Vårdguiden

Vårdguiden Omslag Vårdguiden Notiser Vårdguiden Innehåll krönika Vårdguiden Tema Hjärtstopp Vårdguiden Tema Hjärtstopp Vårdguiden Lär dig rädda liv Vårdguiden Lär dig rädda liv Vårdguiden Hjärt-lungräddning Vårdguiden Sommar! Vårdguiden Sommar! Vårdguiden Sommartips Vårdguiden Cannabis Vårdguiden Cannabis Vårdguiden Jonas ville bli upptäckt Vårdguiden Jämlikare vård Vårdguiden Missfall Vårdguiden Missfall Vårdguiden Hemma bäst Vårdguiden Hemma bäst Vårdguiden Man måste våga be om hjälp Det var på födelsedagen när hon fyllde 27 år som Tove Lundin sträckte ut handen mot sina föräldrar, måttade en knapp centimeter mellan tumme och pekfi nger och sa: ”Så här nära – så här nära är jag att bli galen!” TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO JOHAN STRINDBERG Föräldrarna lyssnade, men förstod inte riktigt allvaret. De var vana vid en dramatisk Tove, som smällde i dörrar, fi ck raseriutbrott och grät mycket. – Det är min person helt enkelt, berättar hon. Tove hade just återvänt hem efter att ha pluggat arabiska i Kairo i ett halvår. En intensiv tid, med många nya intryck. Hemma fanns familjen, vännerna, en lägenhet och fortsatta spännande studier. Tove var väldigt nöjd med livet. Det spann på, i allt snabbare takt. Också inuti Tove, där tankar, idéer och associationer uppstod blixtsnabbt i hennes huvud och blev allt märkligare. – Jag undrade själv över hur jag kunde tänka så konstigt. Jag blev rädd. Tove bokade en tid hos studenthälsan. Det blev startpunkten för en lång resa, via psykiatriska akutmottagningar, utredningar, psykologsamtal och mediciner. Idag, fem år senare, kallar hon sig först frisk, men ändrar sig sedan till symtomfri, från bipolär sjukdom. Det är svårt att förstå – Tove berättar å ena sidan att hon knappt orkade leva, men beskriver i nästa andetag samma tidsperiod som en rolig och härlig tid. – Det har fascinerat mig att svängningarna kan gå så snabbt. Att man kan vara helt normal ena dagen och ha jättekonstiga tankar nästa. Att humöret kan svänga från ena stunden till den andra. Tankarna och känslorna växlar så snabbt att jag har varit både euforisk och nedstämd samtidigt. Tove fi ck diagnosen bipolär för fyra år sedan. Hon fi ck läkemedel som skulle ta bort de tunga depressionerna och kapa topparna på hennes euforiska perioder. Men det tog lång tid att ställa in rätt dos. Under några perioder gick Tove även i regelbundna samtal hos en psykolog. När samtalen upphörde betraktades hon som frisk på den psykiatriska mottagningen, men själv hade hon helst velat bli inlagd. – Jag var ledsen och grät, men sa ingenting. Jag ville ju vara frisk, och jag ville vara till lags. Det har jag lärt mig nu, att ingen kan tänka ens tankar. Man måste öppna sig och våga be om hjälp! Trots att omgivningen inte märkte så mycket av hennes underliga infall och depressioner, var det här en svår tid för Tove. En dag ringde hon i förtvivlan till den psykiatriska mottagning som hon tidigare hade haft kontakt med. – Jag brukade alltid bli avbruten när jag ringde dit. Men den här sjuksköterskan sa: Du behöver inte stressa. Jag lägger inte på förrän vi har löst det här. Samtalet innebar en vändning för Tove, som inte nog kan betona betydelsen av ett bra bemötande i vården. Tiden som följde på det samtalet räknar hon som en läkningstid. Även om tvångstankarna, ångesten och det allt sämre närminnet fortsatte att styra hennes tillvaro. Under en period fi ck hon antipsykotisk medicin. Då upphörde de märkliga tankarna, och närminnet kom tillbaka på bara några dagar. Hon kunde sluta med medicinen efter bara en kort tid. Tove blev symtomfri och tar inte längre någon medicin. Nu är hon gravid, och framåt sommaren är det dags för henne att föda – tvillingar. Det blir en stor omställning. Tove vet att risken för att återinsjukna ökar vid stora förändringar i livet. Men den här gången är hon väl förberedd. – Skulle det komma ett nytt skov har jag ett helt team omkring mig. Jag kan se tidiga signaler, jag vet hur jag ska göra, var jag ska söka hjälp och vilka mediciner som fungerar. Dessutom är min sambo ett stort stöd. – Men viktigast är ändå att jag nu vet att jag får rätt vård om något händer igen. Jag känner mig jättetrygg i det, säger Tove.  LÄS MER       Diagnos med många sidor Bipolär sjukdom är en så kallad affektiv sjukdom, vilket innebär att den påverkar våra känslomässiga reaktioner och vårt humör. Drygt en av hundra får sjukdomen, den är lika vanlig i hela världen och förekommer i alla socialgrupper. Den som lider av bipolär sjukdom har ett humör som svänger mellan höga berg och djupa dalar. I dalarna kan depressionen bli så stark att den sjuke helt tappar orken att leva. På topparna kan det vara tvärtom. Allt är verkligen toppen – livet, omgivningen och inte minst man själv. Den sjuke sprudlar av lysande och kreativa idéer. Men omgivVårdguiden nr 2 2013 ningen har oftast inte samma syn på idéerna utan kan i stället reagera med ilska, irritation och oro. Inte sällan går aktiviteten över styr och landar i mani. När den maniska fasen sedan är över, inser den sjuke allt tokigt som han eller hon har ställt till med. Fast då kanske redan resan är bokad och betald, hästen inköpt, väggen ommålad och otroheten ett faktum. Både pengar och förtroende är slut. I vissa fall kan den maniska fasen bli så kraftig att den övergår i en psykos. Det innebär att den sjuke tappar verklighetsförankringen, lider av vanföreställningar, hör röster » 21 Vårdguiden Diagnos: bipolär sjukdom Vårdguiden Mycket vård för pengarna Vårdguiden Celiaki Vårdguiden Celiaki: Andra bullar Vårdguiden Nyheter Vårdguiden Baksida