden. Skolsystemet ska vara jämlikt, det är inte socioekonomisk bakgrund som ska avgöra hur din framtid blir. Därför presenterar regeringen ett statligt stöd på totalt sex miljarder som ska användas för likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan. Förra året blev läkemedel gratis för barn. I år presenterar vi ett statligt bidrag för att möjliggöra avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar men även för de som studerar första och andra året på gymnasiet. Unga som har det svårt i samhället måste stöttas. Den sociala barn- och ungdomsvården är det yttersta skyddsnätet för barn som lever i utsatta situationer. Från 2018 och två år framåt vill regeringen därför satsa 250 miljoner kronor för att stärka bemanning och insatser till barn och unga som far eller riskerar att fara illa. Dessutom höjs underhållsstödet för äldre barn, i syfte att stärka de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. ”Mycket ska ha mer” är inte socialdemokraternas stil. Istället för att sänka skatterna för att finansiera städhjälp satsar vi på genomtänkt finansierad välfärd där den behövs som mest. Tiggeriet är inte grundproblemet PHIA ANDERSSON ANN-CHRISTIN AHLBERG Återigen lyfts tiggerifrågan, och nu är det moderaterna som gör Sverigedemokraterna sällskap genom att kräva ett tiggeriförbud. MARIA ANDERSSON WILLNER PETTER LÖBERG Från regeringskansliet kommer tvetydiga signaler som dock pekar i samma riktning. Huvudargumentet tycks vara att tiggeri är ingen lösning att komma ur fattigdom. Socialdemokratiska Riksdagsledamöter Västra Götalands läns södra Ge oss rätt förutsättningar Skribenten ställer frågan varför vi behandlar djuren så olika – Kan du svara på det? Djurens Dag 4/10 Vi är ju alla djur, som det brukar heta. Som människor har vi utvecklat ett sinne för etik och moral, vilket inte verkar förekomma på samma vis hos de flesta andra djur, men vad använder vi denna förmåga till? Att säga att vi kan känna empati, ta ansvar för våra handlingar och förstå vad som är rätt att göra följer med ett visst ansvar att faktiskt leva som vi lär. Så som vi behandlar de flesta av de nu levande icke-mänskliga-djuren på vår planet verkar det inte peka på att vi gör just det, lever som vi lär. Det verkar som om vår förmåga att blunda för det som är obekvämt alldeles för lätt tar över. Om vi såg... ”If slaughterhouses had glass walls, everyone would be a vegetarian” har Paul McCartney sagt, och det ligger nog verkligen något i det. Om vi alla såg det som de icke-mänskliga-djuren utsätts för på slakterierna, så skulle vi aldrig tillåta det. I Sverige utsätts omkring 100 miljoner djur för slakt varje år. Ingen skillnad Om vi verkligen tar till oss den kunskap som finns om dessa djur, känner empati med dem och tänker efter vad som är rätt så inser vi lätt hur fel det är att stänga in andra kännande individer och utsätta dem för en mängd fysiska och psykiska övergrepp. ”The only difference is your perception”, som någon annan så klokt har sagt. Det finns ingen annan skillnad på till exempel en ko och en hund än hur du uppfattar dem, ur etisk synvinkel. De upplever världen på samma vis, upplever glädje, stress, smärta, ångest, rädsla och sorg på samma vis. Varför då behandla dem så olika? EN DJURVÄN Byråkratin inom lantbruket har under de senaste tjugo åren ökat med 120 procent. Det sätter stora käppar i hjulen för de som vill skapa grön tillväxt. Vi måste få fler att engagera sig inom de gröna näringarna, och det är brådskande. Dokumentationskrav, rapportering och kontroller från myndigheter som inte är samordnade med varandra är punkter som LRF Ungdomen vill att man ser över. Dessutom är okvalificerade handläggningssystem på myndigheterna ett onödigt hinder som hämmar den gröna tillväxten i vårt land. Krävs förändringar Vi representerar ungdomar som vill ta steget att starta ett eget, grönt företag. Syftet måste vara att vi i Sverige och Sjuhärad ska öka vår livsmedelsproduktion och minska fossilberoendet i enlighet med den nationella livsmedelsstrategin. Inte som i dagens samhälle, sitta med överflödig administration som hämmar utvecklingen. Fler ska våga ta steget in i de gröna näringarna. För det krävs förenklingar på riktigt. Ge oss möjligheter att förverkliga våra drömmar. Ge oss möjlighet att förse hela Sverige med hållbara livsmedel, drivmedel och byggmaterial – det är vi som är nyckeln till ett hållbart, grönt samhälle. Tillsammans Vi vill se en grön och levande landsbygd. Men vi kan inte göra det ensamma. Vi behöver göra det, staten och individen, tillsammans. Tillsammans kan vi skapa en grön tillväxt. EMMA-KLARA ARNELL LRF Ungdomen Sjuhärad Fler ska våga ta steget in i de gröna näringarna. Det märkliga är att det finns ingen som påstått det, allra minst de som ser sig tvungna till att tigga. Jag har inte träffat, eller hört talas om någon som tigger som inte hellre hade försörjt sig med ett riktigt arbete. Då de inte erbjuds detta av olika orsaker såsom rasism, fördomar, okunskap, korruption, fattigdom, kapsejsade nationella ekonomier, sjukdom, frånvarande sociala skyddsnät och så vidare så ser de detta som det minst dåliga alternativet. Värda en eloge Många betalar ett högt pris i form av resor till okända länder, övernattningar utomhus, frånvaro från egna barn och familj men är värda en eloge för att de inte väljer sämre alternativ såsom kriminalitet, stölder och prostitution. Kan vi som samhälle inte erbjuda bättre alternativ, så återstår tyvärr de sämre alternativen. Istället för att kriminalisera dessa fattiga människor borde vi diskutera pudelns kärna; Hur kan vi fördela våra rikedomar så att människor inte tvingas att tigga? När vi löst det, så är tiggerifrågan en icke-fråga. Men den debatten är det märkligt tyst kring, varför? MARKUS OTTERLOO Ubbhult En liten minoritet förstör mycket Det är ungefär 20 procent av svenskarna som flyger riktigt mycket. Men deras flygresor orsakar lika stor klimatskada som hela vårt bilkörande i Sverige. Som de flesta av oss vet beror klimatförändringen på alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Dessa utsläpp måste minska mycket kraftigt och fort, annars får våra barn ett klimat som de inte kan hantera, och som en följd av detta: kaos i hela samhället. Därför är det fel att utsläppen från flygandet hela tiden ökar. Sluta frivilligt Men den lilla minoriteten kommer att sluta flyga alldeles frivilligt, så fort vi andra har vidtagit rätt åtgärder. Och det enda vi behöver göra är att tala om för våra politiker att vi vill ha slut på klimatförstörande flygresor. Flygresorna kommer att upphöra automatiskt om man inför en stigande koldioxidavgift på allt flyg, samtidigt som statens hela intäkt från denna avgift betalas ut i lika stora delar till varje vuxen medborgare, varje månad. Avgiften kan gärna få starta lågt ifall den sedan stiger kraftigt varje år. Alla får lika stor utdelning och alla som inte flyger kommer att vinna rejält på detta. Ifall flygbranschen hittar något sätt att driva flygplan utan koldioxidutsläpp, så är det naturligtvis bra – och en stigande koldioxidavgift med full utdelning kommer att hjälpa branschen att göra det väldigt snabbt… LARS ALMSTRÖM, Klimatsvaret - CCL Sverige