STT 1
STT Vecka 5 onsdag 30 januari 2019 13 Trappstegsm
odellen kan förändra arbetsmarknaden TRANEMO Med en helt ny modell ska personer inom daglig verksamhet och sysselsätt ning få jobb eller sysselsätt ning och kunna försörja sig själva. Det är grundtanken med Trappstegsmodellen, ett projekt som Omsorgssektionen på Tranemo kommun fått pengar till från ESF, Europeiska socialfonden. – Det är ett projekt som kommer att hålla på i tre år, berätt ar José Hernandez som ansvarar för projektet. Det hela började när José började jobba som praktiksamordnare i Tranemo kommun 2015. – Då hade antalet deltagare med beslut om daglig verkdet sig att vi sökte pengar från Europeiska socialfonden (ESF) för att delfi nansiera projektet. José och hans närmaste En målgrupp samhet/sysselsätt ning ökat med nästan 40 procent under de föregående åren. Vi bestämde oss för att ta reda på varför! José fi ck i uppdrag att genomföra en förstudie med syfte att ta fram ett arbetssätt som passar kommunens förutsätt ningar. Förstudien tog ett och ett halvt år att genomföra och resultatet blev Trappstegsmodellen. som historiskt sett varit exkluderade i samhället! JOSÉ HERNANDEZ chef, Torbjörn Georgsson fi ck tre veckor på sig att skriva en ansökan, vilket de gjorde med stöd från socialt ansvarig samordnare Louise Bertilsson och ekonom Viktoria Valtersson. – Och vår ansökna beviljades! Det är sällan ESF beviljar medel för att arbeta med denna målgrupp. Vi har fått möjlighet att göra något unikt i Tranemo! Idag är omkring 30 personer delaktiga i projektet. Utöver José är också Agnes Svensson och Anna Skott anställda för att träff a och kartlägga deltagarna i den dagliga verksamheten för att utröna vilken fas i själva modellen deltagarna befi nner sig och försöka matcha de som vill vidare med lämpliga företag. – Vi vill stödja personer som har den här insatsen i att komma vidare, antingen till studier eller ut i arbetslivet. Daglig verksamhet/sysselsätt ning som insats ska vara en personligt utformad platt form för dessa personer att utvecklas på. Vi vill verkligen påverka och få till en varaktig förändring för den här målgruppen. När han kom tillbaka till jobbet efter sin pappaledighet hade förstudien publicerats. Men vad skulle ske nu? – ”Vi skapar ett projekt”, sa Matt i Järvinen som är övergripande chef för verksmahet inom funktionsnedsätt - ning och socialt stöd. Så kom – Vi har cirka 60 personer inskrivna i den dagliga verksamheten/sysselsätt ningen. Ungefär hälften har förmåga att komma vidare. Målet med projektet är att 50 procent av dem, alltså 15 personer, ska komma vidare från den dagliga verksamheten/sysselsätt ningen under projektets gång och sex personer ska förhoppningsvis kunna skaff a sig en egen löneanställning och egen försörjning. – Det här är en målgrupp som historiskt sett varit exkluderade i samhället. Utvecklingen har gått framåt, men det fi nns fortfarande mycket att göra. Fortfarande ligger projektet lite i sin linda. Kurser José Hernandez, Agnes Svensson och Anna Skott jobbar med Trappstegsmodellen, ett treårigt ESF-projekt som ska ge människor i daglig verksamhet möjligheter att kunna försörja sig själva i sin egen takt. FOTO: TINA HJORTH SVENSSON för deltagarna i projektet har startat, bland annat en jobbkurs, för att deltagarna ska få veta vad det innebär att ha ett jobb eller en praktikplats, hur arbetsförmedlingen fungerar, vad man skulle tycka vore roligt att arbeta med och så vidare. – Dessa människor har ofta svårt att förstå sitt sammanhang, sina rätt igheter och skyldigheter. Därför vill vi tillgängliggöra den informationen. Nästa steg är arbetsplatser. – Vi har redan 15 personer ute på extern sysselsätt ning.Men vi vill öppna ögonen på företagarna och förändra sätt et man ser på arbetsmarknaden. José konstaterar att människor inom den dagliga verksamheten/sysselsätt ningen är som folk är mest. Bara med andra behov och funkTrappstegsmodellen bygger på fyra olika steg och är en fl exibel modell där deltagaren kan växla fram och tillbaka mellan stegen efter behov. Det första steget är den dagliga verksamheten. Nästa steg kalllas Aktivitetscenter. Här ligger betoningen på