Nordisk Energi 1
Uppsala Kraftvärmeverket Vy från Uppsala slott. F
oto: lilJEWall aRkitEktER ➛ – Det är mycket logistik som måste fungera när man bygger så här inom ett befi ntligt industriområde. Det är ganska trångt och mycket som ska hända på en liten yta, konstaterar han. Marken i området består, som överallt i Uppsala, mestadels av gammal sjöbotten och lera. Mycket pålning krävs därmed för att skapa stabilitet i det stora bygget. Just nu pågår arbeten med pålning, spontning, schakt, rörläggning och betongarbeten. Platsen för det nya värmeverket har tidigare Anders Nykvist, projektchef Peab. Foto: PEab mark- och grundläggningsarbeten på av Vattenfall och entreprenören Peab, som nu sliter hårt med att under ett års tid förbereda marken och bygga en stadig grund för det nya värmeverket. Anders Nykvist är projektchef för mark- och grundläggningsarbeten på Peab. Han konstaterar att det fi nns vissa utmaningar i projektet. 48 varit soptipp med avfallsförbränning. – Det fi nns en del föroreningar som måste schaktas bort och hanteras. Här är det viktigt att vi har ett gott samarbete med kunden Vattenfall, säger Anders Nykvist, som tycker att samarbetet hittills fungerat bra. Mark- och grundläggnings arbeten ska enligt tidplanen vara färdiga till årsskiftet 2019-2020. Anders Nykvist hyser gott hopp om att planen ska hålla, även om utmaningar fi nns. Viktigare fjärrvärme Med eller utan kraftproduktion är Johan Siilakka övertygad om att fj ärrvärmen kommer att ha stor betydelse när energisystemen ställs om från fossila bränslen och kärnkraft till allt mer sol och vind. De nya energiformerna kommer nämligen att innebära en avsevärt mycket större variation i kraftproduktionen. Idag är skillnaden på elnätet i landet mellan hög och låg kraftproduktionen omkring 6 GW. År 2050 kan variationen bli så stor som 20 GW. – Då har kraftvärmen en viktig funktion att fylla, och även fj ärrvärmen. Man ser redan idag att fj ärrvärmen är något av ett energilager, säger Siilakka. Han förklarar att Vattenfalls anläggning i Boländerna samverkar med övrig kraftproduktion genom att under perioder när det fi nns ett överskott av el på nätet, använda elpannor för sin värmeproduktion. På vintern går kraftleveranserna istället åt det andra hållet, och anläggningen bidrar med el till nätet. Värmeverket i Boländerna producerar inte bara värme och elkraft. Vattenfall levererar också fj ärrkyla, både i form av processkyla till industrin och som komfortkyla under sommarmånaderna. Nordisk Energi 2 2019