Kambium 1
Kambium FLISOR
Kambium LIVET I SKOGEN
Kambium SKÖT OM DIN SKOG
Kambium KRÖNIKA
Kambium SKOGSÄGAREN
KRÖNIKA UNIKA NATURVÄRDEN Johanna Ydringer är VER
KSAMHETSUTVECKLARE PÅ BILLERUDKORSNÄS SKOG och arbetar bland annat med biosfärområden. F ör oss på BillerudKorsnäs är det viktigt att det fi nns en levande landsbygd där vi som företag verkar. Ett sätt att värna detta är att engagera sig i så kallade biosfärområden. Sverige har fem biosfärområden, utsedda av Unesco, FN:s organ för utveckling, vetenskap och kultur. Ett av dessa, älvlandskapet Nedre Dalälven, ligger inom vårt verksamhetsområde och vi är engagerade i styrelsen. Här fi nns unika naturvärden i form av Färnebofj ärdens nationalpark, bevarade kulturmiljöer samt en arena för forskning och utbildning. Dessutom fi nns det livskraftiga lokala verksamheter med turism som en viktig del. Sommaren 2018 har vi förhoppningsvis ytterligare ett biosfärområde i vårt verksamhetsområde, Voxnadalen i Hälsingland. Ett biosfärområde innebär i sig inga nya restriktioner för allmänhet eller markägare. Alla eventuella begränsningar ska vara lokala initiativ och bygga på överenskommelser mellan till exempel markägare och myndighet. De befi ntliga restriktionerna, såsom regler för naturreservat och nationalparker, gäller fortfarande. Ett biosfärområde innebär alltså inte ytterligare lagskydd. Ett biosfärområde medför heller inte några inskränkningar i allemansrätten. Tvärtom kan man arbeta för att öka tillgängligheten till naturen. För att bli utsett till biosfärområde ska det avgränsade området uppvisa ”insatser som fokuserar på att främja naturvård, samhällsutveckling och utveckling av forskning och utbildning”. Grunden för detta är en lokal förankring och samverkan. Syftet med biosfärområdet är att bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap, utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt, samt stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning. "Ett biosfärområde innebär i sig inga nya restriktioner för allmänhet eller markägare." Veden genom tiderna Ordet ved kommer från det fornnordiska ordet vi∂or, som betyder skog. Ved har historiskt sett varit den absolut viktigaste energikällan för att värma upp hus och inom industrin. Flera länder i Europa var till stora delar kalhuggna under 1500-talet på grund av den stora efterfrågan på trä till ved, material och skeppsbyggen. Vedförbrukningen har varierat mycket genom tiderna, men alltid ökat i kristider. Under andra världskriget blev ved en förutsättning för till exempel våra fordon, som då drevs med gengas. EFTER KRIGETS SLUT blev istället olja och el huvudsakliga energikällor. Bekvämt, skräpar inte ner i bostaden och mindre brandfarligt. På 1990-talet fi ck dock veden återigen ett uppsving tack vare stigande pris på olja och el. Kaminerna sotade mindre och smutsade därmed inte ner och tillverkarna lade mer fokus på design – vedeldandet blev enklare. I dag är ved än mer fördelaktigt på grund av de högst varierande priserna på andra bränslen. . Biosfärområdet i Nedre Dalälven. Källa: Boken Ved av Lars Mytting. #2 | 2017 KAMBIUM 11 DÅ & NU
Kambium FÖRPACKAT