Loading...
Årsskrift 2001 1
Årsskrift 2001 Sida 2
Årsskrift 2001 Sida 3
Årsskrift 2001 Sida 4
Årsskrift 2001 Sida 5
Årsskrift 2001 Sida 6
Årsskrift 2001 Sida 7
Årsskrift 2001 Sida 8
Årsskrift 2001 Sida 9
Årsskrift 2001 Sida 10
Årsskrift 2001 Sida 11
Årsskrift 2001 Sida 12
Årsskrift 2001 Sida 13
Årsskrift 2001 Sida 14
Årsskrift 2001 Sida 15
Årsskrift 2001 Sida 16
Årsskrift 2001 Sida 17
Årsskrift 2001 Sida 18
Årsskrift 2001 Sida 19
Årsskrift 2001 Sida 20
Årsskrift 2001 Sida 21
Årsskrift 2001 Sida 22 Thure över och blev klubbpr
o. Det var rätt adress. Han kom att stanna ända till hösten 2000. I vintras röjde han ur sin shop och gjordes till hedersmedlem i klubben. bild på färsk pro. D "En biktfar" Thure har bestämda åsikter om hur en golfklubb ska drivas. Det finns väl ingen som vet så mycket om en klubb som en gammal pro. "Man är som en biktfar", säger Thure. Snacket går. Nästan allt som sägs är att något är dåligt och nästan allt som som sägs är prat i luften eftersom folk inte vet hur det egentligen ligger till. "En golfklubb har väldigt dålig information", säger Thure. "Det räcker inte med att säga att det hänger en pärm i klubbhuset." För att lyckas som klubbpro måste man lära sig att handskas med medlemmar som pockar på att få bikta sig, förklarar Thure. "De snor kreativitet." För att lätta på trycket mot pron anser Thure att klubbarna ska sköta range och shop och låt~ instruktörerna vara just instruktörer - väl betalda instruktörer. Det skulle föra mycket gott med sig. Till exempel skulle det bli bättre fart på banan om det blev ett krav i klubben att varje medlem ska ta två lektioner varje säsong. Spelarna skulle helt enkelt bli duktigare och ägna mindre tid åt att leta efter sina bollar. Dpå talangjakt Under sin tid i Täby var Thure också landslagstränare för flickorna och damerna under åren 1975-1983. I elitgruppen under de här åren fanns Lotta Neumann, Helen Alfredsson och andra som senare spelat ute i stora golfvärlden. Thure såg dem när han ordnade 22 talangjakt. Det märktes skillnad mellan dem som bara kunde slå rakt fram och dem som kunde leka med bollen. Ute på banan sökte han efter modiga flickor och flickor som förstod vart bollen ska spelas för att göra nästa slag så lätt som möjligt. "Sverige var först med att ha en coach för lagen", berättar Thure. Men i början var det inte tillåtet att ha coachen med på mästerskapen. I stället följde Thure med till mästerskapsbanan på en träningsresa. Han spelade in en rond på video och kunde sedan inför tävlingen visa spelarna de bästa linjerna. Han var noga med att aldrig tala negativt - "akta er för den där bunkern" - utan alltid positivt - "dit ska ni slå för att kunna gå mot flaggan". DJEM-guld efter löptur Från åren med dessa landslag har Thure några av sina bästa golfminnen. Och några som är smärtsamma. Han ångrar till exempel att han i ett juniorEM placerade Lotta Neumann i sista matchen så att hon fick spela mot Laura Davies. Laura slog långt. Lotta höll emot med sitt spel runt greenerna men förlorade på sista hålet. Den seger han helst berättar om är junior-EM 1981 på Wentworth i England. Det var generationsskifte och förbundet hade skickat ut ett ungt lag "för att se och lära". Thure visste att juniorerna kunde mer än så och efter segrar mot Italien och Frankrike stod Sverige i final mot Eng-Iand. Inför singlarna på eftermiddagen ledde Sverige. Det var nervöst på rangen. Flickorna var bleka i ansiktet. Då skickade Thure ut dem på en löprunda. När de kom tillbaka hade de åter rosor på kinderna och kunde gå ut och spöa engelskorna trots att
Årsskrift 2001 Sida 23
Årsskrift 2001 Sida 24
Årsskrift 2001 Sida 25
Årsskrift 2001 Sida 26
Årsskrift 2001 Sida 27
Årsskrift 2001 Sida 28
Årsskrift 2001 Sida 29
Årsskrift 2001 Sida 30
Årsskrift 2001 Sida 31
Årsskrift 2001 Sida 32
Årsskrift 2001 Sida 33
Årsskrift 2001 Sida 34
Årsskrift 2001 Sida 35
Årsskrift 2001 Sida 36
Årsskrift 2001 Sida 47
Årsskrift 2001 Sida 48