STT 1
14 STT Vecka 27 onsdag 6 juli 2016 TRANEMO BYGDEN
Torleif Junkell är född i Gällstad, har drivit företag i Ljungsarp och bor numer som pensionär i Halmstad. ARKIVFOTO: STT 5 frågor till Torleif Junkell LJUNGSARP/HALMSTAD Torleif Junkells bok om Bleckslagarnas historia kom för två år sedan. Nu har han gjort en ny reviderad upplaga, med mer text och bild. Varför skriver du om dett a? – Jag är uppvuxen i miljön, min farfar och pappa var bleckslagare och jag träff ade som ung många gubbar som jobbat med det. Vi hade många bleckmaskiner stående och det blev min hobby att göra iordning dem till ett museum i Ljungsarp, sedan jag blev pensionär runt år 2000. Har museet öppet? – Det har öppet för bokade grupper, min son Fredrik bor nära och kan öppna det. Det kommer en del bussar ibland som är intresserade att se arbetslivshistoria. Vad är bleckslageri? – Bleck är varmförtennt järnplåt som man använde till föremål att förvara mat i. Det var innan förpackningar i papper, glas och plast tog över. Det var tunt, lätt och billigt jämfört med trä och keramik. Man köpte sin mjölk i en medtagen bleckfl aska och förvarade fotogen i bleckkanna. Var Ljungsarp ett bleckcentrum? – Ja, egentligen området från Ulricehamn till En uppdaterad version av boken Bleckslagarnas historia. KÖRKORTS- & IDFOTOGRAFERING Inramningsverkstad Storg. Tranemo www.fotografmatilda.se 0325-702 45 PORTRÄTT, BRÖLLOP & REKLAMFOTOGRAF • • • Varje dag dör 1400 barn av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten Hjälp oss att rädda liv genom rent vatten! SMS:a VATTEN till 72980 för att skänka 50 kronor. - Drop-in tisdagar 14-18 (Övriga tider enl. ök.) Tranemo med Gällstad i centrum. Det var väl ett sätt att dryga ut inkomster från ett magert jordbruk. Många åkte till Tyskland för att lära sig tekniken. Varför har boken kommit i ny upplaga? – De hundra ex jag tryckte 2014 var slut och när jag ändå skulle trycka igen så bearbetade jag den, med mer text och fl er, större bilder. Den första var 28 sidor, denna är 48 sidor. En del av materialet har jag hämtat på Borås museum. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com FOTNOT: Boken fi nns att köpa på Antikvariat Tranan i Limmared, Gamla Ting i Dalstorp och Ekeskogs bokhandel i Ulricehamn. LÅNGT YRKESLIV. Elisabeth Hansson och Gunilla Larsson har varit arbetskamrater länge på samma arbetsplats. Nu går de samtidigt i pension. Med många år i apotekets tjänst TRANEMO Elisabeth Hansson har arbetat i 40 år på Apoteket i Tranemo. Hennes kollega Gunilla Larsson i 25 år. I torsdags gick de i pension. Elisabeth och Gunilla, bägge med yrket receptarie, har sett apotekens förändring genom åren på jobbet. Avregleringen och hela yrkets förvandling. Från ett yrke där man sällan hade kundkontakt, ett hantverksyrke där man tillredde salvor, stolpiller och ögondroppar, till det informationsyrke det är idag. – Nu handlar det mer om att informera om egenvård och olika läkemedel. Tiderna har förändrats, säger Elisabeth Hansson. –Datorerna har också inneburit förändringar, förr skrev vi etikett er för hand. Apoteket i Tranemo servar fortfarande hela kommunen, men efter 2009 kör de inte ut mediciner till alla ombud längre, och personalen är nu fem personer jämfört med tidigare så många som tolv. Elisabeth Hansson började på Apoteket här när vårdcentralen byggdes 1976. – Det har varit roligt att ligga intill en vårdcentral som här i Tranemo, säger hon, Tidigare fanns Apoteket i Limmared och det var där Elisabeth började. Hon var då en återvändare, kom från Ljungsarp men hade utbildat sig i Stockholm och arbetat inom läkemedelsindustrin i Göteborg. Under femton år var hon också chef för apoteket här i Tranemo. Nu går hon i pension vid 67 års ålder med lite blandade känslor. – Jag trivs med att arbeta, och tycker det är roligt med kundkontakten. Men man får ju bestämma sig någon gång, säger hon. Gunilla Larsson som är 66 år och uppvuxen i Värnamo, gick samma utbildning samtidigt som Elisabeth i Stockholm. Kärleken tog henne till Uddebo där hon fortfarande bor och hon arbetade 16 år i Gislaved innan hon 1991 började i Tranemo. Med undantag för några år som utlånad en dag per vecka som dosansvarig i Borås, (då man fördelar mediciner i dosett er till de äldre) har Gunilla varit Apoteket i Tranemo trogen. –Jag De har sett själva yrkets förvandling genom åren. tycker om mitt yrke, det är det jag är utbildad till, säger hon. Viktiga egenskaper som receptarie är noggrannhet, men också att man är social och har lätt att prata med folk. – Och som chef har man ju ett ekonomiansvar också, säger Elisabeth. Apoteket i Tranemo är ett av de apotek, (30 procent) som blev kvar inom Apoteket AB efter avregleringen. Avregleringen betydde att deras nära samarbete med apoteket i Svenljunga slutade. – Tidigare hade vi ett intensivt samarbete och gemensamma utbildningar. Som nyblivna pensionärer får de mer fritid, tillsammans med sina respektive som även de varit arbetskamrater på Teknos. – Min man går också i pension nu, säger Gunilla som har många intressen att ägna sig åt nu som pensionär. Hon dansar gammaldans, trädgårdsarbetet lockar och hon har fyra barnbarn och ett på väg. – Jag tänker också få mer tid att läsa och motionera. Elisabet Hansson tycker om att resa, gärna vandringsresor. – Och nu får jag mer tid att besöka barn och barnbarn i Stockholm och Linköping, tid att träna och vara ute i skogen. Att hinna baka och laga mat mer ska också bli roligt, säger hon. Men kunderna kommer nog fortfarande att se dem bakom disken då och då, när de gör inhopp som vikarie vid behov. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG