STT 1
STT Vecka 21 onsdag 24 maj 2017 21 Sänk blodtryck
et och rädda liv Högt blodtryck är den farligaste riskfaktorn för stroke och ligger helt eller delvis bakom hälften av de cirka 5 000 strokefall som drabbar invånare i Västra Götaland varje år. Fler behöver få blodtryckssänkande behandling för att minska risken att drabbas av en stroke och mer forskning behövs. Varannan svensk har hunnit få förhöjt blodtryck till sin pensionsdag. Den andra hälften får det efter 65 år om de bara lever tillräckligt länge. Att äldre får höjt blodtryck beror på att pulsådrorna blir stelare med åren. Samtidigt är symptomen vanligtvis vaga och stör inte i vardagen. Omkring hälften av de som lider av högt blodtryck känner inte till att de är drabbade. Svårt lidande Högt blodtryck är en mycket allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar som stroke. Hälften av dem som drabbas av en stroke dör eller drabbas av svåra funktionsnedsättningar. Många av dem som överlever drabbas av ett svårt lidande genom förlamningar, talstörningar, synbortfall och personlighetsförändringar. Därför är det mycket allvarligt att vi har en betydande underbehandling av högt blodtryck i Sverige. I dag får troligen bara var åttonde person med högt blodtryck rätt behandling. En underbehandling som får stora konsekvenser. Ökad förskrivning av rätt blodtryckssänkande medicin skulle kunna rädda många liv i Västra Götaland varje år. Underbehandlingen beror sannolikt på att många inte tar högt blodtryck på tillräckligt stort allvar i kombination med en oro för möjliga biverkningar. Därför behövs mer forskning om hur behandlingen kan individanpassas för att minska biverkningarna. Samtidigt står samhället, läkarkåren och forskarna inför en stor utmaning när det gäller att förklara för människor hur farligt deras höga blodtryck kan vara. Viktigt att förebygga Strokeforskningen är på god väg, till stor del tack En miljon skäl att gilla företagande kämpar med att få tillgång till grundläggande infrastruktur. Allt för många företagare Med en egen blodtrycksmätare i hemmet kan man hålla koll på sitt bloctryck och gå till läkaren i tid. Reds.anm vare svenska folkets gåvor till Hjärt-Lungfonden. Forskning en kommer redan under de närmaste åren att rädda livet på många strokedrabbade och förbättra livskvaliteten för andra. Men det räcker inte med att bota stroke och laga hjärnan. Vi måste också bli bättre på att förebygga sjukdomen. I Västra Götaland drabbas cirka 5 000 personer av stroke varje år. Men det behöver inte vara så i framtiden. Genom att sänka blodtrycket i Västra Götaland kan vi rädda fler människoliv och undvika tragedier som i dag slår hårt, både mot de som drabbas och mot deras anhöriga. Tillsammans kan vi besegra stroke. KRISTINA SPARRELJUNG, generalsekreterare HjärtLungfonden NILS WAHLGREN, professor i neurologi JOHAN SUNDSTRÖM, professor i epidemiologi När tänkte du senast på hur många företag det finns i Sverige? Det handlar om hundratusentals, nästan en hel miljon. Många är små, andra är verksamma över hela världen. Om du tittar upp från den här texten, hur många ser du då? Tänk efter, de är säkert fler än du tror. Även om du sitter hemma vid köksbordet så ser du fullt av produkter som är levererade av företag. Utan driftiga entreprenörer skulle det inte finnas något bord överhuvudtaget. Datumsmarta minskar klimatutsläppen Onödigt matsvinn är ett stort slöseri som förvärrar klimatproblemet. En orsak till att mat slängs är okunskap om datummärkning. Men förra året räddade datumsmarta invånare i Västra Götalands län 125 ton mat från att slängas, motsvarande koldioxidutsläppet från 115 personbilar. Och fler kan spara pengar och miljö. Enligt Naturvårdsverket uppkommer 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige per år. Ungefär hälften av detta är onödigt matsvinn – det vill säga mat som hade kunnat ätas om den behandlats annorlunda. