GLAS 1
Mikael Söderlund Paul Rogers När minnena av somma
ren bleknar och hösten övergår till vinter fungerar vädret som en påminnelse om vårt nära förhållande till naturligt ljus, dagsljus. Trots att människans förhållande till naturligt ljus är fundamentalt är det dock inte lika självklart och enkelt att definiera byggnaders lägstanivå för tillgång till naturligt ljus. Boverket försöker lösa problemet i sitt förslag till uppdaterade byggregler, men hur har det gått? Text: Mikael Söderlund och Paul Rogers, ACC Glas och Fasadkonsult Norden är unikt jämfört med andra regioner när det gäller dagsljus och solljus. Solen är relativt svag och lågt stående och större delen av året är ljuset dämpat med långa skuggor. Nordbor tillbringar mycket av vintersäsongen inomhus, vilket gör att tillgången till utblick är extra viktig för att känna en koppling till världen utanför. Det är därför som svenska regelverk under de senaste femtio åren har haft rekommendationer som specifikt behandlar dagsljus, solljus och utblick. Forskningen tydlig om hälsofördelarna I samband med att vi närmar oss den mörka vinterperioden kommer vi att känna av bristen på dagsljus. Våra kroppar behöver dagsljus för att må bra. Det har en intensitet, spektralfördelning och variation som inte går att nå på artificiell väg. Naturligt ljus hjälper till att reglera kroppens inre klocka, cirkadiska rytmen, och påverkar bland annat vår sömnkvalitet, vårt humör, vakenhet och kognitiva förmåga. Solljus i sin tur stimulerar produktionen av serotonin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och hjälpa till att lindra symtom på depression. Studier har visat att exponering för naturligt ljus under dagen ökar koncentrationsförmågan, den kognitiva funktionen samt produktiviteten. Våra ögon är särskilt Boverkets nya byggregler anpassade för dagsljus så tillgången till dagsljus i stället för artificiell belysning kan också minska ansträngningen på våra ögon. Att ha tillgång till utblick har även det påvisats ha positiv effekt på människors hälsa. Kort sagt har det bevisats att naturligt ljus och utblick väsentligt bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa. Rapporter från Folkhälsomyndigheten (2017) och Arbetsmiljöverket (2019) ger båda starka argument till varför vi bör prioritera dagsljus och utblick i den byggda miljön. Boverkets förslag till reviderade byggregler En av de större ambitionerna med det nuvarande förslaget har varit att förenkla och öka flexibiliteten i reglerna. På vissa sätt har detta uppnåtts. För dagsljus i bostäder har den föråldrade metoden med dagsljusfaktor i en punkt ersatts med en dagsljusfaktor som ett medianvärde samt att den ofta feltolkade fönsterareametoden har övergetts. Med uppdateringen övergår bedömningen av dagsljus på rumsnivå till att i stället bedöma dagsljuset på bostadsnivå (vilket har varit fallet för solljus i många år). Det finns fördelar med dessa förändringar, men det föreslagna regelverket innehåller också förenklingar som försämrar skyddet mot ohälsa. Det tydliga kravet på ”fönster mot det fria” har försvunnit, vilket möjliggör vistelserum som öppnar sig mot inglasade gårdar samt kokvrår. Det öppnar också för kök, vardagsrum och sovrum helt utan tillgång till dagsljus och utblick. Även om de kommersiella incitamenten för detta förhoppningsvis är låga finns det dock en reell risk att bostäder byggs efter denna princip. I sin konsekvensutredning skriver Boverket: ”Vistelserum i bostäder utan dagsljustillgång kan dock inte anses uppfylla det övergripande kravet i 3 kap. 9 § PBF, att byggnadsverk ska vara projekterade och utförda så att det inte medför en oacceptabel risk för hälsan.” Få är dock medvetna om detta förtydligande, snarare verkar risken för missförstånd mycket stor. För lokaler öppnar dessutom bristen på en kvantitativ kravställning för en extremt liberal tolkning av vad som utgör ”tillgång till dagsljus”. Dagsljus- och utblickskraven i AFS 2020:1 innefattar ett visst skydd för arbetsplatser, men det är viktigt att notera att skolor, förskolor och äldreboenden faller inom Boverkets kategorisering av ”lokaler”. Borttagandet av det kvantitativa kravet för dessa verksamheter är uppseendeväckande då Folkhälsomyndigheten för inte så länge sedan skrev: ”Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering när trenden är att > GLAS 4.2023 41