Nordisk Energi 1
men man måste självklart ha ordning på miljön. De
utsläpp som orsakar miljöproblem måste hanteras, antingen via förbud eller avgifter/skatter. Några exempel är koldioxidskatt, kväveoxid- och svavelavgifter. Man måste också ha lagstiftning kring skogs- och jordbruk. Dessutom anser vi att det är positivt att staten ger bidrag till teknisk utveckling, utbildning och information. Men mycket fler styrmedel än så ska inte behövas. Stödsystem får aldrig vara utformade så att de går in och ändrar priserna på hela marknaden. Här tycker vi att Sverige gjort fel genom att man bland annat gjort elcertifikatsystemet för stort och dessutom inte inkluderat effektfrågan. Det kan bli svårt att hantera i framtiden. När exempelvis kärnkraftsreaktorerna blir så pass gamla att de måste stängas ner, då är det lite sent att bygga ny elproduktion som kan leverera effekt efter det. Man har inte sett över hur man kan växla över från kärnkraft till annan elproduktion med samma effekt. Biodrivmedel på frammarsch Gustav Melin ser att bioenergin kommer stort inom drivmedelssektorn, där i synnerhet biobränslet HVO äntrat marknaden med stormsteg. Biobränslen kan tillsammans med eldriften så småningom komma ikapp de fossila fordonsbränslena. Potentialen finns definitivt, enligt Melin. – Den svenska biodrivmedelsanvändningen var fjol 19,5 terrawattimmar, en ökning med 2,3 terrawattimmar jämfört med föregående år. Då ska man också ha i åtanke att allt som tankas i Sverige ligger på nivån knappt tio terrawattimmar. Fossilfritt flyg 2045 Flygets utsläpp har varit i blickfånget under senare tid. För att minska flygets klimatavtryck ser många bioflygbränsle som en möjliggörare. Som ett led i detta arbete presenterade nyligen SAS, Swedavia och RISE det gemensamma initativet ”BioFlygArenan”. Det är en digital plattform som ska snabba på utvecklingen av bioflygbränsletillverkning och hållbara innovationer. Målet är att förena alla delar av värdekedjan, från skogen till vingen, och underlätta för produktion av bioflygbränsle i Sverige och möjliggöra en marknad. Detta för att bidra till att flygbranschen når målet om ett fossilfritt flyg 2045. Forskning och utveckling Melin lyfter även fram några aktuella utvecklingsprojekt inom biodrivmedel. Bland annat Enligt Svebio så ökade efterfrågan av träpellets från hushåll, värme- och kraftvärmeverk samt industri med nästan två procent 2017 jämfört med året innan. Totalt användes drygt 1,8 miljoner ton pellets, motsvarande 8,5 TWh energi. Foto mikael damkier så anlägger skogsbolaget SCA tillsammans med energibolaget ST1 en ny fabrik för tillverkning av tallolja, en restprodukt från SCAs fabriker, som ska användas till drivmedel. Även de finska företagen Valmet och Fortum driver tillsammans med Preem ett utvecklingsprojekt inom pyrolysolja. Det handlar om att förvätska biomassa genom pyrolys. Genom kraftig, snabb upphettning av biomassa i frånvaro av syre kan en vätska fås, som oftast kallas just för pyrolysolja. Den kan användas som bränsle eller som råvara för utvinning av kemikalier. Valmet och Fortums roll är att utveckla och kommersialisera produktionsteknik för uppgraderad pyrolysolja som lämpar sig som till exempel samprocessering i raffinaderi. Preem kommer att fokusera på behandling av den uppgraderade pyrolysoljan till drivmedel under raffinaderiförhållanden med lämplig teknik. Förgasning av biomassa Alldeles nyligen kom även en forskningsrapport från Chalmers som presenterar nya tekniska landvinningar inom bioenergiområdet. En lösning som Chalmersforskarna nu presenterar introducerar förgasning av biomassa på bred front. Tekniken i sig är inte ny och innebär kort uttryckt att man under höga temperaturer bryter ner biomassa till en gas som sedan kan förädlas till produkter som idag tillverkas av olja och naturgas. I teknikdemonstrationen som har genomförts så har slutprodukten varit biogas av en kvalité som kan ersätta naturgas i befintliga gasnät. De anläggningar som kan konverteras till förgasning finns i kraft- och fjärrvärmeverk, pappers- och massabruk, sågverk, oljeraffinaderier och petrokemiska fabriker. Förgasningstekniken gör det, enligt Chalmersforskarna, också möjligt att bygga större energianläggningar. Den kompletterar därmed tekniker som lämpar sig för mindre skalor, till exempel biogasproduktion genom rötning. Hur stor del av den tekniska potentialen som kan realiseras beror, enligt rapporten, på de kommande årens ekonomiska förutsättningar för omställning inom industri- och energisektorerna. Stor potential för småskalig kraftvärme Även Svebio bedriver egna utvecklingsprojekt inom bioenergiområdet. Hösten 2017 släpptes en forskningsrapport ”Konkurrenskraftig småskalig kraftvärme?” av Sveobio-medarbetaren Pär Oscarsson. Rapporten handlar om hur småskaliga biokraftanläggningar har fungerat i praktiken i Sverige och om hur potentialen för dessa småskaliga kraftvärmeverk bättre kan utnyttjas. För det första kan egen elproduktion på gårdar, liten industri och på lokala fjärrvärmeverk höja säkerheten vid elavbrott eller beredskapslägen. För det andra kan lokal biokraftproduktion som stabiliserar elnätet med egen lokal svängmassa bidra positivt när elproduktionen utan svängmassa ökar. Slutligen kan det också vara rent ekonomiskt intressant för liten industri att sätta igång egen produktion om man kan reducera sina nätavgifter och elskatt. u Läs mer om rapporten: www.svebio.se/vi-verkar-for/publikationer Sverige är ett världsledande land inom bioenergianvändning. Staplarna visar hur många dagar bioenergin räcker för att klara energiförsörjningen i respektive land i Europa. I Sverige 132 av årets 365 dagar. I Malta bara 4 dagar. källa: eurostat, bearbetninG av aebiom Nordisk Energi 3 2018 29