STT 1
STT Vecka 53 tisdag 29 december 2015 19 TYCK TILL
REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Rasismen är en gammal företeelse som blommar upp i orostider, konstaterar samhällsvetaren Rolf Sjölin och slår samtidigt fast att vi lever i en delad värld och i ett delat land. Delad värld – delat land I en insändare i Ulricehamns Tidning den 5 december beskrevs SD:s stora insatser för att varna för invandringens följder. Det kan vara sant, men om orsakerna till flyktingströmmen har det varit obekvämt att diskutera och även på bristen av solidaritet inom EU. De flyende kommer från en nära omvärld, där europeiska kolonialmakter i Afrika och Västasien lämnade efter sig konflikter, onaturliga statsbildningar och ofta föga demokratiska system. Från dessa nästan genomgående f. d. kolonier kommer människor från bomber, förföljelse och armod. De har TV och mobiler, där de kan se hur vi har det och vart man kan ge sig iväg. SD för sällan fram, att den stora katastrofen i Syrien – Irak kunde stoppats tidigt om USA, Ryssland och Kina hade samarbetat. Invandringen har föga skuld i dessa två grundförhållanden i vår nära omvärld. Man kunde naturligtvis satt upp staket i söder och tvingat båtarna på Medelhavet att vända. Någon miljon har kommit, men varför så många till Tyskland och Sverige? Varför inte till alla 27 i EU? Jo, EU-länder kan i ministermöten rösta ner förslag om att hjälpas åt! Och så sker! Utanför våra affärer kan vi se romer från f d kommunistländer, där kommunismen värderingar lever kvar. I ett antal andra länder har systerpartier till SD inflytande nog för att hindra, i grunden inte invandrarnas fel. Nåväl, jag kan dela SD:s oro för välfärden. Jag ser dock ingen risk för landets samlade möjligheter till välfärd, men fördelningen? Större del av världen är sedan ett par decennier i det postindustriella och digitala samhället. Det styrs av en konsumtions - och nyliberal ekonomisyn. Systemet är det bästa för stor ekonomisk tillväxt. Problemet uppstår, då de som tjänar mycket pengar blir så glada, att de inte vill dela med sig. Systemet åtföljes av urbanisering och centralisering av människor och verksamheter. I ett delat land bildas alltid missnöjespartier. ROLF SJÖLIN Den egentliga makten är nu mer samlad än någonsin. I de sedan länge industrialiserade länderna skedde en första tömning av ren landsbygd för hundra år sedan. Nu kommer en ny tömning av mindre städer och tätorter. Industrier, service, skolor, sjukvård försvinner. Underlaget för social och kulturell samvaro undergrävs. Det nygamla ekonomiska systemet vill ha snabb och säker avkastning på kapitalet. Detta betyder, att miljarder rullar in till vissa mindre områden medan man i andra inte får låna till en spik. Bristen på bostäder och till exempel lärare är känd sedan minst 20 år och ökar självklart i dagens läge. Ej heller nu i grunden flyktingarnas fel utan till och med tvärtom för rekrytering till bristyrken. Vi har ett tudelat Sverige. Ovan är en kort beskrivning av orsaker och verkan i denna inlaga om Sverige. Orsakerna till oron finns steget före invandringen. SD har ingen lösning på tudelningen i vårt samhälle, och de ”gamla” partierna är historiskt medskyldiga. Hoppet är, att ledare samlas kring ett bord och börjar tala med varandra. Ingen välfärd och nödvändig integration kan genomföras i ett delat land. I ett delat land bildas alltid missnöjepartier. Beträffande rasism har Sverige historiskt och delvis än i dag behandlat judar, romer, resande och samer på ett klandervärt sätt. Rasismen är en mycket gammal företeelse, som blommar upp i orostider. ROLF SJÖLIN Samhällsvetare, Boarp Mer forskning behövs! Allt färre svenskar drabbas i dag av hjärtinfarkt, men vissa grupper är mer utsatta än andra. För att kunna förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdomar behöver vi mer forskning. Att färre drabbas och dör av hjärtinfarkt är en utveckling vi kan tacka forskningen för. 2014 drabbades 4 405 personer i Västra Götaland av hjärtinfarkt, vilket är en minskning med 28 procent jämfört med tio år