Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22 LEIF EKSTIG, golf- och fot- bo
llsreporter på Svenska Dagbla- det, passade un- der fotbolls-VM på att spela golf i Buenos Aires. Han blev kon- funderad. D Vad stirrade de på? Varför spelade de inte längre själva? Hur kom det sig att inte banskissen på scorekortet stämde med den utslags- plats dessa herrar uppenbarligen valt? Tankarna spelade ping-pong bakom den rynkade och smått svettiga pannan. Här var man ute och fick sin första mo- tionsrunda på ett par veckor, fått till spe- let riktigt hyggligt, men blir lika ohjälp- ligt uttittad. Något stämde inte, jag visste bara inte riktigt vad. Spelarna där framme stannade upp liksom i stram givakt - de var noga med att inte störa mig. Den totala tystnadens ödesmättade känsla förstärktes av den smog som närmast kunde sägas vara brittisk, men som nu varken omsvepte London eller Manchester utan Buenos Aires i Argentina. För första gången i mitt liv spelade jag alltså golf i Syd-Amerika. Jag såg inte på min spelarkompis Janne Collsjöö, från Expressens och DN:s bildbyrå Pressens bild, jag bara travade på. Fram och tillbaka över detta mera brun- än grönfärgade område, ett mini-Pampas i sin stora platthet. Men ett litet Pampas med ståltrådsstaket kring, och med en mänsklig 9 miljoners ring utanpå detta. Ett andningshål Mitt i denna oändliga stad fanns det märkligt nog ett litet andningshål. Jag säger märkligt, för de flesta platser man varit på runt denna vår jord har gett goda motionsmöjligheter i en och annan form. Men här var det svårt - ända tills vi upptäckte Palermo-parken. Där låg Campo-Municipal de Golf. Och där befann jag mig sålunda denna ur väderlekssynpunkt ganska dystra dag. Men jag var glad - glad för att få spela lite golf, glad för att få lite motion, glad för att jag äntligen mitt i det fotbolls-VM som nu ligger en bit tillbaka i tiden ha hittat några fria timmar. Det var med en sorts nyuppväckt pojk- nyfikenhet som jag mottagit mina låna- de klubbor. Två trätreor för säkerhets skull, svajiga skaft, en bag som såg led- sen ut mest därför att skilsmässan från blixtlåsen gjort så påtagligt synliga hål i dess uniform. Men bollarna var nya, slagrytmen inte helt bortglömd. Det var härligt, härligt, även om nu de längsta slagen försvann i smogen, och inte gav oss bollens hela underbara flykt i luften. Det var den sämsta dagen vi upplevt på över tre veckor, men jag kände mig som jag travade fram på spanska sol- kusten och stoppade i mig de härligaste apelsinklyftor frambringade ur »ruffen» på Los Naranjos nedanför Marbella. Så roligt var det nu inte. Det här var ett helt annat sorts äventyr. Det var golf i Argentina. Alla blängde . .. Allt var frid och fröjd ända tills våra framförvarande och i smogen uppdy- kande spelare stannade upp i ett rakt men kort led, och bara storblängde på oss. Var det kanske för att vi såg så eu- ropeiska ut? Knappast, för länge sedan hade konstaterats att invandrarlandet Argentina självt skapat en ny ras som var mer europeisk än t ex spanjorer. Var det reklammärket för Ingemar Stenmark på bröstet? Nej, inte det hel- ler. Jättelandet Argentina såg tre helt skiftande klimat inom sina gränser, så skidåkare var inte alls så ovanligt som vi inbillat oss, . . . nej, det var inte Sten- mark heller. Och vi varken glammade eller störde, så inte kunde det vara det heller. Tusen flygplan kunde, om sanningen ska fram, ha surrat omkring våra huvuden utan att det gjort något. Vi såg, men hörde inget, så koncentrerade var vi på vårt spel. Men vi såg, och vi såg folk som slu- tade spela och ställde sig att glo på oss, och våra dimomsvepta gestalter förbryl- lades över deras uppträdande. Hur länge oroskänslan varade vet jag inte, låt oss säga så länge som det tar att vandra mellan en boll startad och landad på ett sätt som anstår flykten hos ett vanligt järnfyra-slag. - Vad är det? Janne