Lokaltidningen Kanalen 1
8 samhälle &politik Kanalen i ÖSTeRÅKeR OCH VaXHO
lM • NR 34 • Vecka 34 • ONSDaG 22 auG • 2018 debatt Mindre barngrupper i förskolan Sommarsemestrarna går mot sitt slut. För många föräldrar innebär det tyvärr en klump av oro i magen. Trots många fagra löften om mindre barngrupper i våra förskolor kvarstår problemen. Särskilt allvarligt är det för de allra minsta barnen som riskerar att drabbas av en stress som leder till koncentrations- och inlärningssvårigheter. Enligt Skolverket består varje småbarnsgrupp (1-3 år) i förskolan i genomsnitt av 12 barn. För 4-5-åringar är den genomsnittliga gruppstorleken 15 barn. Om det vore så överallt skulle vi ha skäl att vara förhållandevis nöjda. Men för många barn och pedagoger är verkligheten en helt annan. När Lärarförbundet gjorde en enkät bland 1 294 förskollärare 2017 uppgav var tredje att man arbetade med en barngrupp som bestod av 21 barn. Det är allvarligt. Stora grupper för små barn innebär påtagliga risker för barnen. Professor Hugo Lagercrantz, som forskar om barnhjärnans utveckling på Karolinska Institutet, menar att för stora barngrupper kan utsätta barn för en stress som kan få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling. Utöver försämrad anknytning riskerar stressen att leda till bland annat koncentrationssvårigheter och försämrad inlärningsförmåga. Regeringen har gjort ett försök att få ner barngruppernas storlek genom ett statsbidrag som kommuner kan ansöka om. Tyvärr finns det skäl att tro att bidraget inte fått någon reell verkan utan snarare lett till fler avdelningar på små ytor. Därför behöver regeringens misslyckade bidragspolitik ersättas med lagkrav om barngruppernas storlek. Kristdemokraterna föreslår därför en ny lag om att barn som är tre år och yngre inte ska behöva tillhöra grupper som är större än 12 barn. Som förälder ska man kunna lita på den svenska förskolan. För att garantera högst 12 barn per småbarnsgrupp behöver drygt fyra miljarder kr skjutas till, enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst. Vi föreslår därför en finansieringsmodell i tre delar, där kommuner bidrar med 1,2 miljarder kr och staten skjuter till 1,2 miljarder kr utöver de dryga 800 miljoner kr som redan tillförs och behålls framgent. Föräldrarna bidrar med resterande del genom att inkomsttaket i maxtaxan höjs från 46 080 kronor till 55 296 kronor. Hushåll med inkomster under 46 080 berörs inte alls. För Österåkers kommun innebär miljardsatsningen att drygt 18 miljoner kronor skjuts till för att minska barngrupperna. ... och inget barn ska behöva uppleva stress i stora och stökiga barngrupper. Förskolan ska vara en lugn och trygg plats för alla barn som går där. Det ska finnas en känd och trygg famn att krypa upp i om ett knä skrapas och inget barn ska behöva uppleva stress i stora och stökiga barngrupper. Kristdemokraterna vill att barn, föräldrar och förskolepersonal ska kunna lita på att vi politiker gör allt vi kan för att förskolan ska fungera! Ebba Busch Thor (KD) Partiledare Arne Ekstrand Ordförande KD Österåker EXTRA DEBATTSIDA OM Skolan Lite förenklat kan man säga att kommunvalet till 50 procent handlar om skolan. Skolan är kommunens enskilt mest omfattande verksamhet och svarar för ungefär halva budgeten. Mycket fungerar bra i vår kommuns skolor men en hel del kan bli bättre och inom vissa områden väsentligt bättre. • Grundläggande för skolans verksamhet är förstås tillgång till optimalt stora och välutrustade lokaler samt kompetenta och skickliga lärare. Inom dessa områden finns förbättringspotential. Flera skolor är alltför ”trångbodda” och ungefär var tredje lärare saknar behörighet. I dessa avseenden ligger vår kommun illa till vid jämförelse med såväl våra Insändare och debatt Du är välkommen att skicka in insändare på max 1 500 tecken och bilder (fotografens namn måste anges). Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner och göra lättare ändringar i inskickade texter. Maila till debatt@fixmedia.se Österåkers skolor kan bli bättre och mer attraktiva – för såväl elever som lärare grannkommuner som med Sveriges övriga kommuner. • Österåkers skolor har gjort halt i arbetet med att digitalisera skolan och därmed kommit på efterkälken inom detta fält. Regeringen har infört en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet och läroplanerna har kompletterats med obligatoriska skrivningar om undervisning i programmering samt utveckling av elevernas digitala kompetens. Skolorna i vår kommun får stora svårigheter att efterkomma dessa regelverk om inte digitaliseringen av skolorna fullföljs. Elever som inte har tillgång till egna datorer i skolan får inte en fullgod utbildning. Digitaliseringen genomsyrar numera i stort sett samtliga övriga sektorer i samhället och förmågan att med god kompetens kunna hantera digitala verktyg är praktiskt taget alltid är ett oeftergivligt krav för anställning, och även för vidare studier. Österåkers kommun har visserligen infört en lokal strategi för skolans digitalisering, men dokumentet är allmänt hållet och egentligen till intet förpliktande. Budgeterade medel för en fullskalig digitalisering av skolan lyser med sin frånvaro. • Eleverna i kommunens skolor bör ha tillgång till egna, såväl analoga som digitala, moderna, aktuella och kvalitetssäkrade läromedel. Så är