STT 1
14 STT Vecka 21 onsdag 20 maj 2015 TYCK TILL REDA
KTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 GRATIS ÄR GOTT! ÄNNU MERA ELIN Tänk på döden De fl esta ska inte dö. Några ska dö, men inte nu. Det var en kall januarimorgon 2009. Jag väntade på bussen på en mörk busshållplats i Lockryd. Som vanligt läste jag igenom informationstavlan för att fördriva tiden, när mina ögon föll på något nytt . En bunt med kort i en behållare, och jag tog upp ett . På framsidan stod det jag har tagit ställning. Det hade inte jag gjort än, men fem minuter senare var jag en möjlig organdonator. Kortet kom från Socialstyrelsen och var ett så kallat donationskort, ett bevis att bära med sig i plånboken för att i den värsta av situationer göra sin vilja känd. En oförändrad vilja Tiden gick och mitt kort låg där i plånboken, det fi ck byta plats några gånger när bytt e plånbok, men min vilja förändrades inte. Några år senare anmälde jag mig även till donationsregistret på Socialstyrelsens webbsida livsviktigt.se. Och nu har frågan om organdonation blivit aktuell i mitt liv igen i och med en uppgift som ingår i min utbildning där jag har ett samarbete med organisationen MODmer organdonation. Positiv men okänd vilja I Sverige är det så att om inte din vilja är känd och du dör så måste dina anhöriga avgöra om du skulle kunna tänka att donera dina organ. Finns då den minsta lilla tvekan så doneras inte organen. Idag är nästan 85 proANNONSERA I STT SÅ INGÅR ALLT! Papperstidningen • Datorn • Mobilen • Läsplattan Det är inte svårt att göra sin vilja känd. cent av svenskarna positiva till organdonation, men tyvärr gör få sin vilja känd. På grund av dett a dör varje år ungefär 50 personer i väntan på sina nya organ. Att göra sin vilja känd är därför oerhört viktigt. Att inte donera Att prata om död och donation är svåra ämnen och man stöter ofta på argument för att inte donera. Det tre vanligaste anledningarna till att inte donera sina organ är att det fi nns en risk att de kommer vara obrukbara, att jag kanske behöver dem efter min död, och jag är odödlig. Att prata om döden Den vanligaste anledningen är det sistnämnda. De fl esta ska inte dö. Några ska dö, men inte nu. Döden är så svår att prata om att den riskerar livet på andra. Att oroa sig för att man kanske inte kan donera sina organ är onödigt, om det inte gå så går det inte, och ingen kommer ge dig sämre vård för att dina organ ska gå att donera. Att rädda en människas liv är alltid prio ett . Att känna att man kanske behöver sina organ efter döden tangerar det religösa. Jag har ingen aning om det är så såklart, men det jag vet är att alla världsreligioner är för organdonation eftersom det anses osjälviskt och vackert att ge en annan människa det fi naste man kan få, nämligen livet tillbaka. Jag hoppas att om det fi nns ett liv efter döden är det min själ som lever vidare och då vill inte jag att användbara organ ska ligga i rutt na eller brännas upp. Aktuellt att annonsera om... • Mors Dag • Sommarfräscht i butiken • Till trädgården • Sommardäck & bilvård • Aktuella evenemang • Så har vi öppet i sommar Kontakta någon av våra säljare för annonsbokning: Marina Bengtsson | 0325-479 55 | marina@stthuset.com Mathias Bång | 0325-479 65 | mathias@stthuset.com Sune Strand | 070-569 50 14 | sune@stthuset.com GRATISTIDNING I TRE KOMMUNER Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Redslared. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon fi nns även på annumeraelin@blogspot.com. Att ge och ta Vårt samhälle är uppbyggt kring devisen att för att få något måste man ge något. Om jag är beredd att ge bort mina organ efter min död, kan jag med gott samvete ta emot ett organ om jag skulle bli sjuk. Sjukdom och död händer, så är det bara. Det är inte svårt att göra sin vilja känd. Det räcker att tala om hur man vill ha det för en nära anhörig. Den lilla gesten kan rädda ått a liv. Ibland måste man tala om döden för att förhindra döden. Riktade insatser för att minska hälsoklyftorna. CHRISTIN STORMVALL REPLIK Svar gällande Eckard Klugs insändare”Får inte stödja privat företag” i STT v 20. ECKARD HAR FÅTT ALLT OM BAKFOTEN Eckard Klug har verkligen lyckats få allt om bakfoten! Eckard, du behöver nog läsa på mer innan du skriver... Mycket mer! Centerpartiet har tvärtemot vad du skriver röstat för att de 4,7 mkr ska tillbaka till kommunen. Häng med bätt - re i vad som händer och sägs i vårt KF vetja! Centerpartiet är emot att pengarna ska utebli, vilket sker vid en konkurs. Därför är vi alltså emot att driva fj ärrvärmen i konkurs, vilket just nu görs av Svenljunga Bostäder AB, när man nu drar bort ett stort antal lägenheter för att istället konvertera till miljöskadligt alternativ. Dett a har skett helt på eget bevåg, utan att kommunfullmäktige varit tillfrågade. Trots att det är en stor fråga av principiell vikt och går stick i stäv med kommunfullmäktiges beslutade miljöpolicy. Svenljunga Bostäder AB går över sina befogenheter här, vilket borde bli föremål för ansvarsprövning. Nästa stora faktafel Eckard SKOLMATEN TRANEMO KOMMUN SKOLOR & FÖRSKOLOR Mån: Stekt korv med potatissallad. Tis: Alt 1: Rostad hel blomkål med indisk kokosgryta. Alt 2: Italiensk linssoppa. Foccaciabröd. Ons: Höns i currysås. Matvete och kokt ris. Tor: Stekt makrill med potatis