Nordisk Energi Elkraft 1
E LKRAFT 2017 ✒ med resurser kommer att stå till
förfogande för forskningen. Det kan bero på kortsiktiga ekonomiska planer, forskningen är till sin natur långsiktig och resultaten syns oftast bara på längre sikt. Det är också så att dagens system fungerar tämligen bra, så det är lätt att dra slutsatsen att inga väsentliga förbättringar behöver göras. Vad man bortser ifrån är då att förutsättningarna för morgondagens system kan vara helt annorlunda och har man ingen beredskap för att tackla nya problem kan konsekvenserna bli katastrofala. Forskning förbereder oss för att lösa prolem, som vi inte är medvetna om. – På ett annat plan ser jag det största hindret inom forskningen att vi inte vågar vara tillräckligt djärva. Vi måste ha modet att testa och undersöka nya idéer vi tror på, även om de inte idag verkar genomförbara. Varför är det då så viktigt med just elkraft och utvecklingen av det? – För mig fi nns det två anledningar till varför ämnet är intressant. Elkraftsystemet är ett av de allra viktigaste, man skulle till och med kunna säga det viktigaste, infrastruktursystemet vi har. Det är ställt utom allt tvivel att vi inte kan föreställa oss det samhälle vi har i dag och vår livsstil utan tillgång till billig elektricitet. ElektriciFAKTA ”ENERGY TRILEMMA” 1. Försörjningssäkerheten måste vara säkerställd. Detta innebär att tillräckligt med primärenergi fi nns tillgänglig, men också att systemets komponenter och sub-system fungerar tillförlitligt så att elen kan levereras säkert till slutanvändarna. 2. Systemet måste vara kostnadseff ektivt. Priset på energi och el får inte lov att äventyra vår ekonomi eller lämna stora grupper utan möjlighet att använda el. 3. Systemet måste vara uthålligt. Vi får inte lova att bygga ett system eller använda naturresurser som gör det svårt eller omöjligt för kommande generationer att bygga eller driva sina energisystem. Foto: eth ZÜrich teten är en förutsättning för vår vattenförsörjning, transportsystem, sjukvård med mera, som de ser ut idag. Alla som arbetar med elkraft gör ett viktigt jobb. – Ett andra skäl är kanske mer personligt. Elkraftsystemet är ett av de mest tvärvetenskapliga tekniska system vi har. Det är fascinerande att se hur olika kompetenser inom naturvetenskaperna och matematiken tillsamman med olika ingenjörs-knowhow lyckats frambringa ett så komplext och komplicerat system, som dessutom fungerar så bra. Oberoende av vad man är intresserad av, fi nns det alltid ett viktigt och fängslande problem att arbeta med. u 3D öppnar upp möjligheter för geodata som fi nns kring 3D och vad man egentligen menar med 3D, för att säkerställa den nytta som ska uppnås. Användningsområdena ska Bild från lantmäteriets demonstrator. BildKÄllA: lAntMÄteriet Lantmäteriet håller på att ta fram ett ramverk för svensk off entlig geodata i 3D. Ett antal off entliga aktörer samarbetar för att utforska möjligheterna med geodata i 3D. – Då geodata kan struktureras på många olika sätt samtidigt som förväntningarna kring användningen allt mer kretsar kring 3D är det viktigt att geodataproducerande aktörer är öppna med hur data kan tillgängliggöras för att kombinationen från olika datakällor ska fungera, säger Johanna Fröjdenlund, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet. Enligt Johanna Fröjdenlund ska geodata vara ”superanvändbart” men också komplext att samla in, lagra och tillgängliggöra. Historiskt har man jobbat mer med två dimensioner i den traditionella kartan även om höjdvärden hela tiden funnits med som en del i presentationen som till exempel höjdkurvor. – Det är därför viktigt att vara tydlig med vilka förväntningar 8 ELKRAFT 2017 • NORDISK ENERGI vara många, och kraven på vad 3D-datan ska bestå av kan skilja sig. I 3D-sammanhang blir gärna den visuella eff ekten väldigt attraktiv och uppfyller också många gånger syftet vid exempelvis gestaltning av nybyggnation. Vid konsumtion av detaljerade geodata, när man vill beräkna volymer och liknande, kan det vara väldigt viktigt att noggrannheten i datat är mycket hög. Här börjar teknikerna komma för att insamlingen ska vara möjligt, skriver Adtollo. Det fi nns vissa utmaningar med att gå från 2D till 3D. – Några viktiga aspekter i arbetet blir att exempelvis datamängderna blir enormt stora snabbt och beslut behöver tas kring lagring. – Så småningom kan ju tänkas att sensorer och AI skapar och hanterar det data som behövs i olika problemlösningar, men till dess får vi jobba på mer ”manuellt”. Ramverket har nu kommit i en första version och tanken är att det ska utvecklas över tid. Under arbetet med ramverket har det jobbats med en laborativ miljö, en så kallade demonstrator, där Johanna Fröjdenlund, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet. Foto: lAntMÄteriet de själva provat att slå ihop olika aktörers geodatatjänster för att se hur de fungerar tillsammans i 3D. – Det har varit viktigt i arbetet att prova praktiskt för att tydliggöra de problem som uppstår och hitta lösningar som fungerar. u