Årsskrift 2004 1
Årsskrift 2004 Sida 2
Årsskrift 2004 Sida 3
Årsskrift 2004 Sida 4
Årsskrift 2004 Sida 5
Årsskrift 2004 Sida 6
Årsskrift 2004 Sida 7
Årsskrift 2004 Sida 8
Årsskrift 2004 Sida 9
Årsskrift 2004 Sida 10
Årsskrift 2004 Sida 11
Årsskrift 2004 Sida 12
Årsskrift 2004 Sida 13
Årsskrift 2004 Sida 14
Årsskrift 2004 Sida 15
Årsskrift 2004 Sida 16
Årsskrift 2004 Sida 17
Årsskrift 2004 Sida 18
Årsskrift 2004 Sida 19
Årsskrift 2004 Sida 20
Årsskrift 2004 Sida 21
Årsskrift 2004 Sida 22
Årsskrift 2004 Sida 23
Årsskrift 2004 Sida 24
Årsskrift 2004 Sida 25 sen Hvitfeldtsplatsen 2 mit
t i Göteborgs gamla centrum innanför vallgraven har den legat sedan invigningen år 1857, en vacker kyrkobyggnad i engelsk nygotik. Trots sin litenhet syntes den vida omkring, fasaden var av gult tegel och portalen och fönsterramarna av från Skottland importerad sandsten. en såg ut som många andra brittiska kyrkor byggda i slutet på 1800-talet. Men tiden har gått hårt fram - nu, ett och ett halvt sekel senare, är det lätt hänt att man passe-rar kyrkan utan att lägga märke till den. Stadsbilden har förändrats, den ligger nu inklämd med andra byggnader tätt inpå och med en hårt trafikerad gata några meter framför entren. Men allt har inte blivit sämre - fasaden har ändrat färg från gult till grått och i mitt tycke fått en klädsam patina. I den närmaste bekantskapskretsen är de lätt räknade som känner till St. Andrews English Church i Göteborg. Inte så konstigt eftersom många av dom är golfare och precis som jag först och främst tänker på de gamla golfbanorna i Skottland när de hör ordet St. Andrew nämnas i något sammanhang. Åke Skeppare blev vid besök här i stan charmerad av den gamla byggnaden. Naturligtvis insåg han dess betydelse som samlingsplats för den flera hundra år gamla engelska församlingen i Göteborg. Män och kvinnor som i Sverige fortsatte att leva livet på det anglosaxiska sättet. Han frågade om jag inte som gammal göteborgare (med engelskt påbrå) kunde vara intresserad av att forska lite i det förflutna och se vad jag kunde finna av brittisk påverkan som kunde vara av intresse för oss sentida golfare. Jag tackade ja, nyfiken på en spännande uppgift att ägna mig åt som nybliven pensionär, föga anande vad jag skulle hitta. Vad jag, i likhet med alla andra som läst Sven Arnströms utmärkta artikel om Arthur Vandeleur Despard i SGS årsskrift 2000, redan visste var att den engelska församlingens pastor åren 1890 till 1895 på fritiden gärna spelade ett parti golf med sina vänner på 4hålsbanan i Sannegårdshamnen. Förbipasserande spärrade säkert upp ögonen. Men klubben de startade blev inte långlivad. Pastor Despard återvände till England efter endast fem år i församlingens tjänst. Enligt källorna så upplöstes klubben i god ordning på baron Oscar Dicksons kontor den 13 januari 1894 och den pekuniära behållningen fördelades lika på de kvarvarande medlemmarna. Aven insats på 100 kr för livstids medlemskap fick de tillbaka 66,87 kr vardera. Men trots kortvarigheten i det här och flera andra samtida försök i landet så hade golfen kommit hit för att stanna. Golfsmittan spreds från två håll, dels från de golfspelande engelsmännen och skottarna i Sverige, dels från de sportintresserade svenskar som prövat på spelet under sina resor till de brittiska öarna. t. Andrew's English Church är idag en högst levande kyrka som med stor gästfrihet håller öppet för alla sorters besökare, både de egna församlingsmedlemmarna och sådana som jag. Det första jag gjorde efter att ha sagt ja till mitt uppdrag var att titta in på Friday afternoon tea. En stor gul textad skylt står lutad mot järnstaketet vid trappan som leder från trottoaren till kyrkporten. Med stora bokstäver hälsas alla förbipasserande med orden YOU ARE WELCOME INSIDE med svart färg och VÄLKOMMEN med röd. Jag kände mig välkommen och steg in. Väl inne i kyrkan blev jag nästan bländad av de fem stora och av färg strålande glasfönstren bakom altaret 25
Årsskrift 2004 Sida 26
Årsskrift 2004 Sida 27
Årsskrift 2004 Sida 28
Årsskrift 2004 Sida 29
Årsskrift 2004 Sida 30
Årsskrift 2004 Sida 31
Årsskrift 2004 Sida 32
Årsskrift 2004 Sida 33
Årsskrift 2004 Sida 34
Årsskrift 2004 Sida 35
Årsskrift 2004 Sida 36
Årsskrift 2004 Sida 37
Årsskrift 2004 Sida 38
Årsskrift 2004 Sida 39
Årsskrift 2004 Sida 40
Årsskrift 2004 Sida 41
Årsskrift 2004 Sida 42
Årsskrift 2004 Sida 43
Årsskrift 2004 Sida 44
Årsskrift 2004 Sida 45
Årsskrift 2004 Sida 46
Årsskrift 2004 Sida 47
Årsskrift 2004 Sida 48
Årsskrift 2004 Sida 49
Årsskrift 2004 Sida 50
Årsskrift 2004 Sida 51
Årsskrift 2004 Sida 52
Årsskrift 2004 Sida 65
Årsskrift 2004 Sida 66
Årsskrift 2004 Sida 67
Årsskrift 2004 Sida 68