Collsjöö hörde mig inte, han var helt koncentrerad på att vinna hålet. Jag tyckte inte om att dra uppmärksam- heten till mig, att avslöjas inför dessa främmande människor. Jag fick inte av- slöja min spelrostighet nu. Jag måste sluta fundera på varför de stod och glodde på oss. Då fattar jag Då äntligen stämmer koordinationen mellan ögon, föremål, och anledningen till föremålens strama givaktliknande ställning. Äntligen ges jag mig själv det rätta svaret: »Det är en massa folk som står och tränar mitt på fairway. Och de gör det därför att den här golfbanan inte har någon driving range . . .» Jag rapporterar i korta ordalag min iakttagelse till min spelkamrat. Han hör för en gångs skull, och pekar bort på nästa fairway, den som ligger till vänster om oss. Där står en massa bollgrabbar med hinkar. Dessa grabbar, dessa cad- dies, springer vanligtvis fram och tillba- ka för att plocka upp de träningsbollar som avfyrats från den fairway som egentligen var tummelplats för folk i spel till sexans kopp. 488 meter, par fem. Campo Municipal de Golf är inte den enda golfanläggningen här på jorden utan driving range, men det hindrar inte Golfi ARGENTINA förvåningen från att bli stor över att träf- fa på en massa människor som hade fariway, denna omhuldade och förhopp- ningsvis jämna spelyta, som tränings- plats. Ett slicat slag, och spelaren låg där ute bland alla uppslagna torvor på hö- gerkanten. Men så kan det alltså vara när staden är för stor, och fritidsområdena mini- mala. Då får man vara glad över att inte stadsarkitekterna hittat på ytterligare några gator, och gett byggnadslov till ytterligare några hus. Vi spelar sjätte hålet klart, och min blygsamhet förlåter mig att ens andas utgången av den spännande tvekampen. Vi vandrar bort mot sjunde hålet, och finner att en ny överraskning väntar oss. Vart spelar man? När hålsegraren peggat upp finner han inte annat än en skog framför sig. Ingenting annat än en massa jätteträd. Gröna men inte sköna, beredda att ge ifrån sig ett hackspettsliknande knackan- de ljud. Eftersom det är första gången vi spelar banan vänder vi oss om och tittar åt andra hållet. Nej, åt det hållet går det heller inte att spela . . . och förresten vi- sar ju scorekortet att det måste gå åt skogen bokstavligt talat. Den mest spänstige av oss gör en li- ten kringgående rörelse och kommer till- baka med en kort rapport om att det helt visst finns en green bakom träden. Till yttermera visso omgärdad av två riktiga bunkrar. Vilket hål! Något liknande har jag ald- rig varit med om. Uppenbarligen har banarkitekten lidit av naturens platta struktur. Han har haft svårt skapa de rät- ta svårigheterna, de riktiga variationer- na. Så föddes då idén till ett korthål med en massa träd som upptornande hinder. 140 meter, eller 153 yards om nu någon föredrar det, par 3, handicapsatt till sjut- ton. El jugador Ekstig tar full swing, träden står så nära att det inte kan bli annat än en järnnia. El jugador Collsjöö tar swing. Bollbanorna blir tämligen godkända, men vem av oss slår 140 meter med en järnnia . . .?? I varje fall inte el jugador Ekstig. Inte el jugador Collsjöö heller för den delen. Vi travar vidare, med klockan på vår handled tickande som ett dåligt samve- te. Det finns annat att göra än att spela golf. Men så länge spelet flyter intalar man sig att man har rätt till sin första ledighet på tre veckor, det är först när någonting går snett i kroppens koordi- nation som ängslan på riktigt syns i mina ögon. Jag inbillar mig först att det är jobbet som gör sig påmint igen, men snart nog ser jag den krassa verkligheten - jag gillar inte att få stryk. Inte ens en trä- ningsrunda som denna, när smogen lu- tar sig tungt mot stadens tak, och en massa människor står i givakt när jag passerar dem på fariway. • SVENSK GOLF • 8/1978 22 Alla stirrade men varför?
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64