Vårdfokus nr 12

Vårdfokus Åsiktstorget ÅSIKTSTORGET/NUMMER 12 Enkä t: Vad står högst på din jobbönskelista för år 2020? HASNAE ZADDOU Specialistsjuksköterska i äldrevård, Mälarbackens vård- och omsorgsboende för äldre med psykisk sjukdom — Jag är väldigt nöjd med vården vi ger på vårt boende. Jag önskar mig att fler sjuksköterskor skulle få jobba som vi gör. Vi har ett mycket bra samarbete och team, och en bra chef också. Våra boende har psykiatriska sjukdomar, som schizofreni, ångest och depression. Men de har även somatiska sjukdomar som cancer, hjärtsvikt och njursvikt. — Jag tror att jag ska ta upp frågan om mer fysisk aktivitet nästa år. Det är viktigt att jag får med mig hela gruppen då. Det kan vara små förändringar som gör stor skillnad för välbefinnandet hos de äldre. OLOV TIMBER Barnsjuksköterska, neonatalen och barnmottagningen, Gävle sjukhus — Det var en svår fråga, men jag hoppas väl att det blir ett roligt år med utbildningar och nya utmaningar. — Jag har precis börjat arbeta halvtid på barnmottagningen där jag ska arbeta med reumatologi. Det är en utmaning i sig, jag har massor att lära där. — På neonatalen vill jag fortsätta utveckla vårt arbete med ”nollseparation”, där vårt mål är att barnen alltid ska ha minst en förälder eller nära anhörig hos sig hela tiden. JEANETTE REIMAN Biomedicinsk analytiker, klinisk fysiologi, Länssjukhuset i Sundsvall — Min främsta önskan för 2020 är att vi ska få en tydligare struktur och förutsägbarhet på arbetsplatsen. I år har det varit stora organisatoriska förändringar med nya sammanslagningar och konstellationer. Tidigare gick klinisk fysiologi-enheten under röntgen, sedan i våras tillhör vi kardiologen som också är en regionklinik. Det är lätt hänt att vi tappas bort i den stora verksamheten då vi är en liten enhet i jämförelse. — Alla förändringar stjäl energi som annars skulle ha kunnat läggas på undersökningar och utveckling av metoder och verksamheten på jobbet. BIRGITTA REENBOM Verksamhetschef för medicinsk elevhälsa, Halmstads kommun — Jag skulle verkligen önska att fler väljer att läsa specialistutbildningar. Dels är det så roligt att få fördjupa sina kunskaper, dels behöver vi verkligen fler specialistutbildade. — Det är en utmaning att rekrytera skolsköterskor. För att arbeta som skolsköterska krävs att du har specialistutbildning, antingen som skolsköterska eller som barnsjuksköterska eller distriktssköterska. Vi brukar få studenter från Högskolan i Halmstad som gör praktik hos oss. Men i år har de ingen som läser till barnsjuksköterska och ett fåtal som går utbildningen till distriktssköterska. Det är bekymmersamt. Vill du snabbt få grepp om ett ämne? Vårdfokus teman fördjupar — i kortformat. Du hittar dem på Vårdfokus.se/teman Välj bland: Sjukdomen & sexet Hälsoångest Diabetes Flyktingvård Framtidens teknik Könsidentitet Sömn och omvårdnad ...och många fler VÅRDFOKUS. NUMMER TOLV 2019 3 425 miljoner vuxna bedöms leva med diabetes i världen. Antalet ökar snabbt. Diabetes kan vara 5 sorter Nya rön. Viggo Karlssons familj vet att han har skyhög risk att få typ 1-diabetes. Sjukdomen ligger och lurar i bukspottkörtelns celler. Samtidigt tyder ny forskning på att det snarare finns fem olika diabetes än dagens två. TEXT LENI WEILENMANN FOTO ANDRÉ DE LOISTED Fyra gånger per Håll koll på fettkuddarna sid 30 Tips för stick i fingret sid 31 Råd om bulgur bättre än om gröt sid 32 Pyssla om foten sid 34 år låter sig Viggo Karlsson undersökas. Belöningen är glass och majskrokar. V 26 VÅRDFOKUS. NUMMER TOLV 2018 VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2019 iggo Karlsson har alltid gillat att