MIN JAKTRESA R egnet hänger i luften när vi samla
des på gården vid Ardlussa Estate för vår första jaktdag. Vi är fem svenskar som ska jaga hjort på den norra delen av den skottska ön Jura. Mina jaktkamrater är alla rutinerade jägare, men för mig är det här min första riktiga jakt trots att jag haft jägarexamen i många år. Jag är nervös när vi åker ut till skjutbanan för att provskjuta geväret men skyttet går bra och vi åker snart vidare i den gamla slitna Landsrovern. När vi möts av skylten ”End of public road” fortsätter vi upp i bergen i en åttahjuling Argocat. – Den ser ut som en kombination av en fyrhjuling och en bandvagn och tillverkas i Kanada, berättar godsägaren Andrew Fletcher. För åtta år sedan flyttade familjen Fletcher från mångmiljon staden Glasgow ut till ut till ön Jura som har ungefär 200 invånare. Andrew, hans fru Clarie och de fyra döttrarna bor på Ardlussa Estate som har anor sedan 1600-talet. Huset, som varit hans Andrews farmors, var då i dåligt skick men efter en del renoveringar började familjen ordna jaktresor för att dryga ut inkomsterna från bondgården. Ön Jura är annars mest känd för sin whiskey, men har också ett gott om kronhjort och en och annan vildget. På väg upp i bergen ser vi många hjortar, trots att de har bra camouflage så här års eftersom deras päls har samma färg som marken i mitten på november. Vi parkerar Argocaten vid en sjö mitt bland bergen och börjar sedan vår vandring högre upp. Bitvis är det gott om jägartuvor och det är blött i marken efter flera veckors regnande. Vi har trots allt tur med vädret, regnskurarna kommer och går och däremellan tittar solen fram. Jaktformen är smygjakt, det vill säga att vi försöker ta oss fram till djuren utan att bli upptäckta. – Hjortar har bra luktsinne så det gäller att gå mot vinden, förklarar jaktguiden Ewen MacIness. När det är min tur att smyga på hjortarna har jag hög puls och känner mig pirrig i hela kroppen. Jag är mest rädd för att skjuta dåligt, jag vill ju inte riskera att vi måste göra eftersök på ett skadeskjutet djur. Sista biten fram till kullen där hjortarna står och betar kryper vi på alla fyra. Ewen MacIness visar mig vilken hjort han vill att jag ska fälla. – Sikta ovanför frambenet och skjut när du är redo, viskar han till mig, Jag tar ett djupt andetag och trycker av – Pang! Ett skott och hjorten faller död ner till marken. Jag kan andas ut. Jag känner mig stolt och glad och kan nu äntligen kalla mig för jägare! TEXT & FOTO: Jeanette Ögren