STT 1
16 STT Vecka 18 onsdag 4 maj 2016 TYCK TILL REDAK
TÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Sverige är skyldigt att bruka den potential som finns i jordbruket och inte som nu vara beroende av import. Det menar Torgny Östling och Thomas Gunnarsson i veckans debattartikel. Nystart för jordbruket Det svenska samhället har låtit jordbruket förfalla så till den milda grad att vi riskerar att förlora vår självförsörjning. I dag är vi beroende av import av livsmedel från länder som behöver marken för att försörja sin egen befolkning. I samband med dagens kris inom jordbruket samlades bönder nyligen och diskuterade orsakerna till varför vi idag föder oss på jordbruk utanför landet och vilka åtgärder som krävs för att styra in jordbruket med målet inriktat på Food Sovereignty - Matsuveränitet - rätten till ett nationellt jordbruk med fria bönder och medborgare som kan föda oss långsiktigt för generationer framöver på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. På mötet kom frågor om frihandel och industrialisering av jordbruket upp. Hur man med politiska systemförändringar internationellt och med industrins ökade kontroll över bönder, tvingar dem till anpassning eller att avsluta sin verksamhet. Vi ser hur dessa strukturer påverkar bönder på likartade sätt i hela Sverige, likväl som runt hela världen. Detta har gjort att det möjligt att inom den internationella bonderörelsen Via Campesina organisera över 250 miljoner medlemmar som tillsammans fokuserar på Livsmedelssuveränitet som politisk funktion! Riktlinjerna används som ett verktyg för att påverka lagstiftning och myndigheter. Food Vatten för livet – Utan vatten är ingen odling möjlig. Ett problem som inte bara finns i torra områden i världen utan även i Sverige via vantolkade EU-direktiv som Vattendirektivet. Sovereignty, Livsmedelssuveränitet, ställer upp vissa basala krav. Dessa är bönders tillgång till jord, vatten och utsäde. Jorden att odla – Markägandet måste garanteras! ”Landgrabbing”, baggböleri, genom bolagisering av mark, som är en genuin svensk erfarenhet, som stoppades med lagstiftning för hundra år sedan, är åter uppe till debatt. Släpp inte fram baggböleriet igen! Låt människor också behålla rätten att odla enligt traditionella metoder utan intrång och styrning av samhället. Livets kärna – Utsädet. Växter och husdjur måste vara i bondens ägo och inte i bolagsägo som patenterade GMO-produkter. Den svenska erfarenheten av växtförädlingsavgiften är illa nog. De rättsvidriga djurstölder/egendomsstölder med djurskydd som täckmantel som blir allt värre måste upphöra och de drabbade ersättas för sina förluster då detta strider mot alla rimliga rättsliga internationella principer. Sist men inte minst. Ett ekonomiskt skydd via tullar och olika reglersystem för att skydda bönderna mot landgrabbing och dumpingverksamhet. Utan detta kan inget jordbruk räddas. Att nu Europeiska Unionen bestämt att exportstöden, som just är dumpingverksamhet, skall upphöra, Vi riskerar att förlora vår självförsörjning. THOMAS GUNNARSSON är en framgång för hela världens bönder. Men då krävs att den nationella politiken tar ansvar för resten av Food Sovereignty! Livsmedelsstrategin måste därför formuleras som Livsmedelssuveränitet! TORGNY ÖSTLING Ordförande NOrdBruk – Via Campesina Sverige THOMAS GUNNARSSON Sekreterare Familjejordbrukarnas Riksförbund NYTT VÄRLDSREKORD I GUINESS SKENE/BORÅS Efter att ha tillverkat världens största smörkniv, fick Claes Blixt mersmak på rekordstora saker. Nu har han, tillsammans med Stema specialtryck i Borås, tillverkat världens största kortlek - kontrollerad och godkänd av Guinness rekordbok. Varje kort är 158 centimeter högt och väger cirka 3,5 kilo. Hans önskan nu är att få lägga patiens med kortleken, men då behöver han förstås få lite hjälp av andra. På bilden syns han flankerad av Kenneth Jonasson och Mats Olsson, båda från Stema specialtryck. FOTO: PRIVAT LÄSARBILDEN LÄNGHEM INIFRÅN Jag har bott på Solbacken i snart två år och blivit omhändertagen av en underbar personal. Jag får gå till matsalen och sätta mig vid ett dukat bord och blir serverad god hemlagad mat. Jag trivs och har det bra på Solbacken. Länghemsbor – ni är fantastiska på att ställa upp för oss boende på Solbacken. Jag tänker på Röda-korsarna som varje månad tar oss med ut på långa rullstolsturer, och därefter bjuder på fika. Sångkörer som kommer med fin sångunderhållning. En grupp damer som hjälper till med det praktiska arbete som måste till för att samkväm skall gå att ordna. Det finns flera andra organisationer som kommer hit med olika aktiviteter till trevnad, och så personalen, förstås. Ett innerligt varmt tack till er alla! Ett speciellt tack till er som kommer till samkvämen – det blir en stund av trevlig samvaro och lite snack. Alla dessa aktiviteter händer inte av sig själva. Det finns en engagerad personal bakom. Jag träffar dem givetvis, vi pratar med varandra. Jag har fått höra att det finns idéer om hur verksamheten skulle kunna utökas. Kommunledning – lyssna till personalen! Ge dem