Nöjesnytt Jönköping 1
frossa i film & serier När man av en eller annan
anledning måste stanna hemma och inte kan, eller orkar, göra något annat än att ligga i soffan så måste man ha lite förströelse för att inte gå under av leda. Nöjesnytt har därför listat några av de bästa tv-serierna och filmerna just nu. TV-SERIER ESTONIA (TV4 PLAY) Att göra en tv-serie om en av de största svenska katastroferna i modern tid är naturligtvis kontroversiellt på många plan. Det hade lätt kunnat bli både spekulativt och osmakligt om man valt att fokusera på fel saker i denna alltigenom tragiska historia. Lyckligtvis är manusförfattaren Miikko Oikkonen smartare än så. Istället för att försöka konkurrera med Hollywoods katastroffilmer har man gjort Estonia till en karaktärsdriven serie, där man har varit väldigt omsorgsfull med detaljerna. Parallellerna med HBO:s magnifika miniserie Chernobyl är flera, inte minst då regissören Måns Månsson och fotografen J-P Passi var involverade även där. Estonia är en väldigt lyckad nordisk-baltisk samproduktion, som lämnar en både berörd, bedrövad och ödmjuk inför livet, och döden. SAKNAD, ALDRIG GLÖMD, SÄSONG 5 (SVT PLAY) I fyra säsonger briljerade Nicola Walker i rollen som DCI Cassie Stuart, som tillsammans med DI Sunny Khan (lika briljant Sanjeev Bhaskar) löste kalla fall. Den förra säsongen slutade med att Stuart omkom i en tragisk olycka, och när serien nu återvänder är hennes team fortfarande i sorg. En ny chef, Jess James, tas in och det är inte direkt friktionsfritt. Farhågorna att ingen skulle lycka fylla Nicola Walkers skor kommer på skam direkt, då ersättaren Sinéad Keenan är alldeles strålande, och även om hennes samspel med Bhaskar är nästan i samma klass som den han har med Walker. Och som vanligt är både story och manus av absoluta toppklass. BODIES (NETFLIX) Ramhistorien till Bodies är i ärlighetens namn en smula over the top: ett och samma mord, och samma kropp utreds av fyra olika snutar under fyra olika tidsepoker. Att gå från Whitechapel under Jack the Ripper-tiden, via blitzens London och nutid till en postapokalyptisk framtid är dock inte så krystat som det låter. Det är en utmaning att hänga med i vändningarna. Ibland känns det mer som att man tittar i ett kalejdoskop än på en tv-serie, men man blir ändå rikligt belönad i slutänden. Samtliga fyra poliser representerar varsin minoritet i yrket och även om det kan kännas lite väl PK har det ändå bäring i historien. Precis som tidsresor, och pretentiös sci fi-logik. Det är skruvat, men väldigt, väldigt bra. LESSONS IN CHEMISTRY (APPLE TV+) Bonnie Garmus debutroman Lessons In Chemistry var en av förra årets största boksuccéer och redan nu är alltså tv-serien här. Historien kretsar kring den begåvade kemisten Elizabeth Zott, som trots sina uppenbara talanger mest får koka kaffe och diska provrör. När en producent får nys om att Elizabeth förvandlat sitt kök till ett hemmalabb föreslår han att hon kombinerar sina talanger i ett tv-program och snart har hon sin egen matlagningsshow, Supper At Six. Brie Larsons porträtt av Elizabeth är nervigt, mångfasetterat och hyperkänsligt – man förstår verkligen de utmaningar en kvinna i hennes position, och med hennes förmodade diagnos, måste ha stått inför under 1960-talets USA. Det är feel goodoch feel bad-TV på samma gång och det är aldrig mindre än lysande. DUBLIN MURDERS (VIAPLAY) I Knocknaree, ett litet samhälle som ligger på gränsen mellan det gamla och det nya Irland blir ett barn mördat. Poliserna Rob Reilly och Cassie Maddox får ta hand om fallet och de upptäcker snart att det inte är första gången som barn försvunnit spårlöst i Knockarnee. Det visar sig nämligen att tre barn försvann 21 år tidigare, och bara en av dem kom tillbaka. Coincidence? I think not! Serien bygger på en bok av deckardrottningen Tara French och är en uppvisning i högkvalitativ crime. FILMER REPTILE (NETFLIX) Att den långfilmsdebuterande regissören Grant Singer har sin bakgrund i musikvideovärlden märks tydligt i Reptiles bildspråk. Men inte på ett negativt sätt – filmen är så snygg att man knappt behöver hänga med i handlingen – och Singer kan onekligen sin Hitchcock. Benicio del Torro är suverän som den moraliske, men brydde snuten Tom Nichols, som utreder mordet på mäklarhöjdare Will Blakes (Justin Timberlake) flickvän. Blake blir naturligtvis misstänkt, men det finns en lång rad suspekta typer i hans omgivning och jakten på mördaren är både intrikat, spännande och engagerande. Reptile är Netflix bästa egenproducerade film på länge och del Torra har sällan varit bättre än här. SPINNING GOLD (iTUNES/SF ANYTIME) Casablanca Records var ett väldigt udda skivbolag. Det startades av den genialiske producenten och managern Neil Bogart och var hem åt så skilda artister som Kiss, Donna Summer och The Isley Brothers. Historien om skapandet av Casablanca är så osannolik och galen att någon var tvungen att göra en film om den. Det föll på Timothy Scott Bogart och han har gjort ett väldigt bra jobb. Visst känns det lite B att man inte fått rättigheterna till att använda vare sig Kiss musik eller deras riktiga sminkningar, men på det hela taget är Spinning Gold en ovanligt lyckad musikfilm, där 1970-talets show business visas upp med all sin dekadens och strålglans på ett superbt sätt. OLD DADS (NETFLIX) Bill Burr är en av mina absoluta favoritkomiker. Som ståuppare är han vanvettigt rolig och lika frispråkig och arrogant som han är inkännande och skarpsinnig. Han har gjort en del roller både på film och tv, men Old Dads är hans första egna film, där han både skrivit manus, regisserat och spelar huvudrollen. Jag kan förstå de som tycker att Old Dads är en orgie i maskulin nostalgi, en enda lång bitter svada över att allt blivit så jävla politiskt korrekt. För det är precis så Old Dads är. Samtidigt är Bill Burr en av mina absoluta favoritkomiker och när han är rolig – vilket han också är i Old Dads ibland – då är han roligast av alla. I TEXT: OLA KARLSSON