STT 1
18 STT Vecka 26 onsdag 28 juni 2017 DEBATT & INSÄ
NDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Med vården i fokus Satsningar på personalen för patienternas bästa. Satsningar på låga biljettpriser för resenärernas och klimatets bästa. Vänsterpartiet har presenterat ett budgetförslag för Västra Götalandsregionen för 2018 - 2020. Den största och viktigaste verksamheten är hälso- och sjukvården. Vi har ett ansvar för att ge bästa möjliga vård efter behov till patienterna. För att klara det är vi helt beroende av att kunna rekrytera och behålla de som ska göra jobbet. Många i de kvinnodominerade vårdyrkena är lågavlönade och lönediskriminerade. De arbetar dygnets alla timmar och ofta i stresssiga miljöer. De går hem från jobbet med en känsla av att velat göra mer än vad de hunnit med. Vi satsar en halv miljard på personalen redan 2018. Det ger möjlighet till både högre löner, kortare arbetstid och Vi har ett ansvar för att ge bästa möjliga vård. en bättre arbetsmiljö. För låg ekonomisk ram Den blågröna moderatledda ledningen av Västra Götaland ger en för låg ekonomisk ram till all vård. Det ger ett ständigt tryck på att göra nedskärningar. Vi ger hälso- och sjukvården ekonomiska ramar som motsvarar kostnadsutvecklingen. Det ger arbetsplatserna arbetsro och långsiktighet. Vi vill göra vad vi kan för att undvika stängda vårdavdelningar, inställda operationer, långa vårdköer och sängar i sjukhuskorridorerna. Fler ska ha råd att åka Vårt viktigaste bidrag för att uppnå ett hållbart samhälle är att föreslå att biljettpriserna i kollektivtrafiken inte höjs alls 2018, utan fryses på 2017 års nivå. Det ska göra att fler har råd att åka kollektivt, som idag avstår från att resa. Men det ska också inspirera fler att avstå från bilen och bidra till den nödvändiga klimatomställningen genom att resa tillsammans. Dessutom föreslår vi att priset på Regionen Runt 30 dagar, som köps av många långpendlare, sänks från 1695 kronor till 1400 kronor per månad. De bästa för patienterna Vi finansierar våra satsningar genom att föreslå att region skatten höjs med 30 öre. Vi tror att Västragötalänningarna tycker att skattehöjningen används klokt. Vi behöver en bättre vård och satsningar på vårdpersonalen som förtjänar högre löner och bättre arbetsvillkor. Satsningar som i sin tur leder till det bästa för patienterna. Vi tar ett steg i klimatomställningen genom att ge fler möjlighet att resa kollektivt. Sen lovar vi att göra allt vi kan för att satsningar på vården inte läcker ut ur vår gemensamma sektor som vinster i de privata företagens fickor. Vi vill att skattepengar ska användas till vår gemensamma välfärd och inget annat. Se till den som liten är • Alla barn har samma rättigheter och värde. • Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. • Alla barn har rätt till liv och utveckling. • Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. EVA OLOFSSON (v) Göteborg, regionråd MARJAN GARMROUDI (v) Borås, ledamot i regionfullmäktige CHRISTIN STORMVALL (v) Tranemo, ersättare i regionfullmäktige Köttskatt – en del i avvecklingen av Sveriges landsbygd Livsmedelsproduktionen i Sverige går ständigt nedåt så nu tycker vi i LRF ungdomen Sjuhärad det är dags att vända den trenden. Vi tror inte att en köttskatt är rätt väg att gå men instämmer i att köttkonsumtionen bör minskas till en viss del. Vi anser därför att det viktigaste den svenska befolkningen kan göra för miljön och vårt företagande i Sverige är att konsumera svenskt kött. Minskad produktion Nötkreatur som betar på våra marker i vårt avlånga land är viktiga och värdefulla på många sätt. Viktiga för människans näringsförsörjOm vi ska agera klimatsmart bör köttet definitivt komma från närområdet. ning, vår biologiska mångfald och våra öppna landskap. Svenska lantbruksföretag jobbar ständigt med att effektivisera och minska miljöpåverkan för att få en hållbar och lönsam produktion. En köttskatt skulle innebära att vi går i fel riktning, där vi sakta avvecklar landsbygden istället för att utveckla. LRF ungdomen Sjuhärad ser också oroligt på framtiden eftersom en köttskatt kommer innebära minskad produktion i Sverige vilket på lång sikt leder till färre jobb på landsbygden och i livsmedelssektorn samt att färre unga vågar satsa på de gröna näringarna. Obegripligt Enligt Jordbruksverket äter vi i Sverige i genomsnitt cirDen fossilfria staden Sju partier