tidigare. Men hjärtsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärtinfarkt är en sjukdom som slår olika hårt mot olika grupper. Personer med lägre utbildning har ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt, och dessutom är dödligheten i sjukdomen betydligt högre i gruppen än för högutbildade. Män löper större risk än kvinnor att drabbas av och dö i hjärtinfarkt, men det är även i den gruppen som insjuknandet och dödligheten har minskat kraftigast de senaste åren. Lågutbildade kvinnor dör i dag lika ofta i hjärtinfarkt som högutbildade män. En möjlig förklaring till att personer med lägre utbildning oftare drabbas av hjärtinfarkt är att riskfaktorer som till exempel rökning också skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå och boendeort. Andelen rökare varierar mellan 8 och 16 procent i landet. I Västra Götaland röker elva procent dagligen. Forskningen ger oss ständigt nya insikter om hjärt-kärlsjukdomar. Nyligen visade en studie att personer som bär på en särskild variant av en viss gen delvis är skyddade mot risken för hjärt-kärlsjukdomar från både rökning och fysisk inaktivitet. Men kvinnor som bär på en annan variant av samma gen har en förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom från rökning. Forskningen ger oss ständigt nya insikter. KRISTINA SPARRELJUNG Människors relationsstatus spelar också roll när det gäller riskerna med hjärtinfarkt. De som är ogifta har en ökad risk att dö samma dag som de drabbas. Risken att dö i hjärtinfarkt utanför sjukhus är dessutom större för personer med låg inkomst. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar för att identifiera och följa upp riskgrupper, men vi måste alla hjälpas åt. Genom HjärtLungfondens givare finansierar vi den största delen av svensk hjärtforskning. Vi ser att det krävs mer forskning, förebyggande åtgärder och uppföljning för att minska antalet hjärtinfarkter – inte minst i de mest drabbade grupperna. På så sätt skulle vi tillsammans kunna nå en värld fri från hjärt-kärlsjukdom. KRISTINA SPARRELJUNG Generalsekreterare HjärtLungfonden SKOLMATEN TRANEMO KOMMUN TRANÄNGSKOLAN & GYMNASIET Mån: Spaghetti och köttfärssås. Veg: Vegetarisk pyttipanna. Tis: Alt 1: Nasi goreng (stekt ris med ägg och grönsaker). Alt 2: Het grönsakssås med pasta. Ons: Egengjorda fiskburgare med kall örtsås, potatismos och gröna ärtor. Veg: Sojakorvslåda och potatismos. Tors: Viltkycklinglår med enbär och kokt potatis. Veg: Kålpudding, sås och kokt potatis. Fre: Tomatsoppa med linser och sötpotatis, mjukt bröd. LUCIA FIRADES PÅ HÄSTRYGGEN PÅ BERG RIDSPORT Lördag 12 december firade Tranemoryttarna Lucia uppe på Berg, uppskattat av såväl barn som föräldrar. – Såpass mycket folk att läktaren var full och allt fika såldes slut, så en väldigt lyckad aktivitet, berättar Mathilda Händén, en av ledarna. Under dagen var det inte bara luciatåg som ungdomssektionen arrangerade utan även pay & jump samt klubbmästerskap. Tallyhoo och Pay & Jump samt KM arrangerades av Wendestam Ridcenter. FOTO: PRIVAT PRO HILLARED FIRADE TRADITIONELLT HILLARED . PRO Hillared har haft sitt traditionella julbord i Hillareds bygdegård med över 100 gäster. En trogen medlem Bertil Karlsson 99 år (blir 100 år i februari) var som vanligt på plats med sina söner. Lucia med följe från Hillared skolans klass 6 sjöng och ettdelikat julbord stod framdukat. Underhållning av hög klass bestod av Jerry Rudenvall och Thomas Arvidsson som spelade, sjöng och även en och annan historia. Det blev allt från Elvis och Sven-Ingvars till julsånger och allsång. FOTO: ROSITA SVENSSON TRANEMO KOMMUN SKOLOR & FÖRSKOLOR Mån: Gratinerad falukorv med potatismos. Tis: Alt 1: Nasi goreng (stekt ris med ägg och grönsaker). Alt 2: Het grönsakssås med pasta. Ons: Köttfärslimpa med gräddsås, kokt potatis och lingonsylt. Tors: Stekt fiskfilé med remoulandsås och kokt potatis. Fre: Tomatsoppa med linser och sötpotatis. Mjukt bröd. I regel serveras ett varierat salladsbord, mjukt/hårt bröd, margarin, mjölk eller vatten i samtliga skolmatsalar. Reservation för ändringar.