STT 1
SVENLJUNGA BYGDEN AXELFORS | HILLARED | HOLSLJUNG
A | HÅCKSVIK | KALV | LOCKRYD | MJÖBÄCK | MÅRDAKLEV | ROASJÖ SEXDREGA | SANDSJÖN | STRÖMSFORS | SVENLJUNGA | ÄLVSERED | ÖRSÅS | ÖSTRA FRÖLUNDA | ÖVERLIDA REDAKTÖR: KATARINA JOHANSSON · 0325-479 62 SVENLJUNGA I en tjänstemannautredning föreslås att fyra skolor och två förskolor i Svenljunga kommun ska läggas ner, ett förslag som upprör byalagen på de orter som kan komma att drabbas. Förslaget har dock ingen politisk förankring, säger Monica Björsell (LPo), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. – Det här är bara ett underlag. Vi är flera partier som arbetar med motförslag nu. Fyra skolor föreslås läggas ned I ”Detta är bara ett underlag” för så är det vår skola. Den utredningen föreslås nedläggning av skolorna i Hillared, Holsljunga, Mjöbäck och Mårdaklev samt nedläggning av förskolan i Mjöbäck och eventuellt även Holsljunga. Detta upprör byalagen på de fyra orterna. – Vi är väldigt frusterade här nu. Detta kom just efter att kommunen beslutat att stänga Toftalyckans vård- och omsorgsboende i Överlida. Det känns som de påbörjat en nedmontering av landsbygden, säger Marie Mårtensson, Mjöbäcks byalag och Sandra Bengtsson, Holsljunga byalag. I Hillareds byalag sätter man sig bestämt emot en nedläggning. – I Hillared flyttar det in jättemycket barnfamiljer. En anledning till inflyttningen är att det finns en skola här, och en nedläggning ser vi som ett hot mot en växande bygd, säger byalagets ordförande Ann Hansson. Även i Mårdaklevs byalag är reaktionerna starka. – Vi är eniga om att är det något vi kommer att strida Skolplanen ska behandlas av BUN i september, och kommer därefter att gå ut till de olika partierna på remiss. Beslut om den nya skolplanen ska fattas i november/december. Monica Björsell säger att det finns ett behov av en långsiktig skolplan i kommunen. Hillareds skola hotas av nedläggning. Eleverna kommer om förslaget går igenom att flyttas till Sexdrega. – Vi kan inte ha småskolor som hotas hela tiden, utan vi behöver få förutsättningar för om en skola ska läggas ner. Vi vill vara lyhörda mot medborgarna, så är det någon som har ett förslag på hur man gör en långsiktig plan får man gärna kontakta oss. Monica Björsell tror inte något parti i kommunen ställer sig bakom förslaget som finns i underlaget. – Men säg att det finns någon majoritet som vill driva igenom det, då handlar det om 15-20 år framåt i tiden. Men så långt fram vet man ju inte alls vilket underFOTO: KATARINA JOHANSSON har ju varit hotad tidigare, men vi trodde den var räddad nu när det fötts så mycket barn i byn de senaste åren, säger Jenny Magnusson. Monica Björsell (LPo), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger att utredningen inte är att betrakta som ett förslag till skolplan. – Jag ser det som att vi blivit presenterade ett underlag av tjänstemännen. I Landsbygdspartiet ser vi skolnedläggningar som ett hot mot landsbygden, och vi är flera partier som arbetar med motförslag nu. Tjänstemännen vet ocksatt detta kommer att debatteras hårt framöver. ”Ett hot mot en växande bygd.” ANN HANSSON HILLAREDS BYALAG lag dessa skolor kommer att ha? – Nej, och därför måste vi ha en skolplan som är flexibel, som går att vrida lite på. KATARINA JOHANSSON katarina@stthuset.com Utredningens förslag Holsljunga skola, och eventuellt även förskolan, föreslås läggas ner. I Mjöbäck föreslås både skolan och förskolan läggas ner. Mårdaklevs skola föreslås läggas ner. Skoldialogen får kritik av deltagare SVENLJUNGA Skoldialogen som genomförts med syfte att låta alla medborgare komma till tals, får nu kritik. – Intrycket vi fick