1177 Vårdguiden 1
När ljuset återvänder och dagarna blir längre jub
lar de flesta av oss. För andra är det en jobbig tid med trötthet och sömnsvårigheter. Varför reagerar vi så olika på vårljuset? text ANNA RITTER foto PHIA BERGDAHL / JOHNÉR Ä ntligen! Efter en lång, mörk vinter kommer dagsljuset tillbaka. Skillnaden mellan den mörka och ljusa årstiden i Sverige är stor, och växlingen sker snabbt. Vi går från sex timmars dagsljus när det är som allra mörkast i december till drygt tolv timmar vid vårdagjämningen, som i år inträffar den 20 mars. Det tidiga morgonljuset gör att många blir piggare tidigt på dagen. En riktig energikick, alltså. Det beror bland annat på att morgonljuset dämpar kroppens produktion av melatonin, ett hormon som gör oss sömniga och hjälper oss att komma ner i varv. På kvällen, när det inte längre är ljust, stiger halten av melatonin igen och vi blir trötta och somnar. Även signalsubstanserna serotonin och dopamin påverkar oss när våren kommer. – Under den mörka årstiden har vi minskande nivåer av serotonin och dopamin. När dagsljuset återvänder ökar nivåerna igen, vilket påverkar oss positivt, säger Arne Lowden som forskar om dygnsrytmer, ljusbeteenden och sömn vid Stockholms universitet. Serotonin och dopamin är viktiga för humör och välbefinnande och hjälper till att motverka depressioner. Serotonin reglerar koncentrationsförmåga, impulskontroll, sömn och sexlust. Dopamin är kopplat till hjärnans belöningssystem och när det frisätts i hjärnan ökar känslan av lust och eufori. Kroppens stressystem aktiveras dessutom av ljuset så att stresshormon som adrenalin ökar, vilket gör 1177 vårdguiden 1 • 22 oss mer uppmärksamma och vakna. – När ljuset återvänder upplever många av oss därför att vi blir mer livsbejakande och kanske lite mer öppna mot andra människor, säger Arne Lowden. Inte så konstigt att våren för många innebär en härlig nystart, en tid med mer energi, med ökad lust att kasta sig in i nya projekt och kanske nya, spännande bekantskaper. Men det är inte alla som upplever vårkänslor på samma positiva sätt. För en del personer är det i stället nu, när dagarna blir längre, som orkeslösheten slår till. – Vårtrötthet kan ofta förklaras med just ljusets återkomst. Ljuset påverkar den biologiska klockan, som lätt hamnar i otakt när dagarna snabbt blir längre. En del personer är mer känsliga för dessa svängningar, precis som att vi i olika omfattning upplever jetlag när vi reser mellan tidszoner, säger Arne Lowden. För en del personer kan övergångarna mellan årstiderna medföra störd dygnsrytm, trötthet, brist på energi, nedstämdhet och andra depressiva symtom. – De snabba växlingarna mellan ljus och mörker är en viktig orsak till säsongsbunden depression. Du kan ha fått en depression om du under mer än två veckor känner dig mycket nedstämd, trött och orkeslös. Har du säsongsbunden depression kommer symtomen vid ungefär samma tid varje år. – Vi tillbringar alltmer tid inomhus och även i länder med mycket solljus året runt är depressiva symtom vanligare hos personer som vistas mycket inomhus än hos dem som tillbringar mer tid utomhus, säger Arne Lowden. Ett gott råd är därför att försöka vara utomhus varje dag och verkligen försöka fånga ljuset, nu när det är tillbaka. – Utnyttja morgonljuset för att bli piggare, men använd gärna solglasögon resten av dagen när solen är som starkast för att skydda ögonen från skadlig uv-strålning. När du är inomhus är det bra att placera dig vid ett fönster när du har möjlighet. Vad kan man göra ytterligare för att bli piggare och mer energirik på våren? – Försök hålla en regelbunden sovrytm där du går och lägger dig, och stig upp vid ungefär samma tid oavsett veckodag. Att vara uppe senare på kvällen och sova längre på morgonen är något många av oss gör när vi är lediga. Det kallas inom forskningen för social jetlag, och kan ge besvär som trötthet, sömnproblem och brist på energi. Vid sömnbesvär och störd dygnsrytm kan behandling med melatonin ibland bli aktuellt för att påverka dygnsrytmen. – I Sverige är melatonin receptbelagt och användning bör alltid ske i samråd med läkare. För att melatoninbehandling ska kunna påverka dygnsrytmen är det viktigt att läkemedlet tas vid rätt tidpunkt på dygnet, oftast tidig kväll. Det tar några veckor innan behandlingen har effekt, säger Arne Lowden. MER INFORMATION 1177.se/trotthet 1177.se/depression 7