Hemma Hos Löpet
Hemma Hos Ledare
Hemma Hos Sida 3
Hemma Hos Mimer 90 år!
Hemma Hos Mimer 90 år!
Hemma Hos Boendet förr Hur bodde västeråsaren när
seklet var ungt? Hur var levnads villkoren? Hur har boendet förändrats? Vi bad Rebecca Svensson, fil dr i ekonomisk historia, att berätta om hur det var att bo och leva i Västerås förr. Boendet förr Västerås växer fram Rebecca Svensson kan sin Västeråshistoria. Hon har forskat om arbetslösheten i Västerås på 20-talet. 2004 disputerade hon med sin avhandling och fi ck arbetarrörelsens forskningspris. Hon ger guidade turer i Västerås lokalhistoria och även speciella industrihistoriska turer. Stor inflyttning – När industrierna kom i slutet av 1890-talet kom det också väldigt mycket folk till Västerås, berättar Rebecca. Men man hade inte tillräcklig beredskap att ta emot dem. På den tiden bodde de fl esta människor på landet, och mycket av stan var landsbygd. Dessutom var det dåligt med tomtmark i stan. Det var ofta billigare att bygga utanför stadsplanerat område. Asea köpte Emaus gård för att bygga bostäder. Det var starten för bostadsbyggandet i staden. På 1910-talet bildade kommunen AB Arbetarebostäder och ASEA Västerås Bostadsaktiebolag. Båda bolagen byggde bostäder nära fabrikerna i centrum. Och 1920 bildades det då halvkommunala bolaget Byggnads AB Mimer. Bostäder till arbetarna Det här var i början på 1900-talet och bostäderna med rinnande vatten och avlopp inomhus ansågs toppmoderna. De fl esta hämtade vid den här tiden sitt vatten ur en pump. Toaletten var ett torrdass ute på 6 | HEMMA HOS. nr 2–2010 rebecca Svensson är guide på Mimers cykelturer till Vallby och Bäckby i sommar – se bifogad cykelkarta! Hon erbjuder också andra guidningar. Se: www.kulturarvsguiden.se. gården. I en del hus fanns matkällare där man kunde förvara sin mat. Till många bostäder anlades en liten trädgårds- täppa. Eftersom det var vanligt att folk odlade potatis och grönsaker själva, inne eller strax utanför stan, var butiksförsäljningen av mat och dryck inte så utvecklad. Mjölk köpte man varje morgon i en mjölkbutik, fi sk köptes av ”strömmingsgubben” som kom och sålde, likadant med grönsaker och ”bryggarn” kom med häst och vagn och sålde pilsner, svagdricka och läsk. De första arbetarbostäderna Torrdassen fanns kvar ute på gården tills bostäderna i kv Kåre, Ivar och Josef byggdes på 20-talet (de röda gårdarna på Östermalm). Då fi ck varje familj en egen i källaren. De som tömde dassen kallades för ”pudrettgubbar” och jobbade på pudrettfabriken som låg där Reningsverket ligger idag ungefär. På pudrettfabriken tog man hand om avföringen och torkade det till ett slags puder som sedan såldes som gödsel till bönder. Husen byggdes som i en ring med en stor gård i mitten som var tänkt för barnen. Där skulle barnen leka, få frisk luft och solljus. Lägenheterna bestod av ett till två rum och kök och de värmdes upp av en vedspis i köket och en kakelugn i rummet. I kv Josef fanns det cirka 250 lägenheter som det fl yttade in drygt 640 personer i, varav 400 var barn. Aseaströmmen i korsningen Stora gatan – Köpmangatan 1943. Hur bodde västeråsaren när seklet var ungt? Hur var levnads villkoren? Hur har boendet förändrats? Vi bad Rebecca Svensson, fil dr i ekonomisk historia, att berätta om hur det var att bo och leva i Västerås förr. Boendet förr Västerås växer fram Rebecca Svensson kan sin Västeråshistoria. Hon har forskat om arbetslösheten i Västerås på 20-talet. 