Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Chefredaktören har orde t Sämre innan det blir bättre? D et har gått 13 år sedan den irländske statsvetaren Peter Mair gick ur tiden, blott 60 år gammal. Mair, som vid tiden för sin bortgång var professor vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens, var specialiserad på komparativ – jämförande – politik, med särskild betoning på partier och partisystem. Inför det stundande valet till Europaparlamentet läser jag Mairs postumt (2013) utgivna bok Ruling the Void: The Hollowing of Western Democracy, i vilken han utforskar försvagningen av demokratisk praxis i västerländska demokratier. Analysen omfattar såväl nationell nivå som EU-dito, och Mairs viktigaste slutsatser kan summeras i fem punkter:  Demokratiunderskott: EU lider av ett betydande demokratiskt underskott. Dess beslutsprocesser uppfattas ha brister vad gäller insyn, ansvarsutkrävande och direkt medborgarinflytande, samt en växande klyfta mellan medborgare och deras politiska företrädare. Till underskottet bidrar även EU:s komplexa struktur, med makt koncentrerad till icke-valda organ som EU-kommissionen och Europeiska centralbanken.  Teknokratisk styrning: I likhet med sin analys av inrikespolitik, observerar Mair en trend mot ökad teknokratisk styrning även inom EU. Viktiga beslut fattas allt oftare av experter och byråkrater – snarare än av folkvalda politiker. Trenden förvärrar det demokratiska underskottet genom att begränsa medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocesser.  Upplevt avstånd: Det upplevda avståndet mellan EU-institutionerna och vanliga medborgare lyfts fram av författaren. Många känner sig bortkopplade från beslutsprocesser på EU-nivå, vilket urholkar allmänhetens förtroende och EU-systemets legitimitet.  Begränsat ansvar: Mair kritiserar EU-institutionernas begränsade ansvar gentemot medborgarna. Han menar att avsaknaden av direkt valansvar för viktiga ”Vad gäller efterfrågade reformer av EU-systemet har inte mycket hänt.” beslutsfattare, såsom EU-kommissionen, undergräver demokratins principer om representation.  Spänning mellan nationell politik och EU-politik: Expansionen av EU:s befogenheter, och integreringen av dessa på nationell nivå, har lett till en hos medlemsländerna upplevd förlust av suveränitet. Vilket förstås underblåser skepsis och motstånd mot EU-systemet och dess maktanspråk. Många läsare nickar nog instämmande till ovanstående, inte minst med bäring på de jaktliga frågor där EU:s överhöghet gjort sig påmind genom åren. Men har det skett någon förändring sedan Ruling the Void gavs ut? Vad gäller efterfrågade reformer av EU-systemet har inte mycket hänt. Däremot tycks valdeltagandet generellt – i hela EU – såväl som i Sverige ha ökat sedan dess. 2004 deltog 37,85 procent av röstberättigade svenskar i EU-valet. I det senaste valet, 2019, var andelen 55,27 procent. I EU som helhet röstade 45,47 procent av medborgarna i valet 2004, i de två därpå följande valen runt 42 procent, men 2019 ökade andelen till 50,66 procent. Enbart valdeltagandet räcker inte som indikator på medborgarnas förtroende för ett politiskt system. Men givet utvecklingen i Europa under det senaste decenniet – inte minst de stora migrationsutmaningarna – går det förstås att resonera i de banorna. Måste tiderna först bli sämre, för att väcka medborgarnas engagemang i att åter skapa någonting bättre? Det saknas inte utmaningar för det projekt som en gång föddes ur andra världskrigets ruiner (1950- talets Europeiska kol- och stålgemenskap), och som nu är inne på sitt åttonde decennium. Den 9 juni är det val till EU-parlamentet. På sidorna 32–38 kan du läsa hur förstanamnen på de svenska partiernas listor besvarar Svensk Jakts frågor. Läs mer svenskjakt.se/tag/rennaringslagen-utreds/ BOM! Hur ser det egentligen ut med laglydigheten och etiken i samband med rovdjursjakt? Nu lyfts frågan till Naturvårdsverket (läs mer på sidan 26). TRÄFF! Inga andra medier bevakar renmarksutredningen lika ingående som Svensk Jakt. Artiklar och poddar kan du ta del av här: MISSA INTE Vårjakt efter råbock är inte okontroversiellt. Samma sak gäller med bågjakt. Svensk Jakts Kristoffer Pettersson åkte till danska Bornholm och kom hem med ett reportage om båda delarna (sidorna 10–16). Konstnären Rolf Svensson låter oss stifta närmare bekantskap med järven (sidorna 56–59), vi testar kamouflerande ansiktsmasker (sidorna 50–54), tittar närmare på viltinventering med drönare (sidorna 66–69) – och mycket, mycket mer. Martin Källberg Chefredaktör martin.kallberg@svenskjakt.se Nr 6 | 2024 SVENSK JAKT 7 Svensk Jakt Bockjakt med båge Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Inför EU-valet Svensk Jakt Dovjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Ansiktsmasker Svensk Jakt Järvens år Svensk Jakt Bygg en hundförarlåda Svensk Jakt Kalvmärkning Svensk Jakt Viltinventering med drönare Svensk Jakt Viltvård Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Vapenfrågor Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Kåseriet Svensk Jakt Nästa nummer