extern sysselsättning. Aktivitetscenter har fl era olika faTrappstegsmodellen ser. Fas 1: Välkomstsamtal. Fas 2: Kartläggning. Fas 3: Matchning. Vill personen vidare till extern sysselsättning görs studiebesök och man försöker matcha personen med rätt företag. Fas 4: Anställning. Här fi nns många typer av stöd till företag tionsvarianter. Projektets vision är att kunna erbjuda sysselsätt ning utifrån deltagarnas förmåga och öka möjligheterna för dem att komma ut i arbetslivet. Varken José, Agnes eller Anna sticker under stol med att det inte alltid löper friktionsfritt på arbetsplatsen. – Då går personalen från projektet in och stödjer. Vissa behöver mer stöd, men när de Starta AB levererar ditt lagerbolag inom två timmar – till fast pris! www.startaab.se Mjöbäcksvillan 14 AB Styrelseledamot: Prissberg Nergården, Julia Isabella. Föremålet för bolagets verksamhet är förvaltning av fast och lös egendom och därmed förenlig verksamhet. Ort: Mjöbäck. Erik Larsson Invest i Ulricehamn 1 AB Styrelseledamot: Larsson, Lars Erik. Bolaget ska äga och förvalta värdepapper samt därmed förenlig verksamhet. Ort: Limmared. Erik Larsson Invest i Ulricehamn 2 AB Styrelseledamot: Larsson, Lars Erik. Bolaget ska äga och förvalta värdepapper samt därmed förenlig verksamhet. Ort: Limmared. Eborn Reklam AB Styrelseledamot: Eborn, Kent Robert. Tillverkning och montering reklamfolier, reklamtryck och därmed förenlig verksamhet, och äga och förvalta fastigheter samt värdepapper. Ort: Ambjörnarp. Gundlabo Hereford Innehavare: Svensson, Torbjörn Bengt Vilhelm. Jordbruksverksamhet. Ort: Dalstorp. Coling AB Styrelseledamot: Johansson, Carl Martin. Bolagets verksamhet är att bedriva värdepappersförvaltning och därmed förenlig verksamhet. Ort: Svenljunga. KÖRT BIL MED FALSKT KÖRKORT BROTT En man i 20-års åldern hemmahörande i en ort i Tranemo kommun har dömts till villkorlig dom och dagsböter. Mannen påträff ades i somras bakom ratt en på en bil med ett förfalskat körkort. Enligt åtalet borde han ha förstått att det var oäkta då det både är felstavat och av dålig kvalité. Han fälls därför för att ha brukat en falsk urkund samt för att ha kört olovligt. Mannen är tidigare ostraffad och förnekar brott et. fått det, springer de bra själva. Redan idag har två personer fått lönearbete och J0sé har gott hopp om framtiden. – Forskningen visar ett en aktör måste föregå med gott exempel, då följer de andra efter. Jag anser att den goda aktören bör vara Tranemo kommun. Dett a är något som politikerna lyssnat på och tycker är viktigt. De har beslutat att 1,5 procent av alla anställda i Tranemo KROCK LEDDE TILL ÅTAL BROTT En kvinna i 20-års åldern hemmahörande i ett samhälle i Tranemo kommun åtalas för grov vårdslöshet i trafi k. Hon ska enligt åtalet ha varit narkotikapåverkad och kört sitt fordon i mycket hög hastighet inom tätbebyggt område. Hon ska också ha struntat i att stanna på polismans tecken, kört på fel sida av vägen samt kört illa i korsning och tvingat andra trafi kanter att väja för henne. Efter att ha genat i en t-korsning krockade kvinnan med en annan trafi kant. Dett a ska enligt åtalet ha hänt i början av januari i år. och deltagare, både från projektet och Arbetsförmedlingen. – Vi släpper inte kontakten. Det här är en livslång insats, det är forskningen överens om, säger projektledare José Hernandez. kommun skall utgöras av projektets målgrupp. Det innebär att kommunen skall bereda anställning för 15 personer. Arbetet kommer att delas upp på tre år med start år 2019. Det innebär att fem personer kommer att anställas 2019, ytt erligare fem personer år 2020 med totalt 15 personer år 2021 TINA HJORTH SVENSSON tina@stthuset.com Kvinnan saknade vid tillfället körkort och har tidigare lagförts för olovlig körning. MAN ÅTALAS FÖR KNYTNÄVSSLAG BROTT En man i 35-års åldern boende i en ort i Tranemo kommun åtalas för att ha misshandlat en annan man boende på samma ort. Mannen ska enligt åtalet ha utdelat ett knytnävsslag i den andre mannens ansikte så att denne föll omkull samt gett fl era knytnävsslag när mannen låg ner på marken. Målsägande yrkar på skadestånd för misshandeln. Den tilltalade förnekar brottet.