möjlighet att förverkliga sina ambitioner. Tranemo kommun skulle därmed få äran att ha skapat Sveriges första Trivselboende. STURE I RÖSERED SOLBACKENS FRAMTID I LÄNGHEM Efter alla dessa utredningar, som har pågått en längre tid för Solbackens trygghetsboende kan man fråga sig: Vad tänker ni kommunpolitiker göra åt Solbacken? Ska det finnas kvar? Vi kräver ett ärligt svar. Det verkar ovisst fortfarande. Det ger ingen trygghet, säkerhet eller en god arbetsmiljö. Det talas sällan om vad de äldre har betytt för kommunen. Hur hade de det? De som var med och byggde upp landet. Långt ifrån dagens bekvämligheter och rikedomar. De kallas för brukare idag och får uppleva sig som en belastning för kommunens kassa. Trots att de betalar bra för sin vård, omsorg och maten. En skandal. Det är ju viktigt att de får bo kvar i sin hemort där de alltid har bott och har sitt sociala nätverk. Så de kan lättare få besök av släkt och vänner. På ett trygghetsboendeska man ju få plats utan någon biståndsbedömning. Oavsett vad boendet kalllas, så är det viktigt att de får bo kvar i sin hemort. Bättre bör ni kunna fördela resurserna. Folkets skattepengar. ”Det talas sällan om vad de äldGör bättre reklam för äldreboende, istället för att stänga det. Det är nog också billigast i längden och mänskligast. Där har de aktiviteter och gemenskap, som är så viktigt för oss alla. Oavsett ålder och kön. re betytt för kommunen.” VÄSTRA KINDS SENIORERNA När man inte orkar med det dagliga arbetet längre själv, då har man full rätt till ett tryggt och säkert boende, med en god vård, omsorg och god och vällagad mat. Detta som tack för all den hjälp de har bistått kommunen med. Se inte allt i pengar, se människans behov av hjälp, och människors lika värde och rätt till ett värdigt liv. Följ FN angående de mänskliga rättigheterna. Det finns inte ord för hur vi behandlar dem. Ovissheten är svår för oss alla. Det är kommunens huvudsakliga uppgift: Vård, skola och omsorg om folket. Var uppriktiga och ärliga. Vad vill ni göra? Vi värnar om Solbacken. Det betyder så mycket för oss alla i Länghem, och är en bra mötesplats. VÄSTRA KINDS SENIORERNA/ LISBETH SVENSSON EN UTSLITEN HÖFT Efter långvarig tjänst i hemsjukvården blev resultatet en utsliten höft med en fruktansvärd värk för min hustru. Nätterna igenom satt hon uppe och konsumerade kilovis med värktabletter. Flera försök HÖGHASTIG HETSTÅGENS DÅRSKAP Hur kan man komma på en sådan dum ide som höghastighetståg när dagens tåg inte fungerar? Det är ju inte säkert att folk kommer fram i tid, som är bestämt. ”Var det inte hjärtbesvär så fanns det inga läkartider.” ECKARD KLUG att få en läkartid, på vårdcentralen i Svenljunga, misslyckades. Hon ville ju bara ha en remiss till röntgen för att kunna komma vidare, men var det inte hjärtbesvär så fanns det inga läkartider. Läget blev desperat, och jag övertalade hustrun att ringa vårdcentralen i Tranemo. Hon ringde på morgonen och fick komma samma dag. Hon fick sin remiss och har varit på röntgen, varit hos ortoped och fått en ny höft. Värken är borta. Tack vårdcentralen i Tranemo. Skäms vårdcentralen i Svenljunga. ECKARD KLUG Att resa med tågen är ju det mest miljövänliga sättet att ta sig fram på. Men förutsättningen är ju att tågen håller sina tider. Själv är jag mycket besviken på SJ och andra företag som driver tågtrafiken. Förr kunde man resa från Borås till Stockholm och under resan kunde man få äta en god middag, med ett glas vin. Dukat på ett bord med vita dukar och en servitris till hjälp. Minnen som man aldrig glömmer. Ingen stress. Skön avkoppling. Läsa, sticka och umgås med resenärerna. Förr kunde man också resa med tågen från Länghem till Borås men inte idag. Då man ska tänka på miljön. Man får ta egen bil eller bussen. Idag ska det bara gå fort. Hur det är med standarden och miljöns påverkan är av mindre betydelse för fort ska det gå. Tågen är en bild av samhällsutvecklingen, tycker jag. Tid är pengar. SJ bör se till att tågen går och att de hinner stanna vid stationerna, istället för ett höghastighetståg, som ska gå i 300 kilometers hastighet och bara stanna vid de stora stationerna. Vad jäktar vi efter? Vi bör kunna välja ett miljövänligt resande. Det skulle vara bra för SJ och de andra företagen att bygga ut flera möjligheter för oss att resa med tågen och även för varutransporter. Samarbeta gärna med vägverket. De kan ge bra råd. Bygg inga järnvägar under jorden. Håll er ovanför. Det är billigast och säkrast. Nu efter miljökonferensen i Paris, med krav på att förbättra miljön krävs det att gå från ord och löften till handling. Då har SJ och de andra företagen ett stort ansvar och möjligheter att hjälpa till. Då gäller inga höghastighetståg. Vi hinner ändå att komma fram. Det finns idag möjligheter att arbeta via datorn på tågen. Forskarna säger ju att det inte är lönande med det nya tåget. Lyssna på dem och lägg ner det och satsa på att utveckla det som finns och bygg ut järnvägsnätet istället, så att flera kan välja att resa på ett miljövänligt sätt. VÄSTRA KINDS SENIORERNA/ LISBETH SVENSSON