var att tjänstemän och politiker redan bestämt sig, dialogen var bara ett spel för gallerierna, säger några deltagare STT talat med. I skoldialogen har tanken varit att samla in olika perspektiv på skolfrågan. Dialogen påbörjades under 2016, då kommunen tog in perspektiv från elever och personal. Under våren har sedan alla invånare haft möjlighet att vara med och tillsammans med tjänstemän och politiker diskutera skolans framtid under ett antal dialogkvällar. I ett sammanfattande dokument, som finns att läsa på kommunens hemsida, redovisas vad man kommit fram till. Sammanfattningen har sedan legat till grund för tjänstemännens utredning, som man kan läsa om i ovanstående artikel. Men formuleringarna i sammanfattningen överensstämmer inte med vad som sagts på mötena, säger de deltagare STT talat med. I dokumentet står bland annat att ett flertal i gruppen tycker att det är nödvändigt att sikta på större skolor. – Det stämmer inte alls, det var något tjänstemän och ledande politiker förespråkade, säger deltagarna. Anledningarna till att större skolor skulle vara nödvändiga är enligt dokumentet bland annat att det skulle möjliggöra mångfald och skapa kollegiala samarbetsmöjligheter. – Att det skulle krävas större skolor för att uppnå mångfald är helt galet, manfattningen står det: ”Det är inte lätt att hitta behöDet fanns inget utrymme för visioner. DELTAGARE I SKOLDIALOGEN det finns lika stor eller större mångfald i våra små skolor. Och kollegialt samarbete kan också ske, och sker redan nu, mellan lärare på de olika småskolorna. I en annan punkt i samriga lärare i alla ämnen – även i en stor skola. Troligtvis ännu svårare i mindre skolor som ligger långt ifrån centrum.” En spekulation som man inte har några belägg för, säger deltagarna. – Vi har behöriga lärare idag, men politikerna är inte rädda om dem. Och det finns många lärare som föredrar att jobba på små skolor. Monica Björsell (LPo), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger att svårigheten med rekrytering av lärare handlar om framtiden. – Det finns mycket äldre lärare i kommunen. De är utbildade som lärare för låg- eller mellanstadiet. Nu utbildas lärarna till ämneslärare, och det är det som skapat en oro hos tjänstemännen. Monica Björsell medverkade under nästan alla dialogmöten, och hon håller inte med om att deltagande politiker och tjänstemän skulle ha bestämt sig i förväg för vad de ville komma fram till. – Jag, liksom övriga deltagande politiker, satt mest tysta och lyssnade på de synpunkter som kom fram. Var och en har ju sitt perspektiv med in och jag kan inte svara för hur andra har upplevt det. Skoldialogen som helhet borde varit upplagd på ett helt annat sätt, säger en av deltagarna: – Det saknades vilja att lösa problematiken på ett annat sätt än genom att lägga ner skolor. Det fanns inget utrymme för visioner, att bara få spåna. Till exempel om hur man kan utnyttja den nya tekniken, eller hur man kan lägga om skolskjutsar. – Det är ganska fräckt att bjuda in till en dialog utan att sedan ta med våra synpunkter i utredningen. Hade det varit en riktig dialog hade vi fått vara med och ta fram skolplanen. KATARINA JOHANSSON Högvad: Nedläggning av Hols ljunga skola och Mjöbäcks skola. Eleverna flyttas till en utbyggd, alternativt nybyggd skola i Överlida. Nedläggning av förskolan i Mjö bäck, eventuellt även nedläggning av förskolan i Hols ljunga. Kindaholm: Nedläggning av Mårdaklevs skola. Eleverna flyttas till Östra Frölunda, där man då behöver bygga en ny skola och idrottshall. Lysjöområdet: Nedläggning av Hillareds skola. Eleverna flyttas till en utbyggd eller nybyggd skola i Sexdrega.