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år ger utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Ska inte blandas ihop En orsak är märkningen ”bäst före-dag”. Den är bara en garanti från producenten att varan håller samma kvalité som vid tillverkningstillfället. Men varan håller ytterligare en tid efter datumet, om den förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Märkningen ”bäst före-dag” ska inte blandas ihop med ”sista förbrukningsdag”. Märkningen ”bäst före-dag” ska inte blandas ihop med ”sista förbrukningsdag”. Livsmedel som är märkta med ”sista förbrukningsdag” anses inte vara säkra att äta efter att det datumet har passerats. ”Sista förbrukningsdag” är med andra ord något helt annat än ”bäst före-dag”. Så ett sätt att minska klimatutsläppen är att inte vara rädd för att köpa och äta mat även om ”bäst före-dagen” är nära eller har passerats. Och många människor gör precis det. Vi på Matsmart köper in mat från producenter, mat som i många fall annars hade slängts, och säljer vidare med 20–90 procents rabatt. Ungefär en tredjedel av de produkter vi säljer på vår webbplats hade inte kunnat säljas i vanliga matbutiker på grund av bland annat kort bäst-före-datum. Lukt och smak Under 2016 köpte hushåll, organisationer och företag i Västra Götaland 125 ton mat från Matsmart– och räddade den därmed från att slängas. Den räddade maten motsvarar det årliga koldioxidutsläppet från 115 personbilar. Fler invånare i Västra Götalands län kan göra en insats för miljön. Det handlar om att inte vara rädd för mat bara för att ”bäst före-dagen” är nära eller har passerats. Våga lukta och smaka på maten du har i kylskåpet. Smakar den bra är det bara att äta. Det är bra både för den egna plånboken och för klimatet. Bli datumsmart du också! Vi kan! Det finns exempel som visar att det fossilfria samhället är möjligt. Länstrafiken i Kronoberg går till 99 procent på förnybara bränslen. ABB har med högteknologiska lösningar sett till att ett flerfamiljshus är helt självförsörjande på el. Samhället Simris i Skåne är också helt självförsörjande på el. Örebro, Växjö och några kommuner till satsar på att bli fossilfria till 2030. Om de fixar det, varför inte alla andra också? Hård styrning Exemplen visar att vi kan nå ett klimathållbart samhälle inom 15 år, bara vi ser till att öka takten. Det första är att staten behöver peka med hela handen. Investeringar och pensionsfonder behöver styras hårt mot hållbara alternativ. Ist ället för att gynna massbilismen med förmånsbilar och miljöbilssubventioner behöver skattemedel gå till kollektivtrafik och cyklande i städer och tätorter. Tydligare lagar KARL ANDERSSON, vd Matsmart Lagarna behöver bli tydligare, till exempel att endast så kallade nollenergihus får byggas efter 2020, och att bensin- och dieselbilar inte får säljas efter 2025. Då vet företagen vad de har att förhålla sig till. Skriv kort! Då är det större chans att just din artikel publiceras. Maila: insandare@stthuset.com Vi medborgare kan också driva på våra kommuner att bli fossilfria så fort som möjligt, exempelvis genom att delta i kampanjen Tillsammans för ett fossilfritt hållbart Sverige 2030. Tillsammans kan vi fixa det! Foto! Bifoga gärna ett foto på dig själv om du skrivit en debattartikel. Maila: insandare@ stthuset.com TORBJÖRN VENNSTRÖM, med i Klimatvalet Det är tack vare alla dessa företag och företagare som det finns jobb, och pengar i kommuner och landsting att bedriva skola, vård och omsorg. Vi som skriver detta är tre organisationer som samlar mängder av företag och företagare i olika branscher och över hela landet. Med vår inblick i företagandets villkor vet vi att det skulle gå att göra så mycket mer än i dag för att förbättra det svenska företagsklimatet. Från bidrag till jobb Vi vill därför uppmana alla politiker att titta vad som kan göras lokalt, i den egna kommunen, för att skapa ett bättre företagsklimat. För Sverige behöver fler jobb och fler som försörjer sig som företagare. Fler måste gå från att vara bidragstagare till att bli skattebetalare. De kommande åren behöver vi också skapa många nya jobb för att möta den utmaning som flyktinginvandringen innebär. Allt kan inte göras lokalt. Krångliga spelregler, otympliga regelverk, gamla lagar, stora avgifter och bökiga kon trollsystem drabbar alla oavsett i vilken kommun man bor. De måste bli moderna, rimliga och vettiga. Att elektricitet, telefon, bredband liksom vägar, tåg och annan service fungerar måste vara en självklarhet. Alltför många företagare kämpar med att få tillgång till grundläggande infrastruktur. En miljon skäl Det finns en miljon skäl att gilla företagande. Vi får inte göra det svårare för en individs dröm att förverkliga, göra nytta, tjäna sitt uppehälle och ingå i ett sammanhang. Gör vi det släcker vi ned en by någonstans i Sverige. Vi ska tända, inte släcka. Vi ska göra det enklare, inte svårare att vara företagare i Sverige. ANNA GILLEK, regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland MIKAEL ERLANDSON, regionchef Företagarna Västra Götaland ROBERT LARSSON, regionchef LRF Västra Götaland