Nordisk Energi 1
SEBRA Förstudien drog nytta av erfarenheter från
bland annat Skærbæk kraftvärmeverk i Danmark. Foto: DONG Energy A/S Flexibel drift av kraftvärmeverk studerad SEBRA-konferensen Nya rön om el och värme gästades bland annat av Jan Storesund från Inspecta, som diskuterade en förstudie om flexibel drift av kraftvärmeanläggningar och livslängdsbedömning av ångledningssystem. Text: Alarik Haglund S 62 yftet med förstudien om flexibel drift av kraftvärmeanläggningar var enligt Jan Storesund från Inspecta att, med utgångspunkt i det ökade framtida behovet av reglerkraft, belysa behov, möjligheter och utmaningar för flexibel drift av termiska kraftvärmeverk, identifiera kritiska komponenter och skademekanismer i kraftvärmeverk som körs cykliskt och peka ut frågeställningar att arbeta vidare med. Skademekanismer Jan Storesund berättar att det finns tre olika regleringsalternativ vid flexibel drift av kraftvärmeverk. Vid primärreglering, med snabb reglering av frekvens, och sekundärreglering, där balansen återställs inom några få till som mest 30 minuter, är laständringen i pannan mindre och konsekvenserna för panna och turbin små. Vid dygnsreglering, som innebär produktionsförändringar över timmar och dygn, är laständringen i pannan emellertid större och det resulterar i konsekvenser för pannan i form av till exempel förslitningar och reducerad livslängd. Skademekanismer som identifierats är tryckutmattning, termisk utmattning och töjningsinducerad korrosionssprickning. Under förstudien låg fokus enligt Jan Storesund på biobränsleeldade CFB-pannor och man utgick från verkliga driftscykler från de tre anläggningarna Rya kraftvärmeverk, som drivs av Göteborg Energi, Händelöverket, som drivs av Eon, och Arosverket, som drivs av Mälarenergi. Nordisk Energi