Omtanke 1
(Vegas). Det nya systemet tas förhoppningsvis i b
ruk i slutet av detta år och möjliggör på sikt att fler spelansvarsverktyg blir tillgängliga för våra kunder på Vegas. • Upprättande av ett forskningsråd som varje år delar ut fem miljoner kronor till spelrelaterad forskning om till exempel hjärnans belöningssystem och beroendesjukdomar. Spelberoendeforskningen är relativt eftersatt i Sverige och vår förhoppning är att både vi som bolag och samhället kan ta del av ny kunskap kring detta och att vi kan tillämpa nya rön i utvecklingen av nya ansvarsverktyg. Hur stor procent och hur många kronor av Svenska Spels inkomster går till förebyggande arbete? Det här är en fråga där vi kan bli tydligare i vår kommunikation och redovisning. Avseende hur vårt överskott fördelas så finns det idag inget öronmärkt belopp eller någon procentsats som går till finansiering av extern verksamhet. Å andra sidan har vi sedan Svenska Spel bildades levererat in cirka 67 miljarder kronor till statskassan. Hur pengarna används beslutas politiskt men om man skulle vilja allokera en del av vårt överskott till förebyggande arbete så finns i alla fall den möjligheten. Läser man budgetpropositionen ordentligt så framgår att överskottet till stor del fortfarande går till idrotten. När det gäller våra kostnader/investeringar så är det svårare att ge ett bra svar. Vi investerar fem miljoner kronor årligen i det forskningsråd jag nämnde tidigare. Men sen har vi också ganska betydande kostnader för spelansvarsutbildning av anställda, affärspartners och ombud, marknadsföring av spelansvaret, provköp hos affärspartners och ombud etc, etc. Jag kan inte sätta en exakt siffra på det men vi gjorde en mer kvalificerad uppskattning för ett par år sedan och kom då fram till 75-85 miljoner kronor årligen. Till viss del så har de restriktioner och begränsningar vi har i tillstånd och uppdrag avseende bland annat marknadsföring, återbetalning med mera en dämpande effekt på spelandet. Om vänt kan man väl säga att Svenska Spel skulle kunna öka intäkterna betydligt men att vi inte gör det eftersom vi får en obalans gentemot vårt uppdrag och kraven på oss från ägaren. Så regleringen i sig kan väl sägas vara förebyggande eftersom den syftar till ett starkt spelansvar, ett starkt konsumentskydd, motverkande av risk för bedrägerier och att spelandet sker under trygga och kontrollerade former. Det pågår ett arbete inom Svenska Spel för att arbeta med riktlinjer för marknadsföring av spel. När blir riktlinjerna klara och vad kommer de att innehålla? Riktlinjerna har vi haft i många år och arbetat efter. Det som nu sker är en del av en kontinuerlig översyn av våra riktlinjer och policys. Riktlinjerna innehåller bland annat vilka budskap och vilken tonalitet vi vill använda, att reklamen inte får vara för påträngande, uppmuntrar till överdrivet spelande, inte vilseleda, inte överdriva eller innehålla felaktiga uppgifter om sannolikheten för vinst. Vi ska inte heller selektivt vända oss till sårbara eller utsatta grupper i samhället (gäller främst barn). Ungdomar under 18 år får inte ha en central roll i reklamen. Vi vet vilka av våra produkter som har en förhöjd risk för kunden att utveckla spelproblem och riktlinjerna innehåller också vilka begränsningar som dessa produkter ska omfattas av. Därför marknadsför vi t ex poker, kasinospel och spel på värdeautomater mycket restriktivt. Vi erbjuder inte heller insättningsbonusar, nykundserbjudanden eller andra lojalitetsprogram på det sätt som de flesta av våra konkurrenter gör. Utmaningen för oss är att vår andel av den totala spelreklamen stadigt har minskat de senaste tio åren. Från att vi stått för cirka 50 procent av den totala spelreklamen på marknaden är vår andel idag nere i runt 20 procent. Den största anledningen till denna utveckling är att de utländska nätaktörernas marknadsföring ökat under dessa år från noll kronor till 5-700 miljoner kronor årligen. En del av dessa aktörer lägger motsvarande runt 30 procent av sitt spelnetto på marknadsföring. Svenska Spel lägger knappt tre procent. Visst är Svenska Spel en stor reklamköpare men det måste sättas i relation till att vi har 50 procent av spelmarknaden, 4,5 miljoner kunder och ett 20-tal produkter. Det finns ingen vetenskapligt belagd koppling mellan omfattningen av spelreklamen och ett ökat problemspelande. Vår fokus handlar istället om ”hur:et” i reklamen, enligt riktlinjerna ovan. Idag finns inga öronmärkta pengar från Svenska Spel för insatser mot spelproblem. I Finland och Danmark finns system där delar av intäkterna från spel om pengar går direkt till vissa vårdinsatser. I Nya Zeeland får alla spelbolag betala en viss procentsats av sin vinst till Ministry of Health som sedan fördelar pengarna till olika insatser. Hur ser det ut i här i Sverige, vad anser Svenska Spel om dessa system och kan vi vänta något liknande i Sverige? Ja, det finns några olika lösningar för hur överskottet för spelverksamhet fördelas till insatser mot spelproblem. Jag kan inte säga att det ena systemet är bättre än det andra. Vill man politiskt öronmärka en del av vårt överskott till insatser av detta slag så får man fatta beslut om det. Tills vidare kör vi på det som senast är bestämt. Det som vore olyckligt är om en öronmärkning för insatser mot spelproblem blir ett sätt att ursäkta en aggressiv marknadsföring och försäljning, som ett avlatsbrev där man betalar sig fri istället för att ta ett samhällsansvar och jobba aktivt i bolaget med att minimera negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av spelandet. Det borgar inte för ett långsiktigt lönsamt företag på en sund marknad. Vi vinstmaximerar inte verksamheten utan kan också fatta beslut som innebär att intäkterna minskar – ett bra exempel är den veckobudget för svenskaspel.se som vi införde och som innebar att vi tappade mellan 60-100 miljoner kronor netto första året efter att den införts. www.ssil.se 59