Svensk Golf 1
i kommunen när den ska bekämpa mot exempelvis sva
mpangrepp. Glömmer klubben det riskerar den böter. En klubb besprutar sina greener max tre gånger per år, många färre och några inte alls. Om bekämpningsmedlet gjort susen behövs det inte besprutas nästa år. Reglerna för besprutning är enkla: Det BEKÄMPNINGSMEDEL Klubben måste anmäla hos miljökontoret ska vara ofarligt för människor och djur, det ska fastna i marken och inte spridas med regnet samt att det ska brytas ned snabbt. Nuförtiden är bekämpningsmedlen specifi ka och kan med kirurgisk precision rikta in sig på just den svamp som förstör gräset. exempelvis 1 300 ton sand per år, och med transporter inkluderade blir det en väldigt stor miljöbelastning, säger Sandra Hansson. När klubbarna dressar sina spelytor behövs sand av extra hög kvalitet vilket innebär att många handlar från samma leverantör. Det går dock inte bara att dra ned på användandet eftersom sanden behövs för att gräset ska må bra. Ett sätt att minska miljöpåverkan för sandhanteringen skulle kunna vara att jobba hårdare för att hitta en lokal leverantör, menar Sandra Hansson. Ett annat gemensamt problem många klubbar har är att elförbrukningen är för hög, vilket kan bero på att klubbhusen är dåligt isolerade och läcker ut onödig värme som får elmätaren att ticka snabbt. Det går dock inte att jämföra klubbar med varandra. Alla har olika förhållanden och förutsättningar för att lyckas. Däremot kan varje klubb jämföra hur den egna miljöpåverkan ändras beroende på vilka åtgärder den sätter in. Inom ramen för examensarbetet tog Chalmersstudenterna fram en it-baserad app som klubbarna kan använda för att enkelt mäta hur mycket grönare deras verksamhet kan bli, beroende på vilka beslut klubben fattar. På Svenska Golff örbundet tycker de ansvariga att detta nya verktyg är ”mycket intressant” men det fi nns ännu inget beslut om hur applikationen ska användas. Det är en ekonomisk fråga samt en fråga om vem som driftar och äger tekniken. DET EKONOMISKT KÄRVA LÄGET har bidragit till att Sverige ligger långt framme i miljö - arbetet. Sverige har förvisso en sträng lagstiftning men en stor del av framstegen 48 SVENSK GOLF | 4 2013 kommer från golfklubbarna själva eftersom det fi nns en hel del pengar att spara. Peter Edman är miljöansvarig på Svenska Golff örbundet. Han var handledare åt Sandra Hansson och IdaMaria Persson under deras examensarbete på Forsgården. Han tycker klubbarna har nått långt, men att golfbranschen generellt är dålig på att berätta om det. Ett exempel på vad klubbarna arbetar med är integrerat växtskydd (integrated pest management, IPM). Det går ut på att jobba med förebyggande metoder för att gräset ska bli så välmående och starkt som möjligt vilket minskar behovet av bekämpningsmedel mot exempelvis skadesvampar. Redan nästa år träder ett nytt EUdirektiv i kraft som begränsar användningen av bekämpningsmedel och då gäller det att veta hur gräset ska skötas för att minska behovet av att bespruta. Sverige har gått över till behovsanpassad gödsling. Förbrukningen idag är en tredjedel jämfört med för 25 år sedan. Ett sätt att göra gräset starkt är att ha vassa knivar på klipparna så att inte grässtråna trasas sönder vid klippningen. Trasiga grässtrån förlorar energi på att försöka reparera skadorna och är då försvagade inför höstens svampangrepp. En annan metod är att dagga av gräset på morgonen under sensommar och höst. Om gräset är blött så ökar också risken för svampangrepp. Så bilden av golfen som en giftspridare stämmer inte. Det bekämpas bara i yttersta nödfall, det är bara greenerna som behandlas och många klubbar använder inga bekämpningsmedel alls. Detsamma gäller gödslingen (se separat ruta). Nu är det inte bara att gå och hojta på greenkeepern om att det är dags att minska på gödsling och bekämpning. Vad det är för gräs på banan avgör nämligen hur skötseln ska läggas upp. ©GOLFPHOTOSTOUSE.COM