1177 Vårdguiden 1
Tema cancer / Att komma tillbaka Rehab för livet
Maria Hellbom är psykolog och verksamhetschef för Centrum för cancerrehabilitering vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. sjukdomsfasen, rehabiliteringsfasen och uppföljningsfasen. För en del patienter måste rehabiliteringen börja redan under pågående cancerbehandling. Då handlar det ofta om att upprätthålla kroppsfunktioner och begränsa biverkningar av strålbehandling. – När du till exempel får strålbehandling för öron, näsa halscancer kan du behöva gapträna för att inte få problem med att gapa och även svälja senare. Ett annat exempel är kvinnor som behandlas för gynekologisk cancer och kan behöva ett särskilt inlägg för att hindra sammanväxningar i vaginan. Bearbeta och planera för framtiden Att få hjälp att bearbeta det man går igenom och planera för framtiden är en viktig del av den psykosociala rehabiliteringen, som många har behov av tidigt. – Många funderar över hur livet kommer att bli när behandlingen är över. Kommer allt att bli som vanligt, kan jag gå tillbaka till jobbet, hur kommer det här att påverka min sexuella förmåga, mitt kärleksliv? Patienter med kronisk cancersjukdom som behöver livslång behandling kan vara särskilt hjälpta av specialiserad cancerrehabilitering. – Det kan vara patienter som opererats för För att må så bra som möjligt under och efter en cancer behandling behövs ofta rehabilitering och psykologiskt stöd. Behovet av rehabilitering är individuellt och kan komma tidigt eller många år efter avslutad behandling. – Alla har inte samma behov. Många cancersjukdomar kan numera botas relativt snabbt och enkelt, särskilt om de upptäcks tidigt, säger Maria Hellbom, psykolog och verksamhetschef för det nyöppnade Centrum för cancerrehabilitering vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Centret drivs av Stockholms läns landsting och tar emot patienter från hela landet. Där finns specialister på cancersjukdom och rehabiliteringsmedicin: Sjuksköterskor och läkare, 12 psykolog, fysioterapeut och arbetsterapeut. Du kan få en remiss från din sjukhusklinik eller husläkare men du kan också söka själv, med så kallad egenremiss. Det psykologiska och kroppsliga behovet av stöd och vård under och efter en cancerbehandling varierar stort. Det kan handla om allt från sväljsvårigheter och inkontinens till rädsla för återfall eller sorg över att man mist möjligheten att bli gravid. Att ha ett bra psykosocialt och ekonomiskt skyddsnät kan också påverka behovet av stöd. Maria Hellbom vill se cancerresan som ett flöde utan skarpa gränser mellan den akuta mag tarmcancer som kanske har flera stomier, (öppningar i bukväggen för tömning av tarm och blåsa). En annan stor grupp är de som får stora skador av strålbehandling med tandlossning, sår och ärrvävnad i munnen,säger Maria Hellbom. Stöd på längre sikt Ibland är behovet av rehabilitering inte så stort direkt efter en cancerbehandling. Vissa problem uppstår först långt efteråt, när du inte längre har någon kontakt med sjukhuset. Centrum för cancerrehabilitering kan ge råd till din vårdcentral om hur de kan hjälpa dig på bästa sätt. Det kan till exempel gälla specialistkompetens inom lymfterapi som många bröstcanceropererade med lymfödem är beroende av livet ut. – Om du behöver hjälp av en dietist, tandläkare eller smärtspecialist så ordnar vi den kontakten också. Oavsett vilka rehabiliteringsbehov du har ska du kunna få hjälp här, säger Maria Hellbom. n MER INFORMATION rehabcancer.se 1177 Vårdguiden nr 1 2017