barnsjuksköterskan Birgitta Sjöberg har mycket leksaker. Han börjar lösa det kluriga kulspelet Lonpos och svarar samtidigt vant på hennes frågor om allt från fotbollsträningen till infektioner. Han lämnar stolt in en mjölktand som lossnade i bilen och har själv satt på Emlaplåstret, för snart ska det stickas i armen. FYRA GÅNGER per år, hela sitt tolvåriga liv, har Viggo Karlsson kommit till någon av de skånska TEDDY-mottagningarna och låtit sig undersökas. Han kan hjälpa till att lösa gåtan bakom typ 1-diabetes, tillsammans med 2 500 andra svenska barn som ingår i den internationella studien med nallebjörnsnamnet. — Han är en hjälte. Jag har världens bästa jobb, som får följa samma barn i 15 år. Jag brukar säga att jag har 145 barnbarn, säger Birgitta Sjöberg på mottagningen i Kristianstad. Svenskar och finländare hör till de nationaliteter som har högst risk att få typ 1-diabetes. Forskare tror att generna har sorterats fram i många tusen år, sedan istiden då de nordiska jägare som bäst klarade då livshotande sjukdomar var de som överlevde. Priset blev en genetisk sårbarhet för andra sjukdomar där det egna immunförsvaret anfaller organ eller vävnader, autoimmuna sjukdomar, varav diabetes är en. Av personer med ursprung från Skandinavien har hela 40 procent den genetiska sårbarheten för typ 1-diabetes. Den märks på den så kallade HLAtypen i arvsmassan, som för det mesta hjälper immunförsvaret, men hos vissa slår slint. Många har alltså sårbarheten, men något mer ska till för att diabetes ska utvecklas. DEN GÅTAN är orsaken till att den svenske diabetesprofessorn Åke Lernmark vid Lunds universitet inte kan gå i pension. Han är som en envis poliskommissarie som gräver sig djupare och djupare ner i ett kriminalfall. Tillsammans med sina svenska, amerikanska, finländska och tyska kolleger är han något på spåren. I TEDDY-studien 27 Sexhjälpmedel kan vara en hjälp för en del patienter, men inte alla. Och inte för allt. Hopp om sex trots biverkningar sid 33 När kroppen jävlas behövs någon som Tina sid 34 5 diagnoser som kan försämra sexet sid 38 Sjukdomen & sexet. Kateter i urinröret, sammanväxningar i slidan eller mediciner som tar död på lusten. Trots att många sjukdomar och behandlingar påverkar sexlivet tar vården sällan upp ämnet med patienterna. Det riskerar att ge effekter långt utanför sängkammaren. TEXT SANNA BJÖRKMAN FOTO VERONIKA LAX Vården talar tyst om sex F 30 VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2019 VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2019 ör fysioterapeuten Kristina Areskoug-Josefsson kom det lite som en överraskning efter några år i yrket. När hon frågade sina patienter med reumatisk artrit vilken nytta de hade av fysioterapi uppgav flera att sexlivet blev bättre av träningen. — Det var inget jag kände till innan — att det jag gjorde kunde ha med sexuell hälsa att göra. Då insåg jag vilken enorm kunskapslucka jag hade kring det här och jag bestämde mig för att ta reda på mer, berättar Kristina AreskougJosefsson. Avhandlingen kom 2013 och där kunde hon slå fast det hon sett på jobbet — att kvinnor med reumatism får bättre sexliv av fysioterapi. Genom åren har Kristina Areskoug-Josefsson funderat mycket på varför vårdpersonal undviker att prata om sexuell hälsa med patienterna. — Vi gör det ofta för svårt inom oss och tror att vi måste ner och prata könsdelar och detaljer. Men sexuell hälsa för den som är sjuk handlar ofta mer om att hantera sexuella frågor i förhållande till trötthet, relationer, ork, smärta och mediciner. ATT VÅRDPERSONAL sällan uppmärksammar patienternas sexuella hälsa är känt sedan tidigare. När onkologisjuksköterskan