MIN JAKT ”Stödet känns bra och när jag kramar för
siktigt på avtryckaren så vet jag effekten redan innan skottet gått.” full gång med att skala ett par aspkvistar. De sitter dessvärre lite för nära vattnet så någon tanke på skott kommer inte på fråga. Jag passar och på att föreviga ögonblicket med en bild tagen ur kikarsiktet. Skruvar upp korken till termosen, toppfyller min gamla björkkåsa och kikar på bäverparet som kalasar på andra sidan helt ovetandes om min närvaro. Efter en stund kommer mörkret lite smygande, jag ser dock glasklart i mitt kikarsikte och jag vet med mig att jag borde ha minst en timmes skjutljus tillgodo. Bävrarna tycks oroa sig över något och glider ner i vattnet för att återigen kolla vittringen, nu kan jag räkna tre bävrar i vattnet och jag gnuggar ögonen för att försäkta mig och att jag ser rätt. I kikarsiktet kan jag tyda att den sist anlända bäver är av betydligt större sort, likt en ankfamilj simmar de på led och går upp 44