Hemma i HSB Sydost 1
ENGAGEMANG MARS"! TVÄTTA SMARTARE Tvättstugan, so
m var en banbrytande HSB-innovation när den kom på 1920-talet, har på senare år fått stå tillbaka lite för längtan efter bekvämligheten med egen maskin i hemmet. Och visst är det skönt och smidigt att kunna tvätta när man vill, men faktum är att tvättstugan är en riktigt klimatsmart uppfinning. Gemensam tvättstuga istället för en maskin i varje hem är smart både för miljö och ekonomi. Väljer du ändå att tvätta hemma då och då, se till att maskinen är full, att du inte tvättar varmare än vad som behövs och att inte vara för generös med tvättmedlet. Och du som har tillgång till balkong eller uteplats vet väl att vädring ibland fungerar minst lika bra som en uppfräschningstvätt? Tvätta bara i tvättstugan och vädra minst två plagg under en månad. KÖTTFRI MÅNAD De senaste 20 åren har svenskarna ökat sin köttkonsumtion med 45 procent. Men, för första gången på länge minskar nu vår köttkonsumtion. Kanske för att fler inser hur stor betydelse det har för klimatavtrycket att äta vegetariskt. Väljer du en vegorätt minskar du i genomsnitt matens klimatpåverkan med mer än hälften. En månad utan kött. Lyckligtvis svämmar både internet, bokhandeln och mataffärerna över av tips och alternativ – detta är en baggis! … OCH KÖPFRI MÅNAD Vår konsumtion av kläder och prylar spås bli nästa vana som hamnar under lupp, efter våra flygvanor. Inte konstigt, då svenskarnas klädkonsumtion på 20 år har ökat med 60 procent. Vi köper mängder av kläder som sällan lämnar garderoben, och varje plagg har dessutom stor miljöpåverkan under sin livscykel, från färgprocessen av tyget till transport till slutkonsument. Avstår du ett par jeans kan du i gengäld fylla ditt badkar 41 gånger med lika mycket vatten som det går åt att producera dem, sätta på diskmaskinen 78 gånger för att komma upp i samma kemikaliemängd och köra bil nio mil för att komma upp i samma mängd koldioxidutsläpp. Testa att under en månad hålla i plånboken. Många som gett sig själva köpstopp vittnar om både mer pengar men även tid – att söka på nätet eller gå i affärer är en större tidsslukare än man kan tro! HEMMA I HSB 1.2020 / SYDOST SKIPPA SVINNET Ett genomsnittligt svenskt hushåll slänger 107 kilo matavfall per person och år. Det är nästan två kilo i veckan! Mycket matsvinn går att motverka redan i mataffären – gör en matplanering för veckan och håll sedan hårt i inköpslistan, skippa spontanköp och på med skygglappar för erbjudanden på varor som du inte tänkt köpa. Du kan även rädda mat redan i butiken: ska du äta bananen på väg hem kan du ta den stackaren som redan börjat bli lite fläckig, eller vara den som väljer en lite bucklig förpackning. Vissa varor ratar vi på ren slentrian och de hamnar sedan i butikernas containrar. Håll koll på vad du har i kylen som börjar gå mot sitt bäst-före-datum, men se till att lita mer på din näsa än på siffrorna, mycket går att äta även efter passerat datum. Låt resterna bli en del av nästa måltid. Blev det potatis, pasta eller en några morotsstavar över? Släng in dem i en omelett, en grönsakssoppa eller i potatisens fall – låt den bli ett saftigt bröd. Blad från blomkål eller skaftet på en broccoli går utmärkt att spara i en påse i kylen för att sedan åka ner i en linsgryta eller soppa där de blir mjuka och minst lika goda som själva huvudet. Släng ingenting som det går att ta vara på. Har du en köksvåg och höga ambitioner – väg kompostpåsen innan du slänger den. (Ingen kompostering i din förening? Då blir det en extra utmaning: författa en skrivelse till styrelsen!)