Bygdegården 1
Filmpremiär samtidigt i hela världen Så slocknar
salongen runt omkring dig, mörkret omsluter och världen blir helt stilla. Att få fly undan vardagen är något vi alla behöver, och att få göra det tillsammans med andra och uppleva något tillsammans är välgörande för både person, förening och bygd. Vardagsmagi! Inom bygdegårdarna genomförs tusentals evenemang varje år, men bara 18 av landets 1 456 gårdar har kapacitet att visa film på premiärdatum. Att ge publiken en storslagen filmupplevelse samtidigt som det sker i Hollywood är ett fantastiskt sätt att bygga stolthet över den egna bygden. Tyvärr var det inte så många av bygdegårdsbiograferna som orkade följa med på den digitalisering av biograferna som genomfördes under 2000-talets första decennium. Många av de då cirka 40 bygdegårdarna som var klassade som biografer valde att lägga ned i stället. Digitaliseringen var nämligen en tämligen dyr historia som avskräckte flera föreningar trots möjligheten till ekonomiskt stöd från filminstitutet. Den teknik som krävs av en biograf är mycket specifik och kan inte inhandlas hos vanliga radio/tv-handlare. All utrustning skall följa en klassning som kallas DCI, Digital Cinema Initiatives. Det är på detta sätt filmskaparna kan vara trygga i att filmen visas på samma sätt oavsett om det är på en liten bygdegård eller på en stor innerstadsbiograf. Att starta upp en digital biograf idag behöver dock inte vara en så kostsam historia. Genom kloka inköp av delvis begagnad utrustning kan man vara i gång ganska snabbt. En som vet allt om detta är Oscar Abrahamsson i Fotskäls bygdegårdsförening som återupptog sin biografverksamhet 2018 efter att ha legat i träda under några år. – Vi valde att satsa på begagnad utrustning, vilket ofta kan vara den bästa vägen framåt. Det är mycket lättare att hitta en finansiär för en utgift på 50 000–100 000 kronor än fem till tio gånger så mycket när man inte har någon verksamhet att visa upp. Man kan uppgradera efter hand när man kan visa att man är i gång, säger Oscar. Föreningens strategi har hela tiden varit att försöka automatisera saker så att det är enklare att köra film. Från att behöva tre till fyra personer per visning räcker det nu med en till två personer. – Det gör att vi nu kör mycket fler visningar. 2022 körde vi cirka 120 visningar för drygt 2 100 personer. Detta har blivit föreningens centrala verksamhet och överlägset bästa inkomstkälla, fortsätter Oscar. Det som skiljer en biograf från en bygdegård som visar film vid enstaka tillfällen är dels tekniken som används, dels rättigheterna. En biograf bär ett ”personnummer” tilldelat av filmägarnas kontrollbyrå och med hjälp av detta nummer kan man beställa de filmer man vill visa direkt från filmbolagen. Inom de råmärken som branschen kommit överens om kan man sedan marknadsföra och sälja biljetter. Detta står i tydlig kontrast till de enstaka filmvisningar som görs via Swedish film. Vill man sälja biljetter och sätta upp affischer till sådana visningar är man hänvisad till några få specifika filmbolag och endast äldre titlar som publiken idag har full tillgång till via streamingtjänster. Dessa visningsplatser får inte heller kallas för biograf. Men oavsett vilken typ av visning man väljer att genomföra är grundprincipen densamma – när salongen slocknar, då vaknar magin. NIKLAS FISCHER Nypremiär! Efter nära ett år utan visningar startade man upp Saga Bion i Kårsta Ekskogens bygdegård igen med en visning av ”A man called Otto” för en nöjd publik. Foto: Jan Eriksson 10