Kanalen 1
4 Kanalen i ÖSTeRÅKeR OCH VaXHOlM • NR 41 • Vecka
41 • Tisdag 11 okTobeR • 2016 samhälle &politik TIPSA REDAKTIONEN! Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egna texter och bilder. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta texter. E-post: redaktionen@fixmedia.se Ett ansikte eller ett djurhuvud eller kanske en blandform. Foto: ArkeologernA, stAtens historiskA museum Magnus Artursson och Fredrik Larsson från Arkeologerna, Statens historiska museum vid den hydda som sticker ut lite mer än de övriga som finns på boplatsen vid Tråsättra. Den kan ha varit någon typ av kultbyggnad där en schaman bott eller verkat. Foto: AgnetA JohAnsson En av de unika lerfigurerna föreställer en kvinna, där bröst och förmodade detaljer av klädedräkten är framträdande. Dekoren på kläderna, som ser ut som prickar, kan vara avbildningar av sältandspärlor, något man hittat i samtida gravar på Gotland. Kanske föreställer figuren rentav en blandning av säl och kvinna, med koppling till tidens mytologi. Sveriges största samling av figuriner hittad i Tråsättra I slutskedet av utgrävningen på den 4 500 år gamla säljägarboplatsen vid Tråsättra gör arkeologerna dagligen fantastiska fynd. Förutom större mängder av gropkeramik, pilspetsar, mejslar, malstenar samt sänke till fiskenät har det hittats ett tiotal människoliknande figuriner vilket gör detta till landets största samling. Frågan är om de kan höra ihop med spåren av den kultbyggnad som arkeologerna i veckan grävde fram? Intresset för utgrävningarna av den välbevarade boplatsen i Valsjöskogen har varit mycket stort. Ett par tusen besökare har guidats på plats och de udda fynden har uppmärksammats både i radio och tv. Boplatsen daterad till gropkeramisk kultur cirka 3 500-2 300 f. Kr. är unik. Under stenåldern låg den på en ö i ytterskärgården. Här bodde säljägare och fiskare i hyddor, och spåren av dessa undersöker arkeologerna. En av de fem hyddor, som varit placerad i en centrad cirkel, är mer intressant än de andra. – Den kan ha varit någon typ av kultbyggnad där en schaman bott eller verkat. En plats där man utfört någon form av ritualer. Formen är mer oval än de andra och utanför ingången ligger det massor av keramik samlat. Det finns också ett tydligt stolphål efter vad vi tror är någon form av påle. Kanske en totempåle, säger Magnus Artursson från Arkeologerna, Statens historiska museum och berättar att några av lerfigurinerna hittades där. Bland annat en föreställande en sälkut. – Det är inte omöjligt att lerfigurinerna tillhör någon form av jägarreligion och att människorna här sett sälen som en förfader- eller modersfigur. Att identifiera sig med djur är typiskt för den gropkeramiska kulturen och vi ser det även inom andra kulturer på andra platser runt om i världen, säger Magnus Artursson och menar att figurinerna är ett uttryck för ett vida spritt trossystem med ursprung i äldre stenåldern. Gropkeramikerna försörjde sig som jägare och kanske illustrerar figurerna berättelser som förklarat världen, djuren och människornas plats i tillvaron. En av de unika lerfigurerna föreställer en kvinna, med framträdande bröst och förmodade detaljer av klädedräkten. Dekoren på kläderna, som ser ut som prickar, kan vara avbildningar av sältandspärlor, något man hittat i samtida gravar på Gotland. – Vanligtvis brukar man hitta någon enstaka lerfigurin på liknande boplatser men här har vi hittat ett tiotal människoliknande lerfiguriner, och ett 20-tal föreställande djur - över hela boplatsen. Det är unikt, säger Artursson. Fjorton dagar återstår av utgrävningen. Därefter kommer området att bebyggas. – Vi har fått fram det viktigaste och övergripande för att förstå hur själva boplatsen såg ut och hur de levde här. Skulle vi få fortsätta skulle vi kunna gå ner mer i detalj och få fram fler fynd, men när det gäller arkeologi gäller det att redan innan bestämma vilken nivå man skall lägga sig på, annars blir man aldrig klar, säger Magnus Artursson. Om cirka två år kommer en färdig rapport om säljägarnas boplats men innan dess, någon gång i vinter, kommer Arkeologerna från Statens historiska museum till Österåkers bibliotek för att berätta om utgrävningen. Det går även att följa dem på Facebook - Arkeologi vid Tråsättra. Agneta Johansson redaktionen@fixmedia.se Foto: ArkeologernA, stAtens historiskA museum