i riksdagen är överens om att trafikens utsläpp av växthusgaser ska minska med 70 procent till 2030. Trafiken i de större städerna står för nästan en tredjedel av vägtransporternas utsläpp. Om vi fokuserar på att minska dessa behöver det varken bli svårt eller dyrt utan tvärtom lönsamt eftersom en minskning av biltransporter och mängden avgasbilar i stora städer samtidigt löser flera andra problem. Starka folkhälsoskäl Det finns starka folkhälsoskäl till att begränsa utsläppen av kväveoxider och partiklar. Den samhällsekonomiska kostnaden av dessa luftföroreningar i Sverige beräknas enligt IVL Svenska miljöinstitutet till 42 miljarder kronor per år och den helt dominerande exponeringen sker i städer och tätorter. Minskade koldioxidutsläpp blir en positiv bieffekt. Om kommunerna får rätt att införa nollutsläppszoner i delar av stadsrummet. kan det leda till en ketchupeffekt för elbussar, spårvagnar och elbilar. Att små zoner med tuffa krav kan styra teknikvalet av fordon vet vi redan. Under 2016 var över hälften av Taxi Stockholms bilar biogasbilar, vilket till största delen förklaras av att det ger kortast väntetid på Arlanda, som inrättat olika taxiköfiler. Trängselproblemen kan emellertid inte lösas av elbilar. En bil som i praktiken tar upp två parkeringsplatser och står still cirka 95 procent av sin livstid är för osmart för att passa in i den moderna staden. God tillgänglighet Ett modernt stadsrum präglas idag av god tillgänglighet, skönhet, frisk luft och plats för mänskliga möten. Populariteten hos städer som Freiburg, Bogota, Seattle och Malmö tycks öka i takt med att gatuutrymmet ger ökad plats för annat än bilar. I Köpenhamn har cyklandet ökat med 84 procent, Oslo är världens elbilstätaste stad, i Helsingfors har man utvecklat ett mobilitetskort som kopplar ihop både kollektiva och privata transportlösningar med varandra och i Stockholm utvecklas ett stadsdelstänkande som går ut på att man inte ska behöva bil inne i centrum alls. Uppfinningsrikedomen är stor och genom att ta det mest innovativa från våra nordiska huvudstäder kan vi komma långt. Utvecklingen av moderna och attraktiva städer sker för att ge medborgarna bättre livskvalitet och att minska trafikens koldioxidutsläpp är därför vare sig en uppoffring eller en kostnad utan en biprodukt. Snacka om billig klimatpolitik. SVANTE AXELSSON nationell samordnare för Fossilfritt Sverige ka 85 kg kött/person och år och hela 50 procent av vår köttkonsumtion består idag av importerat kött. Det är för oss i LRF ungdomen Sjuhärad obegripligt. Lantbruksföretagare i Sverige har viljan och kunskapen att producera bra kött här på hemmaplan. Om vi ska agera klimatsmart och hållbart bör köttet definitivt komma från närområdet, inte från andra sidan jorden. Att införa en köttskatt för att minska miljöpåverkan anser LRF ungdomen Sjuhärad är helt fel väg att gå! HANNA JOHANSSON OCH EMMA-KLARA ARNELL LRF ungdomen Sjuhärad Skriv kort! Då är det större chans att just din artikel publiceras. Maila: insandare@stthuset.com Dessa är de fyra hörnpelarna i FN:s barnkonvention, som antogs 1990. Sverige skrev redan samma år på och förband sig att följa den. Trots att mycket har blivit bättre för våra yngsta – i Sverige liksom i hela världen – återstår ännu mycket, även här på hemmaplan. Därför kommer barnkonventionen, tack var den S-ledda regeringen, att bli lag i Sverige från och med nästa år. Men lagtexter är en sak, det som behövs är efterlevnad. Vi vill att Västra Götalandsregionen som offentlig verksamhet ska gå före och visa vägen. Barnrättsforum I en motion till regionfullmäktige har vi föreslagit att regionen inrättar ett regionalt barnrättsforum. Syftet med ett barnrättsforum är att stödja och samordna utveckling av strategier hur barnkonventionen ska tilllämpas i praktiken, hur regionala och kommunala verkTyck till! Maila din insändare/debattartikel till insandare@stthuset.com samheter tillsammans med föreningsliv och andra aktörer gemensamt kan arbeta för att nå målet: Att se till den som liten är. Att ge barnen en röst i samhället, att ta verkligt politiskt och konkret ansvar för att utveckla våra yngsta medborgares rättigheter och möjligheter, är en av de viktigast insatser vi kan göra för framtiden. Barnen är vår framtid och grunden för framtiden är det vi gör här och nu. KARIN ENGDAHL (S) Regionråd i opposition LENA HULT (S) Regionråd i opposition