GLAS 1
” Inför fönsterbytet i kv Nielsen återvände arkit
ekten Jens Arnfred till husen han ritade för 30 år sedan och gav råd om fönsterrenoveringen. > jämförelse med de befintliga glasens 2,4 m²·K/W. Renovering i stället För renoveringsjobbet anlitades Fräcka Fönster vars offert var betydligt lägre. Förutom priset var en fördel med att renovera i stället för att byta fönster att de boende påverkades i mycket mindre grad. Arbetet med att renovera fönster i en av lägenheterna inleddes under 2020 och när samtliga fönster inspekterades hittade man bara minimala skador i träet. Merparten av de stora fönstren var fasta partier där svällband använts för tätning mot regelstommen. Tätningen var efter nästan 30 år i behov av byte. Fräcka Fönster skrapade rent de befintliga fönstren från gammal lackfärg och bets. De gamla uttjänta svällbanden togs bort. De ursprungliga tvåglasfönstren ersattes med nya tvåglasfönster. I de öppningsbara fönstren byttes samtliga tätningslister. Alla nöjda med resultatet Utvärderingen av en provlägenhet med renoverade fönster var mycket positiv. De boende var mycket nöjda och hade för första gången på länge haft en vinter med ett bra inomhusklimat. Med de nya fönstren hade också energianvändningen minskat med nästan 20 procent. Christer Johansson lät därefter 66 GLAS 3.2024 FOLK FÖRSTÖR INTE SINA HUS AV JÄVELSKAP, DE GÖR DET AV OKUNSKAP. DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT SPRIDA KUNSKAP. Fräcka Fönster åtgärda samtliga fönster på samma sätt. När projektet summerats var både han och Fredrik Hjelm nöjda med resultatet. Kv Nielsens unika arkitektur var bevarad och uppgraderingen hade gjorts med minimalt klimatavtryck. De boende var nöjda och särskilt bra var att man slapp ett fönsterbyte, med allt vad det innebar med långvariga och omfattande byggarbeten inne i lägenheterna. En kuriosahändelse i renoveringen var att Christer Johansson hade köpt in ett parti tätvuxen norrlandsfura, för att säkra upp att det fanns gott om material för att ersätta ruttna karmdelar. Men i hela kvarteret var det endast en löpmeter fönsterkarm som behövde bytas ut. De ursprungliga fönstren, av tätvuxen fura, hade klarat de 30 åren utan större problem. I karmens bottenstycke kompletterades fönstren med en ny dropplist, enligt förslag från Jens Arnfred, målad i samma kulör som fönstren. Viktig insikt om hållbarhet För Bostäder i Borås innebar processen i Hestra en viktig insikt om hållbarhet. Kontakten med arkitekten och hans kunskap möjliggjorde en uppgradering av husen med minimalt klimatavtryck. Inga gamla fönsterkarmar behövde kastas. Några av de äldre tvåglasfönstren kunde användas i andra projekt, medan merparten gick till återvinning. Byts på grund av okunskap Fortfarande byts många fönster runt om i landet i stället för att de renoveras. Ett av alla exempel är ett 50talshus på Kaptensgatan 29 i Göteborg, där ett fönsterbyte planeras trots fönsterkarmar och bågar av tätvuxen fura med en unik träkvalitet, som stått emot många år av dålig skötsel. Alltför många fastighetsägare fattar liknande slentrianmässiga beslut om fönsterbyte. Fönsterrenovering och hållbarhet är ett tema som lyfts fram i boken ”Gör om gör rätt”, skriven av Gustav Bergström och Alfred Skogsberg. Författarna har rest runt i Sverige och gjort nedslag på tolv platser, från Höganäs i söder till Piteå i norr. Många av de exempel som visas är en nedslående kavalkad av ohållbar utveckling där äldre fönster rivits ut och ersatts med nya, ofta utan hållbarhetskalkyl. Det som kännetecknar undantagen, exempelvis staden Hjo i Västergötlad, är att det ofta finns en nyckelperson som står emot, diskuterar och kan förklara de äldre fönstrens estetiska och ekonomiska värden. I Hjo har stadsarkitekt PG Ylanders mångåriga arbete skapat en bred förståelse och samsyn för hur de äldre husen ska vårdas. — Folk förstör inte sina hus av jävelskap, de gör det av okunskap, menar PG Ylander. Därför är det viktigt att sprida kunskap. /