Nordisk Infrastruktur 1
LEDARE Nya banor skulle underlätta bland annat fö
r den viktiga och ständigt ökande pendeltågstrafiken. Här ett pendeltåg sydväst om Stockholm. Foto: John Hardwick Järnväg är politik Väl fungerande transporter i hela landet är viktiga för människors möjligheter att förflytta sig och för effektiva transporter av industrins varor. Så lät det när regeringen presenterade en ”Nationell infrastruktur för framtiden”. Regeringens infrastruktursatsningar budgeterades med totalt 622,5 miljarder kronor för åren 2018–2029. ”Infrastruktursatsningen är den största järnvägssatsningen i modern tid”, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) när han presenterade regeringens nationella plan för infrastrukturen. Det är stora ord från en regering som inte alltid har sin riksdag med sig i alla frågor. Och en budget är en budget och inte ett anslag. Nu ska transportplanen genomföras och redan nu ser man att regeringen inte kan infria alla sina vallöften, utan blir tvungen att förhandla bort delar av dem i överläggningar med sina koalitionspartier. Den nationella infrastrukturplanen är en politisk önskelista och när det gäller järnvägens utveckling får man tyvärr räkna med att infrastruktursatsningarna kommer att ingå i det vanliga politiska spelet som kompromissar bort helheten och de stora visionerna. Redan nu kan man notera hur olika uppfattningar om vilken hastighet höghastighetsbanorna ska ha. Och flera partier har redan bytt inställning i olika frågor kring utbyggnaden av järnvägsnätet. Alla tecken tyder på att vi nu går vi in i en lågkonjunktur. För första gången på två år ökar arbetslösheten. Men en lågkonjunktur kan vara den motor som utbyggnaden av Sveriges järnvägar behöver. Infrastruktursatsningar har i alla tider varit botemedlet mot arbetslöshet och recession. Vad som behövs nu är politiskt mod och tydliga visioner för järnvägens framtid. Januariavtalet skapar dessvärre få möjligheter till satsningar utanför de ramar som överenskommits. Politiken kommer troligen fram till nästa val att fastlåst i att förhandla fram januariavtalet snarare än att våga satsa framåt. Man vill ju inte önska att landet hamnar i recession men det skulle kunna innebära att partier över blockgränserna kan enas om att genomföra den nationella infrastrukturplanen. Arbetslöshet NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 4 20 1 9 • 7 och stagnerande ekonomi brukar innebära en statlig expansiv ekonomi. Och just nu befinner sig Sverige i ett drömläge där man kan finansiera en infrastruktursatsning där staten får betalt för att låna pengar. Sverige behöver snabba och pålitliga järnvägsförbindelser – nu mer än någonsin. Stad och land måste knytas samman. Inte minst har miljödebatten visat att svenska folket föredrar järnväg som transportmedel. Då är det rimligt att politiken uppfyller önskemålen och ser till att vi får en snabb och tillförlitlig järnväg inom rimlig tidsram. Sverige är unikt i Europa med att bara ha 20 procent dubbelspår i järnvägsnätet. En snabb utbyggnad av höghastighetsbanorna, på egna dubbelspår, skulle lösa många av de mest akuta problemen och lösgöra stambanorna för regionaltåg och godstrafik samtidigt som de skulle avlasta järnvägsnätet på de mest frekventa sträckorna. Peter Höök