inte fallet i dag. Kommunens lärare bör likaledes ha god tillgång till behövlig pedagogisk facklitteratur, lärarhandledningar och digitala lärresurser, samt erbjudas kvalificerad och individanpassad fortbildning. Låt inte kommunpolitikerna komma undan med svepande utfästelser om förbättringar i skolan. Begär att politikerna i kronor och ören anger hur mycket de vill öka skolans budget samt att de även konkret och precist formulerar sina förslag till förbättringar. Österåkers skolor kan bli bättre, men endast under förutsättning att våra kommunpolitiker tillskjuter behövliga resurser. Rolf Ekelund Filosofie magister, utbildad ämneslärare Moderaterna vill stärka svensk skola I Sverige ska möjligheter gälla lika för alla. Alla barn ska få sin egen chans att bygga en bra framtid alldeles oavsett bakgrund. Det ska vara den egna viljan och förmågan och inte antalet böcker i familjens bokhylla, som styr om man kommer in på de tuffaste utbildningarna. Då krävs en skola som tidigt rustar med kunskaper och som öppnar vägar till vidare studier och jobb. Svensk skola håller hög kvalitet. Sveriges lärare är skickliga och gör sitt yttersta för att alla barn ska nå sin fulla potential. Samtidigt finns det problem. Nästan var femte elev lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, många elever hoppar av gymnasiet i förtid, och antalet anmälningar om hot och våld i skolan ökar. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tar inte problemen på allvar och utbildningsminister Gustav Fridolin lyckades inte fixa skolan på 100 dagar. Istället har regeringen börjat nedmontera de kunskapsreformer som Alliansregeringen genomförde. Under mandatperioden har de avskaffat nationella prov, lagt förslag om att stänga välfungerande skolor, och konsekvent sagt nej till Alliansens krav på utökad undervisningstid. Mellan 2006-2014 genomförde Alliansregeringen ett stort antal reformer för att höja svenska elevers kunskaper. Efter flera år av fallande resultat i den internationella kunskapsmätningen PISA bröts till slut trenden och resultaten har börjat peka uppåt. Men det räcker inte. Vi kan inte vara nöjda med medelmåttiga resultat. Därför har Moderaterna satt ett tydligt mål att Sverige ska vara bland de tio bästa länderna i PISA senast 2025. Moderaterna förslår därför ett antal reformer för att stärka svensk skola: · Utöka undervisningstiden med en timme mer per dag. Utökningen ska först genomföras i lågstadiet och sedan de högre årskurserna och koncentreras till svenska och matematik så att alla lär sig läsa, skriva och räkna. · Inför obligatorisk läxhjälp. Kommuner ska vara skyldiga att erbjuda läxhjälp från årskurs 4-9. · Lovskola. I årskurs 6-9 fyra veckor ska lovskola i finnas för elever som riskerar att inte komma in på gymnasiet. · Rätt till utökad förskola. För barn till föräldrar som är beroende av försörjningsstöd eller är arbetslösa bör rätten till allmän förskola utökas till 30 timmar i veckan. · Obligatorisk språkförskola på 15 timmar per vecka för alla barn till nyanlända från tre års ålder. Löftet att nästa generation ska få det lite bättre än den nuvarande skapar hoppfullhet. Föräldrar och mor- och farföräldrar önskar och vill att deras barn och barnbarn ska få de bästa förutsättningarna. Barn och ungdomar hoppas och drömmer om vad de vill göra med sin framtid. Detta löfte måste infrias. Social rörlighet får aldrig bytas ut mot social ärftlighet. Det här är viktigt för varje människa, men också för Sverige som land. Erik Bengtzboe (M) Utbildningspolitisk talesperson Michaela Fletcher (M) Kommunstyrelsens ordförande i Österåker För att behålla infl ytandet i kommunen behöver vi dig. Rösta på Österåkerspartiet i kommunalvalet 9 september Vi fi nns i vår valstuga på torget i Åkersberga centrum för att svarar på dina frågor. Välkommen ner! Vi är fortfarande ditt enda lokala parti i Österåkersalliansen www.osterakerspartiet.se Förbättrad kvalitet i skolan Skolverkets officiella statistik visar att kvaliteten i Österåkers skolor fortsätter att förbättras i snabb takt, liksom elevernas resultat. Men detta kommer inte av sig självt. Under mandatperioden har den styrande alliansen fört en långsiktig och ansvarsfull politik för att höja kvalitén i skolan. Vi har gjort stora satsningar på matematik och svenska, liksom på förstelärare och på ett helt pedagogcentrum. Vi har genomfört flera projekt och samarbeten med stora universitet för att säkra att vi ligger i framkant. Vi har också ökat andelen närproducerade och ekologiska råvaror, och vår skolmat har fått utmärkelsen ”Sveriges bästa skolmat”. Men den viktigaste faktorn för goda skolresultat är duktiga och engagerade lärare. Vi har därför bland de högsta lärarlönerna i landet. Detta för att attrahera och behålla de allra främsta lärarna. Allt detta har gett resultat. Från att tidigare ha legat kring riksgenomsnittet, har resultaten i nationella prov förbättrats varje år och kommunens elever ligger nu bland de 5 procent bästa i landet! Samtidigt har vi sänkt skatten mest i Sverige, 1,30 på tre år. Detta ger en normalinkomsttagare i Österåker 5 000 kr mer i plånboken varje år. En röst på Moderaterna i höstens val är en röst på fortsatta satsningar på kunskap i skolan. Och på en ansvarsfull hushållning med skattebetalarnas pengar. Gunnar Fristedt (M) Ordförande Produktionsstyrelsen