2004 disputerade hon med sin avhandling och fi ck arbetarrörelsens forskningspris. Hon ger guidade turer i Västerås lokalhistoria och även speciella industrihistoriska turer. Stor inflyttning – När industrierna kom i slutet av 1890-talet kom det också väldigt mycket folk till Västerås, berättar Rebecca. Men man hade inte tillräcklig beredskap att ta emot dem. På den tiden bodde de fl esta människor på landet, och mycket av stan var landsbygd. Dessutom var det dåligt med tomtmark i stan. Det var ofta billigare att bygga utanför stadsplanerat område. Asea köpte Emaus gård för att bygga bostäder. Det var starten för bostadsbyggandet i staden. På 1910-talet bildade kommunen AB Arbetarebostäder och ASEA Västerås Bostadsaktiebolag. Båda bolagen byggde bostäder nära fabrikerna i centrum. Och 1920 bildades det då halvkommunala bolaget Byggnads AB Mimer. Bostäder till arbetarna Det här var i början på 1900-talet och bostäderna med rinnande vatten och avlopp inomhus ansågs toppmoderna. De fl esta hämtade vid den här tiden sitt vatten ur en pump. Toaletten var ett torrdass ute på 6 | HEMMA HOS. nr 2–2010 rebecca Svensson är guide på Mimers cykelturer till Vallby och Bäckby i sommar – se bifogad cykelkarta! Hon erbjuder också andra guidningar. Se: www.kulturarvsguiden.se. gården. I en del hus fanns matkällare där man kunde förvara sin mat. Till många bostäder anlades en liten trädgårds- täppa. Eftersom det var vanligt att folk odlade potatis och grönsaker själva, inne eller strax utanför stan, var butiksförsäljningen av mat och dryck inte så utvecklad. Mjölk köpte man varje morgon i en mjölkbutik, fi sk köptes av ”strömmingsgubben” som kom och sålde, likadant med grönsaker och ”bryggarn” kom med häst och vagn och sålde pilsner, svagdricka och läsk. De första arbetarbostäderna Torrdassen fanns kvar ute på gården tills bostäderna i kv Kåre, Ivar och Josef byggdes på 20-talet (de röda gårdarna på Östermalm). Då fi ck varje familj en egen i källaren. De som tömde dassen kallades för ”pudrettgubbar” och jobbade på pudrettfabriken som låg där Reningsverket ligger idag ungefär. På pudrettfabriken tog man hand om avföringen och torkade det till ett slags puder som sedan såldes som gödsel till bönder. Husen byggdes som i en ring med en stor gård i mitten som var tänkt för barnen. Där skulle barnen leka, få frisk luft och solljus. Lägenheterna bestod av ett till två rum och kök och de värmdes upp av en vedspis i köket och en kakelugn i rummet. I kv Josef fanns det cirka 250 lägenheter som det fl yttade in drygt 640 personer i, varav 400 var barn. Aseaströmmen i korsningen Stora gatan – Köpmangatan 1943.
Hemma Hos Sida 7
Hemma Hos Boendet idag
Hemma Hos Sida 9
Hemma Hos Boendet i framtiden
Hemma Hos Sida 11
Hemma Hos Lokalhyresgästen
Hemma Hos Asköviken/Gröna Mimer
Hemma Hos Mälarnära härligheter
Hemma Hos Sida 15
Hemma Hos Sida 16
Hemma Hos Bilaga - Mimer 90 år!
Hemma Hos Sida 18
Hemma Hos Sida 19
Hemma Hos Sida 20
Hemma Hos Sida 21
Hemma Hos Sida 22
Hemma Hos Sida 23
Hemma Hos Sida 24
Hemma Hos Sjöräddningen
Hemma Hos Balkong
Hemma Hos Sida 27
Hemma Hos Miljösidan
Hemma Hos Sida 29
Hemma Hos Mimerakuten
Hemma Hos Sida 31
Hemma Hos Mimer bygger
Hemma Hos Sida 33
Hemma Hos Annons LF
Hemma Hos Mimerkortet
Hemma Hos Konstverk
Hemma Hos Annons Mälarenergi
Hemma Hos Energijakten
Hemma Hos Det stora Mimerkalaset
Hemma Hos Hemma hos hyresgäster