Nordens Tidning 1
lanten. Geografiskt en bit bort ifrån övriga Nord
en, men för den sakens skull är Norden inte mindre viktig för statsministern, som glatt berättar om första gången hon pratade svenska. – Det var med Henning Mankell på en litteraturfestival. Jag lärde mig snabbt att svaren i en svensk konversation alltid var ”just det” eller ”precis.” För Katrín är de nordiska språken viktiga. Framför allt isländska som är ett litet språk med få talare, och där menar hon att ett ansvar vilar på islänningarna själva, vars språk allt oftare präglas av influenser från engelskan. Påverkan från USA märks inte bara i språket på Island, som geografiskt ligger mitt emellan Nordamerika och Europa. Även i mataffärer flödar amerikanska varor och i gatubilden kan man lätt få känslan av att man befinner sig i USA snarare än ett litet nordiskt land, med stora bilar och stora portioner snabbmat. Men statsministern menar att detta till trots, är den nordiska samhörigheten stark även bland islänningarna. – De senaste undersökningarna som gjorts på Reykjaviks universitet kring internationellt samarbete visar att islänningar värderar det nordiska samarbetet högst av allt. Vi finner en stark tillit till Norden även här ute i periferin. NORDEN BOR även i statsministerns bokhylla, och hon redogör för sin kärlek till svenska kriminalromaner när hon räknar upp favoriter i form av Maj Sjöwall, Henning Mankell och Stieg Larsson. Hon har också planer på att skriva en egen kriminalroman, men hon har inte hunnit, för hon har varit statsminister och det har pågått en pandemi. En pandemi som Island trots allt har hanterat bra och fick relativt tidigt under sommaren 2021 möjlighet att lätta på restriktionerna. – Isländska befolkningen har varit väldigt solidarisk när det handlar om hanteringen av Covid-19. Många gånger har kanske islänningar svårt att följa regler, men genom hela pandemin så har de varit väldigt solidariska. Vi i regeringen har gått ut med så mycket information som möjligt, också med förklaringar kring varför reglerna har införts. Då har det varit lättare att också följa reglerna, och därför tror jag att Island har klarat av hanteringen av pandemin ganska bra. Vad menar du med att ni har svårt att följa regler? enkät – Det är en del av att vara islänning. Det kan vi också se genom att blicka bakåt i historien. Islänningarna ville inte tillhöra Norge för att de inte ville följa Kung Hårfagres regler. Så det är kanske en del av det vi kan kalla isländsk identitet. Men självklart följer vi samhällsregler på samma sätt som alla nordiska länder, vi är ju inte så olika sist och slutligen. Glesbygd är något som i en eller annan utsträckning finns i hela Norden, men i ganska ojämna proportioner på Island, där 80 procent av befolkningen bor i sydvästra Island, medan övriga 20 procent är bosatta på resten av den 103 000 kvadratkilometer stora ön. Statsministern anser dock att hon klarar av att inkludera alla, särskilt tack vare internet och sociala medier, som islänningar är flitiga användare av. 2016 hade 99 procent av alla islänningar internet och 96 procent var aktiva på Facebook. – Jag åker också runt mycket i landet och möter människor, men det är klart att det är annorlunda nu jämfört när jag började karriären i Alltinget 2007. En stor skillnad är sociala medier, som gör landet mindre. På Island använder alla sociala medier, och då är det enkelt att få fatt i statsministern – och folk kontaktar mig. Hur känner du kvällar som dessa då, när du ska äta middag och får frågor från nyfikna Nordenjournalister och amerikaner? – Jag kunde ju sagt nej tack, men en del av att vara i politiken är att säga ja. Jag intresserar mig för människor och tycker att sådana här kvällar är intressanta, säger Katrín, på klanderfri skandinaviska och med en självklarhet som inger hopp och värme. Katrín Jakobsdóttir är som alla andra. Och statsminister. Vad betyder Norden för dig? Pétur, Reykjavík: – Jag har jobbat med nordiska frågor i många år. I Norden är det viktigt för att visa på vikten av nära samarbete mellan nationer, släktskap och vänskap mellan de nordiska länderna, vårt broderskap är en modell för andra länder och det är viktigt att främja och dela det. Rimante (t v), Renata och Rakel, Botnsdalur: – Vi känner en stark samhörighet med Norden, i skolan har vi lärt oss om våra grannar och att vi ska vara snälla mot dem. Det är viktigt att samarbetet fortsätter som det gjort under historien. När vi reser i Norden försöker vi prata danska, men vi får tyvärr ofta svar på engelska. Emil och Natalia, Botnsdalur: – Vi känner oss egentligen mer hemma i Ukraina och Bulgarien, men nu har vi bott på Island i många år. Jag (Emil) reser mycket till Finland i mitt jobb, och där är det bra att menyerna på restaurangerna står på svenska. Lax med smör är detsamma som på Island, lax með smjori. Då känner jag att det hänger ihop. Katrín Jakobsdóttir och Ida Berg. Visste du…. Att Föreningen Norden på Island firar 100 år nästa år? Harpa Dís, Kópavogur: – När jag träffar vänner från de andra nordiska länderna tar jag alltid med mig isländsk choklad att ge i present. Genom dessa möten har jag upptäckt alla möjliga godsaker från övriga Norden, som liknar isländska men ändå är annorlunda. NORDENS TIDNING 4-21 15 FOTO: RAKEL ÝR STEFÁNSDÓTTIR FOTO: IDA BERG FOTO: IDA BERG FOTO: IDA BERG