Nollnitton 1
Litteratur enter söker sig ofta till mig för att
de tycker att det är svårt att upprätthålla nära vänskapsrelationer, visa sig sårbara, eller uttrycka och hantera ledsenhet. Synen på manlig ledsenhet har genomgått en stor förändring. För ett par hundra år sedan var det status för män att kunna gråta. I Sverige tror jag att jantelagen lever kvar till viss del – att man ska vara stark. Det sätter spår i oss, även i hur benägna vi är att söka terapi. Men det har ändå skett en stor förändring de senaste åren. Tröskeln för att söka hjälp har blivit mycket lägre. Det är stor skillnad mellan dagens unga och mina föräldrars generation som växte upp på 60-talet. Det går verkligen åt rätt håll. Kan känslor och tankemönster bli kroniska? – Jag skulle inte använda ordet kroniskt, utan snarare prata om invanda mönster. Vi föds inte med färdiga känslomönster utan hur vi tacklar känslor är till stor del ett inlärt mönster baserat på hur känslor hanterats i vår uppväxt. Om du vuxit upp med erfarenheten att känna dig ensam i vissa känslor är det troligt att de känslorna kommer kännas obekväma eller obehagliga även som vuxen. Då kan vi utveckla ältande och svartvita tankar som: ”Det blir alltid såhär”, ”Jag är värdelös”, ”Jag kommer aldrig träffa någon”. Om man märker att man fastnat i den typen av mönster och att boken kanske inte räcker hela vägen, tycker jag verkligen att man ska söka sig till en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som jobbar känslofokuserat. Bakom de här känslofobierna finns då ofta djupare känslomässiga sår – och då brukar terapi hjälpa väldigt bra. Antidepressiv medicin – kan det påverka upplevelsen av känslor? – Det kan den göra, till viss del. Jag vill vara tydlig med att jag inte är läkare, men en del forskning visar att vissa personer – inte alla – som står på antidepressiva upplever att känslospektrat kan bli något avtrubbat. Men det kan också ha att göra med att man kände väldigt mycket tidigare, och att medicinen balanserar ut känslorna. Jag hade önskat att vi i första hand skulle erbjuda känslofokuserad terapi till personer som söker hjälp för ångest eller oro – snarare än medicin. Tyvärr är det ofta tvärtom idag. Det är också en av anledningarna till att jag skrev boken – för att belysa just det här. Antidepressiva hjälper inte mot själva känslofobin. Det betyder inte att medicin är dåligt – tvärtom, det är jättebra för vissa. Jag har 18 många klienter jag förespråkar det för. Men jag tror inte att över 10 procent av befolkningen är så pass ångestdrabbad eller deprimerad att medicin är det bästa första steget. Vad är en vanlig anledning till att människor söker hjälp hos dig? – De flesta som söker sig till mig gör det för att livet skaver på något sätt – och det finns en önskan om förändring. Det kan vara allt från relationsproblem, svårigheter att behålla eller skapa nya relationer, att känna sig ensam, eller att man har mycket ångest och självkritiska tankar på jobbet. Det fina är ju att det är just den delen i oss som längtar efter något annat – som vill må bättre – som också är den som ger oss kraften och modet att söka hjälp. Vad är det bästa med känslor? – Att de är en så otroligt tydlig kompass för vad vi vill och behöver. Det finns faktiskt inget bättre informationssystem. Jag litar mer på mina känslor än på mina tankar. Självklart använder jag också mina tankar, men känslorna hjälper mig att förstå vad som pågår. Det finns så himla mycket innehåll om psykologi på sociala medier. Vad finns det för fördelar- och eventuella fallgropar när man botaniserar där? – Väldigt viktig fråga. För det första är det ju fantastiskt att psykologi blivit mer tillgängligt! Men det finns som du nämner också fallgropar. När man mår dåligt är man mer mottaglig för snabba råd och quick fixes – man vill ju bara dämpa sin ångest och oro. Där kan det bli problematiskt när man inte vet vem som är avsändaren, om personen faktiskt har utbildning, eller om materialet faktiskt går att lita på. Om man är igång och scrollar kan vara bra att ställa sig frågan: Hjälper det här mig på lång sikt? Eller dämpar det bara för stunden? Om svaret är det senare kan det vara klokt att ta en paus från TikTok tills du känner dig lite mer stabil. Vi behöver se till att hjälpa oss själva långsiktigt. Är kontentan att det inte finns några snabba lösningar för att bli av med ångest? – Det vill jag nog inte säga helt och hållet. Men när det handlar om ångest kopplat till känslofobi finns det inga snabba lösningar, det vågar jag påstå. Det är också därför jag inte vill ge den typen av tips – det finns redan för mycket av det idag. Jag vill erbjuda ett verktyg som faktiskt kan fungera. Folk behöver få veta är att det är jobbigt att bryta de mönster man lärt sig och haft hela livet, men det är när man övar sig på att vara kvar i obehaget som förändring sker. Så om 32 år kommer jag kunna njuta av frukterna av det obehag jag utmanar mig själv att stå ut med idag? – Exakt! Men du kommer märka förbättring längs vägen. Om du till exempel brukar skämmas för att ta plats på lunchen på jobbet och ändå utmanar dig själv att göra det tio gånger, samtidigt som du är förstående mot dig själv att detta är ovant och nytt för dig, då händer något. Om du dessutom märker att kollegorna lyssnar, ställer följdfrågor och faktiskt vill dig väl, kommer ångesten successivt att minska för varje gång. Det är genom den typen av övning och erfarenhet som verklig förändring sker. Känslofobi ges ut av Bonnier Fakta.