och sexualrådgivaren Else-Marie Rasmusson 2015 studerade vilken information som patienter med cancer fått om sexuella förändringar svarade närmare hälften att de inte fått veta något alls. — Om vi inte tar upp frågan finns det risk för att patienten känner sig väldigt ensam om sitt problem och inte vågar be om hjälp, säger Else-Marie Rasmusson, verksam i Region Skåne. Kristina AreskougDEN SEXUELLA HÄLSAN handlar om mer än bara njutning och tillfredsställelse, betonar hon. Sexualiteten är en del av vår identitet, vilka vi är och vill vara. Det handlar om nära relationer, intimitet och fertilitet. — Vi är väldigt bra på att informera om allt negativt som kan uppstå till exempel under en cancerbehandling — om illamående, hår31 Josefsson vid Jönköping University har studerat hur kvinnor med reumatism kan få bättre sexliv av fysioterapi. tema. Diabetes tema. Sjukdomen & sexet PATRIK SVEDBERG Läs vårt tema: I detta tema: 20% av dem som söker vård beräknas ha hälsoångest. 0,5—5% av hela befolkningen tros lida av det. Är det något fel på hjärtat? Hur många som googlar på symtom och våndas i sin ensamhet går inte att veta. När oron för sjukdom styr livet Hälsoångest. Sjukdomsfobikern, hypokondrikern, den inbillade sjuke. Förr kunde de mötas av förakt, numera vet man att det är patienter som lider av svår ångest. Men fortfarande behövs mer kunskap — både om bemötande och om behandlingar som hjälper. TEXT MARIA EJD FOTO NICKE JOHANSSON ”Det handlar om mitt kontrollbehov” sid 34 Målet är att våga se rädslan i vitögat sid 36 Lugnande besked håller ångesten vid liv sid 38 P 30 VÅRDFOKUS. NUMMER FEM 2019 VÅRDFOKUS. NUMMER FEM 2019 atienten beskriver sina symtom, men varken undersökning eller provtagning visar något fel. Läkaren står utan svar, sjuksköterskan försöker att lugna, men patientens oro lägger sig inte. Efter femte besöket på vårdcentralen — kanske med andra symtom, men med samma oro — är personalen irriterad. Säger lite för snäsigt: ”det är inget fel på dig, det måste du förstå”. Hur vanligt det är att oro eller ångest är den egentliga orsaken till vårdbesök vet man inte. Irritation över patienter som gång på gång återkommer med symtom som inte kan spåras, eller med oro som inte kan stillas, är lätt att förstå. Men patienter som lider av hälsoångest kommer att fortsätta ta resurser från vården — så länge de inte får rätt behandling. HÄLSOÅNGEST är en överdriven och ihållande rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom. Det är en ångest som styr vardagen, begränsar livet och leder till funktionsnedsättning. Tidigare kallades det för hypokondri och beskrevs i psykiatrins diagnosmanual DSM-IV som ett somatoformt syndrom; ”ångest och oro som tar sig uttryck i upplevda fysiska symtom”. Numera ses begreppet hypokondri som nedsättande och i den senaste manualen, DSM-5, kallas hälsoångest för kroppssyndrom eller sjukdomsångest och anses besläktat med syndrom som generaliserat ångestsyndrom, GAD, och paniksyndrom. PSYKOLOGEN Erland Axelsson var tidigare knuten till Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm där han varit med utvecklat en internetbaserad kognitiv beteendetera31 tema. Hälsoångest Läs vårt tema: BRITT PERSSON Vårdfokus Ordföranden Vårdfokus Musik & fantasi Vårdfokus Aktuellt Vårdfokus Frågeakuten Vårdfokus Intervjun: Sofie Bäärnhielm Vårdfokus Tema: Klimat & hälsa Vårdfokus Skiftarbete del 2: Sömn Vårdfokus Extra: Barnmorska Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska Vårdfokus Extra: Sjuksköterska Vårdfokus Så jobbar vi Vårdfokus Student Vårdfokus Ledarskap Vårdfokus Läs & lyssna Vårdfokus Korsord Vårdfokus Medlemssidor